I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden. Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring

I Umeå startades sommaren 2014 ett kulturhus upp i de gamla lokstallarna på Haga. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera tillkomsten av ett kulturhus i Umeå och utifrån ett maktperspektiv studera de engagerades erfarenheter av processen att starta Umeå Kulturhus. Hur har processen sett ut? Varför har de engagerat sig i kulturhuset? Vilka föreställningar om kultur kommer till uttryck?   Den här studien behandlar hur makt, motstånd och synen på kultur har påverkat och varit en del av byggnationen av kulturhuset i Umeå. Foucaults teorier om makt har legat till grund för många av analyserna och diskussionerna. För att undersöka berättelserna av informanternas engagemang har ett kulturanalytiskt perspektiv anlagts. Kulturanalysen har legat till grund för behandlingen av materialet.   Det huvudsakliga resultatet jag funnit av mitt material är att synen på kultur skiljer sig mellan informanterna och den dominerande synen. Informanterna är intresserade av kulturens egenvärde, kollektivt skapandet och social gemenskap. Den dominerande synen på kultur fokuserar till stor del på kulturens tillväxtpotential och som bidragande faktor till globaliserad gemenskap.   Sedan har jag vidare funnit att informanterna har lite olika syn på hurvida projektet varit ett direkt uttryck för motmakt och motkultur. Vissa av informanterna medger att deras engagemang blir ett uttryck för motmakt, men att det inte grundar sig endast i en vilja av att göra motstånd. Utan att det handlar om en längtan efter att deras kultur och syn på kultur ska få ta plats och synas i staden. Andra informanter menar att det inte kan ses som motmakt, eftersom de i sitt projekt haft strategin att aktivt inte nämna eller kritisera kulturhuvudstadsåret eller kommunen. De har istället fokuserat på att bygga upp och praktisera den kultur de själva tycker saknas i staden.

Today, student influence is an important part of the school’s activities and is anchored both in Lgr 11 and the school law. Student influence has gained a larger and more important role thru out the years. Previous research points out that teachers and management at school’s have had difficulties with interpretation and understanding the education plan (curriculum) and to know in which way and how much influence the student should have. The problematic around student influence is that the concept is multifaceted and can be interpreted from different points of view. The purpose of this essay is to find out how teachers and management at two schools for younger children view of the concept of student influence. Through qualitative interviews with four teachers, a principal and one development manager in two schools, I noticed that the view of student influence has changed since earlier research in the matter. The Informants had no longer difficulties to interpret the education plan (curriculum), or understand what student influence is all about. Instead they talked about the benefits of student influence for the pupil’s own learning. However, they argued that in order for pupils to have real influence, pupils in the younger ages must first learn what influence is all about. The question then becomes if the younger pupils can’t have influence and which view the teachers then have on the pupils.

