No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna. De organisationer som beskrivs i min studie använde sig av interna utbildningar för sina anställda. För den som hade önskemål om att utvecklas inom organisationen var det viktigt att visa ett engagemang för företaget och yrket samt att uttrycka sin vilja till utveckling. I vissa fall kunde den närmaste chefen se en potential och motivera medarbetaren till att vilja utvecklas mer.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger. Intervjuerna har sedan analyserats med inspiration av diskursanalytiska metoder. De diskurser som utlästs i pedagogernas resonemang har varit sådana som förklarar individer som olika beroende av könstillhörighet. I förhållande till framskrivelser i Lgr11 så förstår vi sådana diskurser som problematiska, eftersom de strider emot styrdokumentets krav.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjälpinsatser. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillämpades på resultaten och har således varit studiens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte känt fullt förtroende för socialarbetaren de träffade när de sökte hjälp för sitt missbruk. Vad gäller upplevelsen av att ha makt över sin egen situation förmedlade intervjupersonerna en känsla av maktlöshet gentemot socialarbetaren. Studiens analys visar att tänkbara orsaker till brukarnas upplevelser kan vara organisatoriskt grundande, då de kan förklaras genom bristande resurser såsom ekonomi, tid och kunskap. Brukarna uppgav det som önskvärt att socialarbetaren visat större engagemang och visat mer empati gentemot dem. Bristande resurser hos brukaren förklaras genom begreppet inlärd hjälplöshet.

SAMMANFATTNING _______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär." En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass. "Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly." A study of children's perceptions of massage in the preschool. Antal sidor: 33 _______________________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass. Frågeställningar: - Hur uppfattar barnen sin delaktighet? - Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna? För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage. Resultatet visar vidare att delaktighet och trygghet är två viktiga faktorer som kan kopplas samman. De är viktiga grunder som behöver stor plats om massage ska användas i barnverksamhet. _______________________________________________________________________________ Sökord: massage, förskoleklass, delaktighet, inflytande, trygghet, makt _________________________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster. De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster? De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment. Begreppen presenteras under analys- och resultatkapitlet som enskilda rubriker. Studien har påvisat att de insatser som bedrivs grundas i attityder i samhället kring prostitution, det finns därför en vikt i att involvera sexarbetaren i de beslut som berör den enskilde. Inte enbart vid beviljad insats utan även vad det bekommer utredningar som ligger till grund för lagförslag. Den prostituerade befinner sig i en värld med andra likt de själva. Individers identitetsskapandeprocesser påverkas av den verklighet hen befinner sig inom och de egenskaper som omgivningen tillskriver denne utifrån valet att prostituera sig. Det är först när socialarbetaren i mötet med den prostituerade blir godkänd av denne som arbetet kan ta form. Att komma dit kan ta lång tid och det kräver ett genuint intresse och engagemang, men det går.

This study has the purpose to reveal whether gender stereotypes are manifested or challenged in the children comic Bamse - världens starkaste björn based on six different stories widespread over 40 years. The results will be studied in the light of the contemporary gender development in society and emanate from theories about power, discourse, representation, queer and gender. An eclectic analysis based on semiotics and critical discourse analysis will be the method to reveal the underlying gender perspective in Bamse. The conclusion of the study shows an ambiguous perspective in the comic where both men and women occasionally are represented in a manifested as well as a challenged stereotypical role. In some of the stories the gender is erased and all characters are represented based on their individual attributes instead, meanwhile in some stories men are represented as active heroes while women are portrayed as passive nurturer. The representations are getting better over time and the latest stories from 2005 and 2013 tend to show a development in the gender issue.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor. Vi utförde två längre, semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med våldsutsatta kvinnor vid två olika organisationer i Östersund för att få bland annat få information kring hur de ser på det ansvar de har samt de resurser de har att röra sig med i sitt arbete. Vi har valt att utföra vår studie ur ett könsmaktsperspektiv där vi har använt oss av teorier och begrepp som rör könsmaktsystemet och härskartekniker.

There is respect for the history of dance and my aim is to find out how the history affects the dancing youth today. The design of the dance lesson is often of a traditional stereotypical manner, both didactic and methodic, and it rarely appears to be questioned. I have danced for almost 20 years and I am a part of this tradition of movements, music, language and way of “being”. My ambition with this study is to go outside my own experience and offer insight and an overall picture of a, for the outsider, closed world. Earlier research points out that knowing what to expect brings a sense of security, and it gives a structure to work within. The structure becomes a stimulus that creates purpose and meaning in what we learn. It offers a sense of freedom and allows creativity to flourish. Few rules to follow produce a feeling of being lost, but too many rules generate the feeling of being trapped. One should strive to find balance between these two opposites. The traditional teaching in dance is associated with the connection between the master and the novice. The teacher has rules and demands that the student has to relate to and with that comes guidance through the learning process. This study includes empirical material from qualitative interviews with three teachers within three different dance genres, and an interview with four students in a group. The informants were given the possibility to reflect over their own part in the dance studio through three main questions that were open for personal interpretation. The results from the interviews were analyzed and compared to earlier studies, along with keywords from Michel Foucault´s perspective on power, and Urie Bronfenbrenner´s theory about the central point in our environment. The results indicate that dance carry a tradition that becomes part of the dancer. Every genre in dance has its own history, rules, and demands that defines it. From these defining aspects, the teacher gives the student tools that are personalized for his or her specific needs. It is up to each teacher to find his or her own way to reach out to the students this requires experience, reflection and a sense of dare.