No description available.

Föreliggande studies syfte är att utifrån intervjuer undersöka hur professionella vid SiS hem resonerar om placerade ungdomars delaktighet i behandlingsplanering och behandling. Vidare avser uppsatsen att belysa hur professionella utövar makt i relation till ungdomar utifrån befintliga regelverk. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju. Resultatet grundas på empiri från sju intervjuer på sex SiS hem. Resultat har analyserats med hjälp av Harts (1997) delaktighetsstege och Foucaults (1954) maktteori, governmentality. Resultatet av studien visar att graden av ungdomars delaktighet i sin behandling påverkas av de professionellas förmåga att skapa allians inom ramen av de maktaspekter vilket existerar på SiS institution. I resultatet framgår de professionellas resonemang om hur olikla faktorer försvårar och omöjliggör arbetet med ungdomars delaktighet i behandlingsprocessen. Studiens slutsats är att delaktighet är en grund för en väl fungerande behandlingsprocess. Dock framkommer det ur de professipnellas resonemang att en fullständig delaktighet ej kan uppnås. Vi har konstaterat, utifrån resultatanalys att detta framkommer på grund av tvångsvårdens omständigheter där makt existerar som en motpol till arbetet med ungdomars delaktighet.

Denna studie syftar till att undersöka skildringen av hur maktdiskursen i dokumentären "Pornfluencers" gestaltas även hur makten tar sig form utifrån dokumentären. Dokumentären "Pornfluencers"  på SVT som publicerades den 15 juni 2021 och är publicerad av Erik Galli och Lisa Östberg.  Studien genomförs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk metod, materialet analyseras med hjälp a Simone de Beauvoirs begrepp transcendens, immanens samt ond tro, även Rosalind Gills teorier om hur postfeminism ger sig uttryck i media. Materialet diskuteras också utifrån tidigare forskning av Nicholas de Villiers samt kommer dokumentären ha analyserats med hjälp av Lars Gustav Andersson och Erik Hedling (1999) Filmanalys. Med dessa metoder kommer jag fram till att makten som framkommer via dokumentären har en central roll och ger sig uttryck i två olika maktformer. De maktformer som dokumentären påvisar är en maktposition hos kreatörerna som använder sig av onlineplattformen Onlyfans samt en ekonomiskmaktposition.

No description available.

Förskolans läroplan står inför en revidering som medför ett specificerat fokus på undervisning. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma barnskötares och förskollärares tal om begreppet undervisning i förskolan. Undersökningen syftar även till att uppmärksamma ett eventuellt diskursivt spänningsfält mellan barnskötare och förskollärare, som möjligtvis kan synliggöras i talet om undervisning med utgångspunkt i den senaste revideringen av läroplanen. För att samla empiri till undersökningen har intervjuer med barnskötare och förskollärare genomförts. Undersökningen grundar sig i aktuell tidigare forskning samt med inspiration från Foucaults teoretiska resonemang om diskursanalys. Diskursanalys fokuserar på språket i en diskurs och därför har barnskötarnas och förskollärarnas tal om undervisningsbegreppet och maktstrukturer analyserats i undersökningen. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare, i sitt tal om undervisning, uttrycker att det är ett otydligt begrepp där innebörden tycks vara upp till var och en att tolka. Eftersom undervisningsbegreppet upplevs otydligt, har det i sin tur bidragit till att det synliggjorts flera olika tolkningar av begreppet. Resultatet visar även tydliga maktstrukturer mellan barnskötare och förskollärare som undervisningsbegreppet upplevs medföra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och delaktighet vid en fri skapandesituation i ateljé och hur barn och pedagoger förhåller sig till varandra. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att dela upp begreppen inflytande och delaktighet och använder dem synonymt. Pedagogerna är medvetna om att makt utövas men omedvetna om maktens olika nyanser. Studiens resultat visar på at det finns begränsningar i barns reella inflytande och delaktighet i den fria skapandesituationen där pedagogernas förhållningssätt speglar olika nyanser av maktutövningar.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers attityder om konflikthanteringsstrategier i förskolan utifrån ett maktperspektiv. Detta gjordes genom en enkätstudie med öppna frågor till 31 pedagoger som var utspridda på olika förskolor i två kommuner. Det resultat vi fick från pedagogers beskrivningar visade hur de föredrog konflikthanteringsstrategier i samverkan med barnen där det vanligaste tillvägagångssättet var medling eftersom denna strategi anses vara demokratisk och utförs i samråd med barnen. Pedagogerna tar även upp hur de avhåller sig från konflikthanteringsstrategier där pedagoger tar över konflikten och agerar utan hänsyn till barnen. Resultatet visar också på de olika utmaningar som finns i arbetet med konflikthantering. Slutsatsen vi drar av vår studie är att makt är en ständig närvarande faktor i konflikter och pedagogen bör ha detta i åtanke. Med det klargjort så anser vi att makt inte alltid behöver ses som något negativt, utan kan ha en produktiv påverkan på barn och deras utveckling. Vi önskar att vår studie om pedagogers attityder om konflikthanteringsstrategier kan ses som hjälpande verktyg i processen att synliggöra makt och öka förståelse hur pedagoger hanterar konflikter mellan barn / <p>2020-06-08</p> / Johansson