Lärare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt läraruppdrag och ofta på egen hand, bedöma och betygsätta elever. Om lärare lägger in både sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsättning så kanske inte eleverna får en rättvis bedömning och lärarna utgår inte enbart utifrån det mål- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. Såväl kunskapsmässig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men när det kommer till utvärdering genom betygssättning, gäller endast den kunskapsmässiga delen. Lärare förbinder sig också genom de yrkesetiska principerna som Lärarförbundet antagit, bland annat att vid utvärdering, bedömning och betygsättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan Relationsaspekter mellan lärare och elev tycks ändå vara centrala vid betygssättningen och flera lärare menar att de hellre friar än fäller i ett fall där de har en relation till eleven. Läraren har påtaglig makt över eleverna på flera områden, de betygsätter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna. Betygen fungerar som ett maktmedel i den makt som skolan och läraren har i relationen till den studerande. De tidigare betygen i uppförande och ordning har kanske inte försvunnit, utan bakats in i ämnesbetygen. Det som lärarna i studien menar kan påverka bedömningen av en elev är, förutom prestationer, elevens sätt och attityd. De är alla fullt medvetna om att de ska utgå från mål, kriterier och resultat när de gör sina bedömningar av eleverna, men menar att de även är människor med olika värderingar, personlighet och normer i bagaget och detta kan påverka. När lärarna jämför läraryrket, med andra yrken, använder de ord som makt och beroendeställning och då som något negativt.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer. Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser. Intervjuerna genomfördes på en skola i Skåne. Det framkom att samtliga respondenter hyste en tilltro till experter, att diagnosen hade stor inverkan på deras skolgång och självuppfattning. Även en vilja att anpassa sig till normer, och korrigera sitt beteende därefter, uppdagades under intervjuerna. Elevernas förhållningssätt till diagnoserna varierade, men samtliga ansåg det positivt med en diagnos då medicinering och hjälp nu fanns att tillgå. Resultaten pekar mot en bekräftelse av Foucaults teorier om avvikelse, normalitet och den pastorala makten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur självskadande ungdomar konstruerar sin identitet genom att blogga. För att besvara mitt syfte har jag använt mig av bloggar skrivna av ungdomar, vilka skadar sig själva. Utifrån bloggarna och mitt teoretiska perspektiv, det vill säga socialkonstruktionism, har jag undersökt hur författarna till bloggarna skriver om sitt självskadebeteende. Uppsatsen har utgått från ett diskursanalytiskt angreppssätt med den franske filosofen Michel Foucaults teorier kring diskurser och diskursanalys som bas. Resultaten som har framkommit har jag tolkat och analyserat med hjälp av Foucault. Under arbetets gång har jag lokaliserat sju diskurser, vilka är kropp, ärr, sår, skära, ångest, motstånd och hjälp. Utifrån diskurserna i avsnittet resultat och analys har jag diskuterat begreppen identitet, makt, och genus. Jag fann att självskadande ungdomar, vilka skriver blogg, konstruerar sin identitet genom att använda kroppen som ett verktyg, vilket visar sig att ungdomarna använder kroppen för att tala om sitt inre och yttre mående. Språket som används i bloggarna visar mönster på hur ungdomarna skapar ambivalenta subjektspositioner, det vill säga för att uppfattas som en äkta självskadare måste informanterna anpassa sig till omgivningens bild av den typiska självskadaren samtidigt som beteendet normaliseras inom bloggen, då ärrade och sårade kroppar ses som något vackert. Ungdomarna anpassar sig även till forskningens etablerade bild av den typiska självskadaren, som kvinna och att handlingen utförs för att lätta på ångesten, vilket syftar till att konstruera en form av identitet som självskadare. I konstruerandet av identiteten är gränsdragning och positionering mot andra grupper en betydande komponent, vilket ungdomarna i bloggarna gör främst mot vuxna utanför bloggen, vilka inte delar självskadarnas bild av beteendet. Makt och kunskap går hand i hand, då ungdomar som konstruerat en självskadeidentitet har kunskap och makt genom diskurserna i bloggen, där ungdomarna hjälper andra med självskadeproblematik, vilket vården inte alltid kan erbjuda. Därtill har forskning skapat en bild av den typiska självskadaren, vilket bidrar med makt som inte gynnar alla, särskilt pojkar som självskadar. Skolan skulle kunna vara en viktig instans för att möta ungdomar som skadar sig själva, men kunskap saknas ofta liksom ekonomiska resurser.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och känslomässiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). Nästan alla spel görs i färg, vilket gör färg till en ständigt närvarande faktor i spelet och spelkaraktärers uttryck. Färg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blått kan förstärka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att färg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktär till spelaren. Genom att använda färgers associationsfaktorer inom generella färgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktär innan spelaren hunnit interagera med den. Katherine Isbister (2006) skriver att genom användandet av stereotypiska rörelsemönster kan spelkaraktärens syfte eller attityd snabbt förmedlas till spelaren. Både färg och kroppsspråk kan uppfattas som nyckelkomponenter i gestaltandet av en spelkaraktär, då de båda kan ha inflytande på hur spelaren tolkar spelkaraktären och vad spelaren kommer att förvänta sig av den. Syftet med detta arbete är att studera färgs inverkan på graden av uppfattad makt och dominans från spelkaraktärer hos spelare. Hur dominans uttrycks kan variera kulturer emellan, precis som associationer till olika färger. Därför har arbetet begränsats till västerländsk kultur. NCS, Natural Color System är ett i Europa etablerat system som kategoriserar färg genom att jämföra dem med de kromatiska varianterna av gult, grönt, blått och rött, samt i vilken mängd akromatisk svart och vitt förekommer i blandningen. NCS ligger som grund för vilka färger som valdes att studera i undersökningen.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning. Vi vill skapa en större förståelse för vilka situationer en kvinnlig vårdare kan komma att utsättas för. Den teoretiska utgångspunkten som denna uppsats har utgått ifrån är maktteori, dramaturgisk rollteori och genus. Genom att intervjua sex informanter både via mail och vid fysiska möten har vi fått fram material som tyder på att kvinnorna upplever säkerheten i vissa situationer som bristfällig och att bemötandet varierar beroende på intagen och kollega. Resultatet visar att kvinnornas upprätthållande av roll är viktig för att tydliggöra vem som har makten av vårdare och intagen. Slutligen visar vår uppsats att brister inom Kriminalvården existerar och bör förebyggas för att skapa en säkrare miljö.

Bakgrund: Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd. Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer att erbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser att bidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande har organisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför detta kan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig av elementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalens personliga integritet. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället. Metod: Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatorisk friskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden för vår analys och slutsats. Slutsats: Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mot hälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition. Gemenskapen har ökat delvis beroende på vilken intern grupp medarbetarna tillhör, den träningsinriktade gruppen eller inte. Den obligatoriska friskvården har inte i större utsträckning bidragit till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitét i medarbetarnas arbetsprestationer. Hälsan på Kalmar Vatten har i nuläget överlag förbättrats, främst den fysiska hälsan, tecken på psykisk stress orsakad av bland annat obligatorisk friskvård finns bland medarbetarna.