• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1714
  • 41
  • 4
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 1761
  • 537
  • 521
  • 384
  • 299
  • 263
  • 253
  • 205
  • 188
  • 186
  • 179
  • 167
  • 150
  • 140
  • 122
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Barns inflytande - en form av demokrati? : En studie ur ett förskollärarperspektiv / Children´s influence - a form of democracy? : A study from a preschool teacher´s perspective

Bornesjö, Emelie, Salutskij, Malin January 2009 (has links)
Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans. Den härskande barnsynen bland förskollärarna är att se barnen som medmänniskor men vi ser även spår av synen att vuxna vet bättre samt att se barnet som irrationellt. Det visar sig att inflytande ges på fyra olika nivåer vilka är: barnet har inget inflytande, barnet ges valmöjligheter, barnet kan vara med och påverka samt barnet ges möjlighet att bestämma. Makt är en underliggande aspekt som framkommit vid bearbetning av transkriptionerna. I diskussionen av studien kommer vi fram till hur barnsynerna uppkommit, vad inflytande kan få för konsekvenser samt makt som opersonlig styrning.
172

Begreppet utanförskap. : En litteraturstudie.

Thorslund, Gunilla January 2011 (has links)
Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt. Den integrerande funktionen utförs av en strävan mot att bli jämlik med dem som är högst värderade på arbetsdelningens statushierarki och som även torde vara i vart fall till viss del överensstämmande med det styrande skiktet. Utanförskap i förhållande till jämlikhetssträvandena är tvåfaldig. En sida av utanförskap i förhållande till jämlikhet är att individen inte får vara sig själv eller ha makt över sig själv i förhållande till den administrativa lagstiftningen.  Den andra sidan innebär att individen inte tillåts eller kan imitera det styrande skiktet, eller bli en del därav. Rättstillämpningen utför uppdelningen och kategoriseringen av vem som är i utanförskap.
173

Idealisten möter verkligheten : En analys utifrån rädsla och ångest på utvalda texter av Franciskus av Assisi

Engvall, Johan January 2011 (has links)
Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång. I de analyserade dokumenten kan en förändring utsiras utifrån rädsla och ångest. Detta kan vara en del av svaren på frågorna varför förändringarna inom orden skedde och vad som styrde dess utveckling. Franciskus som grundade orden på sina enkla ideal kom att förändras då orden institutionaliseras i den katolska kyrkan och när orden växte i antal.Undersökningen föreslår att Franciskus och hans orden tidsmässigt kan delas in i två utvecklingslinjer. Den första börjar då Franciskus ideal och kall blir klart för honom genom hans uppenbarelser. Den andra när orden växer i antal och idealen institutionaliseras, alltså redan innan Franciskus bortgång. När Franciskus ideal mötte verkligheten så förändrades orden med de dokument som han med hjälp av andra skrev såsom regler, testamente och brev. / Uppsatsen omfattar 10,5 hp inom Historia för lärare III 61-90 hp.
174

Makten över kommunikationen : en kvalitativ studie av kommunikatörens yrkesroll

Andersson, Sara, Petersén, Agnes January 2012 (has links)
The communicator has a professional role which is relatively unspecified and hard to define. To work with communication can mean several different tasks, who also might vary between different types of organizations. The purpose with our study is to clarify the professional title communicator and its meaning. By applying a power perspective on the communicators experienced professional role in meaning to find out who has the power over the communication.     Our study is made of qualitative interviews with four professional communicators working in private organizations. We have used semi structured interviews in our study which means that we before we went through with the interviews defined themes which the interviews were built upon. This type of interview also made it possible for us to ask supplemental questions. Our interview material is considered through a hermeneutical perspective which means that we have interpreted the interviewed persons’ answers to understand the experienced professional role. Thereafter we have applied theories of power on the empirical data.    The result shows that the communicators have a relatively common opinion on the self-experienced role, since they see themselves as “the go-to-person” in their organizations meaning the person who pulls the strings. Further on we can see that the communicator has a certain type of power, which generally originates from their communication skills and central position in the company. This position means an information advantage which also can give the communicator power. A factor that lies behind this is that the communicator is found in the middle of the organizations information flow. On this basis we can see a clear connection between the communicator’s professional role and the power of communication in organizations.
175

"Makten över dagordningen" : - En deltagande observationsstudie av ledares maktutövning

Forsgren, Anna, Jonsson, Eva January 2009 (has links)
Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte. Som teoretiskt perspektiv valde vi att använda oss av Foucaults maktanalys, då vi även bedömde den som bäst lämpad för vår studies syfte. Resultatet i vår studie visade; Att kunskap är makt och makt är kunskap; då ledarna var dem som till största del styrde mötet genom att exempelvis informera gruppen om vad som sker, skall ske och har skett, vilket gör deras makt grundad på kunskap. Men också för att den som under mötet visade sig ha kunskap om en viss fråga, ofrånkomligt fick ”makten över ordet” och därigenom kunde styra.Att makten var aktiv och gav en produktiv kraft som förmerades; då ledarna var dem som till största del styrde mötena och på så vis var produktiva och aktiva till att strukturera upp dem. Men också för att ledarna ville ta tillvara på de enskilda gruppmedlemmarnas kunskaper så att de kunde bli till nytta för verksamheten och på så vis bli en produktiv kraft som förmerades. En intressant iakttagelse som vi gjorde var även att ledarna föreföll bli mer aktiva, delaktiga och produktiva under de möten, då de hade ”makten över dagordningen”. Vår slutsats är av den orsaken att ”makten över dagordningen” framstår som väldigt viktig för ledarna.
176

