Studiens syfte var att få en uppfattning kring förskollärarnas och barnskötarnas tolkning kring begreppen kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med undersökningen var då att få förståelse för hur förskollärare och barnskötare uppfattar och definierar dessa begrepp. Vi intervjuade fyra förskollärare och fyra barnskötare. Resultatet visar att båda grupperna har kunskap om problematiken, men uttrycker den på helt olika sätt. Resultatet visar också på ett anmärkningsvärt problem, nämligen att barnskötarna upplever förskollärarna som auktoritära. Vår slutsats är bland annat att förskollärarna bör öka sin kännedom kring hur barnskötarna upplever sin position i förskolan.

Ligger makten hos politiker eller förvaltningen? Studien handlar om makt i policyprocessen och just ett specifikt fall av detta, Halmstad Kommuns kommande bostadspolitik. Halmstad är en kommun som präglas av en snabbt ökande befolkning och en växande segregation vilket gör det till ett intressant fall att studera. Även just bostadspolitik är omdiskuterat och intressant vilket gör även detta till ett bra område att specificera studien till. Studien undersöker maktförhållande i två analyser, en som baseras på intervjuer med representanter från förvaltningen och en som studerar Handlingsprogrammet för bostadsförsörjning vilket blev resultatet av policyprocessen kring Halmstad kommuns planerade bostadspolitik.

Denna studie granskar hur pojkar och flickor framställs i ett urval av barnlitteratur. Genom en textanalys utefter en analysmodell har traditionella könsmönster synliggjorts i det empiriska materialet. Analysmodellen består av två frågor vilka har legat till grund för textanalysen. Frågorna är utarbetade efter uppsatsens frågeställningar, “Hur framställs pojkar och flickor i barnböckerna?” och ”Vilka normer synliggörs i barnböckerna?”. Analysen har kategoriserats utefter dessa två frågor:   <ol type="1">Hur beskrivs pojkar och flickor utifrån ett över- och underordnat maktförhållande, där den ena underordnar sig den andra?         2: Hur manifesteras traditionella könsmönster?   De teoretiska ansatserna utgår från begreppen feminism, genus och makt. Analysen och resultatet av de studerade verken visar att fyra av fem böcker porträtterar protagonisterna med både kvinnliga och manliga egenskaper, det vill säga med ett könsöverskridande uttryck. Slutsatsen är att fyra av de fem böckerna bryter mot normen om hur en man eller kvinna ska bete sig och visar på ett medvetet genustänk där karaktärerna inte framställs som könsstereotypa. Den femte boken är skriven i en stereotyp anda där pojkarna tillskrivits manliga egenskaper.   Nyckelord: barnlitteratur, genus, könsstereotyp, feminism, makt

Bakgrunden till studien är våra tankar kring barn och elevers olika förutsättningar att medverka i ett demokratiskt sammanhang. Påverkansfaktorer som framhålls är aktuell samhällssyn och människosyn, förändringen från kollektiva till individuella utbildningssammanhang i förskola och skola samt de konsekvenser pedagogers roll får i förhållande till barn och elevers likvärdiga möjligheter till inflytande. För att arbeta utifrån barns olikheter och jämlika värde uppfattar vi att specialpedagogiska tankar väcks. Ett kvalitativt angreppssätt genom en fenomenografisk studie ligger till grund för både metod, analys och resultat. Vårt resultat visar hinder för barn och elevers möjligheter till likvärdigt inflytande som är kopplade till pedagogers teoretiska grundsyn samt inkonsekvens när det gäller arbetssätt byggda på demokratiska värderingar. Vi finner flera exempel på hur formuleringsarenan och realiseringsarenan skiljer sig åt vad gäller såväl muntligt formulerade beslut som utifrån de nationella styrdokumentens strävansmål.

I mitt mastersarbete undersöker jag ett mellanrum i tid och rum med en grupp förskolebarn som medforskare. Viutforskar en byggarbetsplats och skapar egna berättelser om platsen. Undersökningen genomförs tillsammansmed barn från en förskola i området. Syftet är att låta barnens upplevelser leda forskningen. Det är ett sätt att seplatsen ur barnens perspektiv och synliggöra att det finns oändligt många olika sätt att uppleva plats. I Stockholmpågår ständig ombyggnad och nybyggnad och jag ser byggarbetsplatserna som mellanrum i tid och rum. I vårundersökning gör vi vandringar i området, samlar föremål, bygger koja, gräver fram insekter, möter byggarbetareoch poliser. Vi träffas också på förskolan och pratar om vad vi sett och gjort, undersöker materialet vi samlat inoch bygger nya föremål. Vårt arbete blir en slags utvidgning av det mellanrum vi undersöker. Genom att aktiveramaterial och tid sätter barnen platsen i rörelse och de utforskar den med kroppen som redskap.Jag använder ett posthumanistiskt perspektiv i min analys och utgår från begreppen intra-aktion, tillblivelse,samtidighet och görande. Tillsammans skapar vi ny historia om en plats som är i ständig förändring. Vår praktikär ett kunskapande, där kunskap blir till i görandet och i mötet med plats, material och människor.För mig är barnens blick en ögonöppnare för vad platsen kan bli och därmed en viktig del i planering ochförändring av staden. Barnens erfarenhet och kunskap blir en del av samtalet om hållbar stadsutveckling.

