Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.   Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal. De kvinnor jag har intervjuat om sin upplevelse av moderskapet beskriver hur de försöker att matcha dessa ideal samtidigt som de gör uttryck för att de är medvetna om orimligheten i att samtidigt vara aktiv på alla dessa arenor. Vidare beskrivs hur parets relation går från att ha varit symmetrisk till att bli mer asymmetrisk, då familjen blir mer könsspecialiserad varpå traditionella, normativa och stereotypa roller tilldelas familjens medlemmar. Uppsatsen vill besvara följande frågor: Föräldraledigheten – Vems ansvar? Föräldraledigheten – Hur förändras parets jämställdhet och hushållets arbetsdelning efter barnets nedkomst? Moderskapet – Vilka förväntningar, normer och ideal upplever kvinnorna? Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med 10 mödrar utgör tyngdpunkten för det empiriska underlaget.

En stor förändring som har skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet är synen på hur man bäst effektiviserar verksamheten. Kommunerna riktade blickar mot företagsvärlden där företagsidealet utmärkte sig som det ideala och optimala för effektivisering. En rad olika teorier om hur man bäst effektiviserar den offentliga sektorn som inbegrips under new public management kom att realiseras under 1990-talet. Med bakgrund av den nya styrningen i form av beställar- utförarmodellen som ett led i new public management har syftet med denna uppsats varit att studera i vilken utsträckning tjänstemännen utövar makt genom att studera ett fall och den beslutsprocess som föranledde det. Vidare har syftet varit att studera på vilket sätt tjänstemannamakten utgör ett demokratiskt problem. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att besvara första frågeställningen. Resultatet visar bland annat att det förekommer meningsskiljeaktigheter i hur beställare och utförare tolkar det kontraktet som är elementärt för beställar- utförarmodellen, vilket riskerar att ansvarutkrävandet blir svårare för medborgaren gentemot politikerna.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.

The aim of this Master´s thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning outsourcing of public libraries. The two magazines studied are BBL (Biblioteksbladet) and bis (bibliotek i samhälle). The period of time covered by the selected articles is 2005 to 2011. Although there are still quite few cases of tendering arrangements in Sweden, the question has been raised in the last years by the decision of the Municipality of Nacka (Stockholm) to outsource their public libraries. Another important factor for bringing the question into focus has been the general elections of 2006, which brought an alliance of right-wing parties to power.      In this thesis the arguments of the participants are documented and analyzed. The premises of the arguments are also analyzed. The premises are equivalent to the ambiguous and mutually connected concepts of democracy, culture, freedom and power. The results show that the debate is determined by what I call “the conventional concept of public libraries”. According to this concept, the role of a public library is to promote democracy. Democracy, then, is defined in a social liberal way. It is this view of the role of public libraries that is being defended by the opponents of tendering arrangements. Even the arguments of the advocates of outsourcing must be understood in light of  liberal democratic tradition. However, the advocates represent the neoliberal view of democracy, which makes them define the concepts of freedom and power in a different way compared to their antagonists. Inspired by the theory of meaning proposed by Michael Dummett, I show that there are strong reasons for stating that the debate is won by the opponents of outsourcing. The word “public library” can only be used for a very specific kind of institution, provided that it is still meaningful. Furthermore, using the theory of power elaborated by the North American political and social theorist Steven Lukes, I also show that the arguments of the participants in the debate essentially are to be understood in light of the power that the participants claim is being exercised over the users by the two opposite ways of managing public libraries. Last of all, the debate can be seen as an expression of a secular liberal democratic discussion concerning the relation between the state, the market and the civil society.