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete medatt stödja barn i konfliktsituationer som uppstår på förskolan. Vår teoretiska inramninginnehåller maktperspektiv liksom ledarskapsteorier, och vi redogör också förtidigare forskning kring barns konflikter och förskollärares hantering av dessa. Studienhar utgått från en kvalitativ metod, där åtta förskollärare intervjuades på sjuolika förskolor. Intervjuerna var semistrukturerade och lämnade utrymme för följdfrågoroch diskussioner. Resultatet visar att konflikthantering är ett viktigt men svårtområde i förskolan, och att det finns flera olika strategier för hur förskollärare stödjerbarnen i konfliktsituationer. Slutsatsen av studien är att flera olika ledarskapsstilarsynliggörs i förskolan, och utifrån ett maktperspektiv ser vi också att makt kan sessom en produktiv kraft. Vi tolkar också vårt resultat som att arbetslivserfarenhet ärgrundläggande för att förskollärarna i studien skulle hitta sina strategier för att stödjabarn

Syftet med denna studie är att genom observationer av barn i deras fria lek på en förskola undersöka hur deras relationsskapande ser ut. Detta är en kvalitativ studie som genomfördes på en förskola i Mellersta Norrland. Barn i åldrarna ett till fem år deltog, och vi spenderade fem dagar i berörd verksamhet. Metoden för insamlandet av det empiriska materialet till studien var observationer, anteckningar och ljudinspelningar. Bearbetningen av det insamlade empiriska materialet skedde med hjälp av analyser där vi utgick från begreppen kamratkulturer, leksignaler, lekregler och maktförhållanden i leken. Vi analyserade våra observationer kopplade till begreppen tillsammans i anslutning till vår närvaro på förskolan för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Resultatet visar att barn tillförskaffar sig många olika färdigheter gällande relationsskapande i sin fria lek. Vidare pekar resultaten på vikten av att skapa medvetenhet kring dessa färdigheter för att stötta både barn och vuxna. Samspel, maktrelationer och uteslutningar förekom, något som är vanligt förekommande i kamratkulturen som barn producerar tillsammans. Studien påvisade även vikten av att vara närvarande i barnens lek, för att förskolepersonal ska få syn på och lära sig mer om vad som sker i skapandet av kamratkulturer. Detta är något som vi hoppas kan bidra till ökad kunskap bland förskolepersonal för att öka kvalitén i förskolans verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

AbstractMed Språkliga bilder av elevinflytande – En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande. Elevutsagorna är hämtade från diskussionsforum på Internet. Vi har valt att sätta vår studie av elevinflytande i en social kontext och gjort vår analys utifrån ett maktperspektiv. Ur detta har tre teman framträtt som illustrerar tendenser till generella uppfattningar. Ett berör åldershierarkiska strukturer som ger den äldre tolkningsföreträde i fråga om kunskap och i förlängningen överordnar denne gentemot den yngre. Det visar sig också att formaliserade kanaler för elevinflytande, som elevrådet, uppfattas som det huvudsakliga verktyget för inflytande även om åsikterna går isär vad det gäller möjligheter till konkreta resultat. Det tredje och sista temat visar på skillnaden när det gäller motiven för elevinflytande. Från skolan och samhällets position syftar inflytande till att socialisera eleverna och skola dem demokratiskt för framtiden. Eleverna själva däremot uttalar en önskan och strävan att få påverka sin sociala skolsituation i nuet.