Under 2015 kom 35369 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. I media och i samhället har det diskuterats flitigt kring olika händelser rörande de ensamkommande barnen och ungdomarna. När barn under 18 år kommer till Sverige tilldelas de en god man som ska se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Samtidigt är det sällan vi hört de ensamkommande ungdomarnas egna röster. Sker god mans-uppdraget utifrån barnens villkor och barnperspektiv? Under förra året (2015) blev det också uppenbart att det saknades gode män till ensamkommande barn och ungdomar i kommunerna (Socialstyrelsen 2016). Vi ville förstå och undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever att god man uppfyller sitt uppdrag, i att vara den samordnade och stödjande länken till den ensamkommande ungdomen. Syftet är att undersöka hur de ensamkommande ungdomarna upplever relationen med sin god man. Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer för att samla in vår data. Deltagarna i vår studie var ensamkommande ungdomar mellan 16-17 år som inte varit i Sverige i mer än 1 år. Med vår studie kan vi bekräfta vissa likheter med tidigare internationell forskning samt se en del skillnader från tidigare nationell forskning. Vi kan också tolka att ytterligare verktyg och kunskaper behövs för att möta de ensamkommande ungdomarna utifrån ett barnperspektiv. De ensamkommande ungdomarna i vår studie upplever sig ha liten möjlighet att påverka relationen till sin god man. De ensamkommande ungdomarna försöker många gånger göra sina röster hörda men det är sällan problem blir åtgärdade. Få av våra deltagare hade en positiv upplevelse av sin god man och utförande av god mans-uppdraget.

No description available.

Barnlitteratur är en viktig del av förskolans utbildning och utgör ofta grunden för undervisningsaktiviteter och temaarbeten. Böcker och berättelser är också är viktiga för barns egen lek och egna aktiviteter. Av förskolans läroplan framgår att barnen ska ha ett reellt inflytande över sin utbildning. Det är därför intressant att undersöka vilka möjligheter förskolans barn har att påverka den litteratur som används i förskolans undervisning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken möjlighet till inflytande barn har över barnlitteraturen i förskolans undervisning. Studien har genomförts genom intervjuer med sex stycken förskollärare från tre olika förskolor. Intervjumaterialet har organiserats och tematiserats utifrån en kulturanalytisk utgångspunkt. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande över barnlitteraturen i förskolans undervisning är litet och att det begränsas av faktorer som ojämlika maktförhållanden mellan barn och förskollärare, av förskollärarnas uppfattning av utbildningsuppdraget och av rådande kulturella normer.

The democratic area with all its power and influence is a controversial one. Studies in social science indicate that there is an existing ideal where politicians are the decision makers and the public officials are their instruments. This ideal should, however, be questioned since public servants also have the capacity to make important decisions. The aim of this study is to contribute to this controversial area by investigating the amount of influence public officials perceive that they have. The theoretical framework is based on various theories on power.  A study where five public officials in two Swedish municipalities, one smaller and one larger, are interviewed is carried out. The results reveal that the public officials experience varying degrees of influence. Furthermore the results show that the public servants in the smaller municipality experience more power to contribute with their own ideas in the decision-making process.  In the concluding discussion, based on the theoretical framework, it is found that the close proximity between the public officials and the decision makers allows for a greater amount of influence in the smaller municipality whereas the opposite is true for the larger one. It is also found that the perceived amount of influence also varies depending on the public officials’ differing views on their own roles.

Over the past years the role of the preschool teacher has grown to be the one who leads and carries the responsibility to develop the didactic work, according to the preschool curriculum. This is a phenomenological study, aiming to examine which obstacles and conditions preschool teachers experience in their didactic mission. 10 preschool teachers in Stockholm where interviewed. The findings are divided into three categories: (1)  Gray zones between the preschool teacher’s and the principle’s responsibilities (2)  “Not that I am the one in charge, but” – when the role of leading becomes a source of conflict (3)   “We struggle so much to make all adults satisfied, and then we lose the children between the cracks” / Ansvaret för barns undervisning ligger hos förskolläraren. Under de senaste åren har förskollärarens yrkesroll vuxit till att vara den som leder och har ansvar för att det didaktiska arbetet utvecklas mot läroplanens mål. Detta är en fenomenologisk studie som ämnar undersöka vilka hinder och förutsättningar förskollärare med lång erfarenhet upplever i sitt didaktiska uppdrag. Tio förskollärare i Stockholm intervjuades. Resultatet delades in i följande teman: (1) Gråzonen där förskollärarens ansvar slutar och rektorns tar vid,  (2)”Inte så att man bestämmer men”- när ledarrollen blir ett tabu och källa till konflikt,  (3)”Vi kämpar så mycket med att göra alla vuxna nöjda och då tappar vi barnen mellan stolarna”- när de viktigaste (barnen) hamnar i skymundan.