No description available.

No description available.

This essay is a study of Swedish coronation ceremonies in the nineteenth century. The purpose is to answer questions about how coronations where used to demonstrate and legitimise power, and how these ceremonies where changed when the structure of power went through the dramatic changes of the nineteenth century. The coronations that I have chosen to study for this essay starts with the coronation of Gustav III in 1772, then Charles XIV John in 1818, Oscar I in 1844 and the last coronation in Sweden: Oscar II’s in 1873. The essay also makes connections to Gustav V’s choice not to have a coronation when he became king of Sweden in 1907, a choice that marked the very end of coronations in swedish history.  The result of this study shows the connection between coronations and political power, and it supports the theory that ceremony and power where in fact very close. It shows how the coronation ceremonies represents a social structure and a distribution of power, which leads to the conclusion that when these two changes so does the ceremonies. Eventually the change of society reached a level where the coronation ceremonies became obsolete as it could not be adapted to the new structure of power.

Syftet med denna uppsats är att med en genusvetenskaplig ingång undersöka hur relationen mellan femininitet och makt kan skildras i historisk spelfilm. I studien analyseras tre olika filmer från olika årtionden, som alla skildrar samma historiska person, Elizabeth Tudor; The Virgin Queen (1955), Elizabeth (1998) och Elizabeth: The Golden Age (2007). Utgångspunkten är en kritiskt granskande feministisk filmanalys som utgår ifrån begreppen kvinnlig maskulinitet och hegemonisk femininitet. Med en organisationsteoretisk ingång i enlighet med Abrahamsson (2009) analyseras Elizabeths olika strategier för att legitimera sin makt. Den historiska Elizabeth var tvungen att förhålla sig till sin samtids patriarkala struktur, ideal och krav, men karaktären Elizabeth har också formats och skapats utifrån sin, det vill säga filmens, samtida föreställningar om femininitet och makt. Även om representationer av kvinnor i maktfulla positioner potentiellt kan utmana rådande föreställningar om makt och femininitet betyder det inte att de automatiskt gör det. Jag undersöker hur femininet relateras till makt och hur Elizabeth, som kvinna, kan få sin makt legitimerad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur projektet Kulturkompis konstrueras inom ramarna för integrationstänkande och kulturupplevelser. Både utifrån de deltagandes perspektiv och upplevelser men också utifrån verksamhetens interna syn och arbete. Bland annat fokuserar studien på hur maktpositioner, föreställningar och normer produceras och reproduceras. Uppsatsen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna jag sökt svar på är vilka normer om integration, kultur och gemenskap som kommer till uttryck i projektet. Analysen har utgått från konstruktivistiska perspektiv och begrepp som kultur, makt och klass.

Syftet med studien var att få en uppfattning av hur personal i förskolan ser på kränkande beteenden mellan vuxen och barn och hur de hanterar situationer där kränkning uppstår. I undersökningen använder vi både kvalitativa och kvantitativa metoder, kvantitativ metod som undersökningsmetod med enkäter men en kvalitativ analys för att utläsa studiens resultat. Resultatet visar på en komplex uppfattning om kränkningar och att de finns flera svårigheter med att anmäla kränkningar i förskolan. Slutsatser i studien är att det finns ett behov för bättre rutiner för hur anmälan ska gå till och fler reflektioner mellan personalen om vuxenmakt bör förekomma i förskolan i större utsträckning.