Vit maktordning i geografiämnet? : En diskursanalys av mellanstadiets geografiläroböcker (1995-2009)

Tegmyr, Jenny January 2015 (has links)
Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna. Det eurocentriska perspektivet lyserdock igenom i andra läroböcker där exempelvis slavhandeln skildrades ur ett majoritetsperspektiv då européerna, som låg bakom slavhandeln, inte skrevs ut som de skyldiga
177

Socialsekreterares erfarenhet av arbetet med privata utförare vid placeringar av barn : En kvantitativ undersökning

Mahama, Natalie, Thorvaldsson, Miriam January 2015 (has links)
Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enkäter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har för upplevelser i frågor som rör ansvarsfördelning när privata utförare används vid placeringar av barn. Vi har tittat på vad socialsekreterare har för upplevelser och erfarenheter av möjlighet till insyn, kontroll och uppföljning samt hur de upplever kvalitén på insatser påverkas när privata utförare används vid dessa placeringar. Vi har prövat två hypoteser som formulerats utifrån valda teorier om organisation som byråkratisk och hierarkisk, samt som målstyrd och rationell, och därefter samlat in empiri och sammanställt vår data och resultat. 
 Utifrån resultatet har vi kunnat konstatera att det finns en stor variation i hur socialsekreterare upplever sina möjligheter till makt och myndighetsutövning i konsulentstödda placeringar av barn samt insatsernas kvalité. Analysen av upplevelserna visar en komplexitet och stora skillnader i hur maktförhållandet kan utspela sig i ansvarsfrågor, ansvarsfördelning och metoder beroende på både kommun och socialsekreterare i fråga.
 Baserat på resultatet som analyserats och diskuterats gentemot teorier om kunskapens makt, inflytandet av organisationens regler och rationella mål, legal kontroll och en tydlig struktur har studiens resultat visat att de två utgångshypoteserna endast till viss del kunnat bekräftats.
178

Den svenska bolånemarknaden : En studie om samordnade beslut

Bakken, Erik, Fränstam, Lars January 2015 (has links)
Den här uppsatsen undersöker hur samordningen mellan aktörer verksamma på den svenska bolånemarknaden kan se ut när regleringsbeslut skall fattas. Uppsatsens fokus ligger på att identifiera de olika aktörernas respektive metoder för att försöka utöva påverkan. För att kunna göra detta analyserar vi marknadens struktur och organisation. Vi bygger upp en analysram med hjälp av en organisationsteori och en maktteori. Genom denna försöker vi öka kunskapen om hur marknadens aktörer försöker påverka beslut om reglering som rör bolånemarknaden. För att öka förståelsen utforskar vi relationer och underliggande maktförhållanden mellan aktörerna. Empirin visade på att aktörerna ständigt uppdaterar sig om de andra aktörernas förehavanden, i syfte att ha en så god chans som möjligt att påverka utkomsten av beslut som berör bolånemarknaden. Vår hypotes, att aktörer kan utöva påverkan utan formella maktresurser, visade sig också vara riktig då inflytande och auktoritet tycks väga tungt. Till detta visade det sig också att även om vissa aktörer har makt att driva sin vilja igenom så väljer de oftast att diskutera regelförslag med andra aktörer för att få in värdefulla synpunkter. Detta tycks påverka de beslut som Finansinspektionen slutligen fattar.
179

Vems rätt? : En essä om makt, etik och specialpedagogik

Perneberg, Mårten January 2015 (has links)
Essän bygger på två egenupplevda händelser som utspelar sig på två olika förskolor där jag varit yrkesverksam. De händelser jag valt att beskriva sätter barnen Agnes och Victor och mig själv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor är att de båda är delaktiga i förskolans verksamhet och att de på olika sätt skadar andra barn, vilket skapar svårigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant på ett sätt som innebär en exkludering för Agnes och Victor då det i stunden verkar rätt för att skydda de andra barnen. Men detta medför också att de fråntas sin rätt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet. Jag syftar till att undersöka hur maktförhållandet barn – vuxen påverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebära etiska problem, i så fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjälp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhållningssätt undersöker jag mitt handlande utifrån teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjälp av de två berättelserna fram hur olika sätt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp. Följande frågeställningar ingår i mitt essäskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog på förskolan inta när jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad får detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur använder jag min makt som vuxen och hur påverkar denna Agnes och Victors situation? Genom mitt skrivande utforskar jag de svårigheter som finns beskrivna i mina berättelser och påvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd.
180

Samverkan utanför ordinarie undervisningsgrupper : Makten att segregera och diskriminera elever på gymnasiesärskolan

Helgesson, Jennie, Sterner, Camilla January 2015 (has links)
Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan.

Page generated in 0.1011 seconds