The problem, which I want to highlight in this essay, is about my fear of losing face in conversationwith the parents of my text. I'm going through different approaches to find out what is happening inmy meetings with parents. I will also see if the knowledge that I get will help me to get deeperunderstanding of my reactions in different situations and if this opens up new possible ways ofhandling them.In my text there will be two stories where the conversation with parents has been difficult. Theyboth illustrate my uncertainty concerning the unpredictability of conversations with distressed orstressed parents. I can prepare the environment, by cleaning and making it look nice before meetingwith the parents. My difficulties are to prepare myself to stand face to face with an annoyed parent.The first story is about Anders´ dad who has a disagreeable tone to me, when he wants me to helphim to find his son's rainwear. The second example is about the conversation with Lisa´s parentswho have a child we suspect have a social disorder. Both of my examples are then analyzed fromdifferent perspectives – authority, power, fear of exposure, timing and habit.In my essay the intention has been to better understand these situations and why I react like I do.My hope is that this work can help me to deal with them differently in the future. I also assume thatmy problem is not unique but shared by others and that my analyses therefore might be of broaderinterest.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande – en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys. Text analyseras med avsikt att tolka hur lärande formuleras samt om och i så fall hur den omarbetade läroplanen bygger vidare på tidigare texter. Den omarbetade läroplanen analyseras i relation till den tidigare läroplanen, Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009), Handlingsprogrammet livslångt lärande (2006) och Konventionen om barnets rättigheter (2006). Slutsatserna är att lärande formuleras i termer av utveckling, lust, lek samt del av en helhet bestående av lärande, omsorg och fostran. Mer framträdande än i tidigare läroplan är lärande i förhållande till uppföljning och utvärdering som nu får en dominerande plats. Den omarbetade läroplanstexten bygger snarare vidare på den föregående läroplanen än på Skolverkets förslag till förtydliganden. Begreppet livslångt lärande används i läroplanen men definieras inte vilket gör det svårt att bedöma om begreppet relaterar till EU:s handlingsprogram livslångt lärande. Konventionen om barnets rättigheter använder inte alls begreppet lärande. / This essay Learning of Preschool children – a discourse analyze of the transformed Preschool curriculum is about how the concept learning is preformed and transformed in the curriculum. The study’s intention is to interpret how sense about the concept learning is created in The curriculum for the preschool revised (2010). The issues for the study are: How is learning performed in the preschool's revised curriculum? How have the Swedish documents as preceded the revision influenced on the concept learning? How have the European program life-long learning and the global Convention of child’s rights influenced on the concept learning? Theoretical and methodological inspiration is retrieved from Foucault's discourse analyze and Faicloughts linguistic discourse analyze. Text is analyzed with intention to interpret how learning is produced and how the revised curriculum builds on earlier texts. It revised the curriculum to be analyzed in relation to the previous curriculum, EU: s program life-long learning (2006) and the Convention of child's rights (2006). The conclusions are that learning is formulated in terms of development, desire, play and part of a whole comprising learning, care and upbringing. More standing out than in earlier curriculum is learning in relation to follow-up and evaluation that now sheep a dominating place. The revised curriculum text builds nearer on the previous curriculum than on the National Board of Education's proposals to elucidations. The revised curriculum uses, precisely as EU: s document, the concept life-long learning but does not define it. The Convention of child's rights use not at all the concept learning.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010. För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral. Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet. I de nyhetsartiklar som inte uppfyllde balanskravet spreds en diskursstruktur och en maktdistribution som gynnade Alliansen. / In Sweden, media fulfills certain tasks in order to safeguard the citizens’ right to freedom of opinion. Media must scrutinize influential actors and present well rounded content, which holds different views of the society. In this thesis I examine how Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Sydsvenskan handled the requirement of impartiality close to the parliamentary elections in 2006 and 2010. Previous research shows that Alliansen was favored in media before both elections. In order to make the requirement of impartiality measureable, I use Jörgen Westerståhls work in which he stipulates two conditions that must be met if media shall be deemed to convey impartial news. First, an article must be balanced between different opinions, and secondly, not side with any part, but remain neutral. The results show that the newspapers were better able to fulfill the first condition than the second. The news articles that did not fulfill the first condition were in favor of Alliansen.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik? Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek? För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation. Det insamlade materialet analyserades och delades in i teman utifrån pedagogernas styrningsstrategier. Teorigenomgången som var till underlag för analysen belyser Michel Foucaults teorier om Governmentality som i stora drag innefattar alla maktprocesser i exempelvis skolan. I resultatet framkom det i de olika sekvenserna att det förekom styrningsstrategier i förskolans praktik på olika sätt. Huvudresultatet av vår studie var att pedagogernas styrningsstrategier verkade både explicit/ implicit, medvetet/ omedvetet och motiverat/ omotiverat. Eftersom det från pedagogernas håll många gånger är ofrånkomligt att påverka barnen och därmed styra deras handlingar i leken, så kom vi även fram till att styrningsstrategierna kan ses som en form av mild maktutövning, eftersom styrningen i det dokumenterade resultatet sker via subtila metoder, såsom blickar, närvaro etcetera. Oavsett i vilken riktning pedagogers handlande styr barns lek är styrningsstrategierna viktiga att få syn på, uppmärksamma och problematisera eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling. De situationer vi uppmärksammat och analyserat kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett medvetet förhållningssätt.

Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen. I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats. Avsikten är att på så vis kunna analysera effektiviteten med vilken de genomförts, kunna se vilka krafter som har verkat och vilket utfallet har blivit. Studien har genomförts som en textanalys av det material som varit grunden för besluten och även visst material från berörda myndigheter, från uppföljning av resultatet. Därutöver har en enkel jämförelse gjorts mellan det förväntade resultatet, utifrån regeringens bild, mot faktiska data för att på så viss kunna utröna i fall lagändringarna har haft en inverkan på människors beteende. Resultatet visar att regeringen i båda fallen förändrat rationella incitament. I det ena fallet genom att förändra ekonomiska incitament och i det andra genom att ökat risken att åka fast för missbruk av systemet. Regeringen har i dessa fall inte förmått förändra aktörernas beteende såsom de önskade och förväntade sig.