Arbetet som kriminalvårdare handlar inte enbart om att övervaka kriminella personer på anstalter. Det handlar även om att motivera, förändra intagnas beteenden, vägleda, trösta, säkerställa vardagen samt påvisa vad som är rätt eller fel och tilldela intagna konsekvenser vid överträdelser. Examensarbetets syfte var att undersöka och beskriva kriminalvårdares syn på yrkesrollen och vad deras uppfattning var om hur de ska arbeta. Genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kvalitativ textanalys mynnade resultatet ut i att de perspektiv kriminalvårdare ska arbeta utifrån för att uppnå verksamhetens huvudsakliga samhällsuppdrag är Vårda, Fostra och Vakta. Fostra, Vårda och Vakta inte är oproblematiska perspektiv att arbeta utifrån på grund av olika utmaningar som kriminalvårdare står inför. Kriminalvårdare som tjänstepersoner bör även förhålla sig till lagar som finns samt arbeta lika mycket med samtliga tre perspektiv för att uppdraget ska uppnås.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats då vi utgått ifrån både teori och empiri för att få fram vårt resultat. Vårt syfte med uppsatsen var att förstå hur anställda i kundorienterade yrken påverkas av makt från ledning och kunder samtidigt som interaktionen är en stor del i arbetet som de anställda inte kan bortse ifrån. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med människor från olika kundorienterade yrken. För att analysera vår empiri har vi använt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion. I studien går det att läsa om att de anställda påverkas mer av makten från kunderna än från ledningen samt att interaktionen som sker i kundorienterade yrken påverkar våra respondenter, vissa mer och andra mindre. Makten finns i alla relationer och den är ständigt föränderlig, makten kan från ena stunden innehas av säljaren för att snabbt skifta och övertas av kunden. Det visar sig också att respondenterna uppskattar att få arbeta under en viss frihet och ta egna beslut. Enligt kravmodellen är det optimala att ha höga krav och att själv ha befogenhet över dessa krav. Studien visar också på att respondenterna intar olika roller på sina arbetsplatser och att flera av dem har svårt för att skilja på yrkesroll och privatroll. Gränsen mellan dessa roller är hårfin och det är lätt att omedvetet falla in i en av rollerna. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund: Vuxenmobbning är sedan 1980-talet ett uppmärksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sätt att hantera sitt ledarskap påverkar risken för att mobbning utvecklas på en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmärksammat har det även vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring ämnet. Då allt fler människor är uppkopplade till internet gör detta att många kan ta del av debatterna. Det är därför av stort intresse att se hur tidskrifter framställer begreppet ”vuxenmobbning” idag samt vilken bild detta medför för utomstående.Syfte: Syftet med uppsatsen är därför att utifrån sex tidningsartiklar tagna från fyra olika tidskrifter förstå och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning på arbetsplatser ser ut i massmedia. Hur skriver tidningarna om mobbning på arbetsplatser, hur beskrivs de mobbade/mobbarna och vad är mobbningens påföljder.Metod: Genom en diskursanalytisk metod inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell analyseras materialet. I Faircloughs tredimensionella modell är det centrala att se diskursen som en social praktik. Den reproducerar samt gör om kunskap, inom detta spann räknas identiteter, sociala relationer samt maktrelationer.Resultat: Media författar sina artiklar på ett emotionellt sätt med slagkraftiga ord i ett försök att väcka läsarna när det gäller problematiken med mobbning på arbetsplatser. Fallbeskrivningar, orsakssamband och preventiva åtgärder radas upp med tanken om att detta ska påminna människor om att de också är delaktiga. Det händer inte bara runt omkring dem utan kan de kan även själva bli utsatta för mobbning. Artiklarna använder ord som ”kränkande” och ”hjärtlöst”. De mobbade beskrivs som ”utstötta” och ”utblottade” samtidigt som mobbarna endast beskrivs utifrån sina handlingar.Mobbningens påföljder är någonting som poängteras i artiklarna, där används begrepp som ”liv totalt raserat”, ”förfärligt” och ”posttraumatisk stressyndrom” för att beskriva allvaret med mobbning på arbetsplatser. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället/Fristående kurs Sociologi

Målet med vår forskningsstudie var att undersöka den makt och styrning som uppstår i relationen mellan pedagoger och barn i förskolans olika vardagssituationer. Observationerna gjordes med videoinspelning och gick ut på att filma autentiska vardagssituationer i förskolan. De teoretiska utgångspunkter och begrepp vi valde ut för att analysera dessa videoinspelningar var: Disciplinär makt/styrning, pastoral makt/styrning, normaliserande tekniker, barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av analysen visar på att makt och styrning mellan pedagoger och barn är en ständigt pågående process. Med detta menar vi att barn konstant gör motstånd mot pedagogers högre maktposition, i mindre eller större utsträckningar, och pedagogerna alltid försöker behålla makten. I vissa situationer ”lyckades” barnen överta makten från pedagogen, men detta skedde alltid genom att pedagogen gav upp sin makt. För att barnen skulle kunna få makt krävdes det att pedagogerna gav dem möjligheter till det – barnen var alltså aldrig helt fria från pedagogers styrning.