Syftet med uppsatsen är att undersöka hur projektet Kulturkompis konstrueras inom ramarna för integrationstänkande och kulturupplevelser. Både utifrån de deltagandes perspektiv och upplevelser men också utifrån verksamhetens interna syn och arbete. Bland annat fokuserar studien på hur maktpositioner, föreställningar och normer produceras och reproduceras. Uppsatsen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna jag sökt svar på är vilka normer om integration, kultur och gemenskap som kommer till uttryck i projektet. Analysen har utgått från konstruktivistiska perspektiv och begrepp som kultur, makt och klass.

<p> </p><p>Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans. Den härskande barnsynen bland förskollärarna är att se barnen som <em>medmänniskor</em> men vi ser även spår av synen att <em>vuxna vet bättre</em> samt att se <em>barnet som irrationellt</em>. Det visar sig att inflytande ges på fyra olika nivåer vilka är: barnet har inget inflytande, barnet ges valmöjligheter, barnet kan vara med och påverka samt barnet ges möjlighet att bestämma. Makt är en underliggande aspekt som framkommit vid bearbetning av transkriptionerna. I diskussionen av studien kommer vi fram till hur barnsynerna uppkommit, vad inflytande kan få för konsekvenser samt makt som opersonlig styrning.</p><p> </p>

<p>Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,</p><p>främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några</p><p>till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt</p><p>intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas</p><p>didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en</p><p>analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna</p><p>definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn</p><p>som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel</p><p>inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera</p><p>förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra.</p><p>Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra</p><p>polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala</p><p>för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och</p><p>drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas</p><p>fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i</p><p>sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är</p><p>förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för</p><p>vuxna karaktärer.</p>

<p>I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten om</p><p>ungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensk</p><p>socialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sin</p><p>situation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerar</p><p>sin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vi</p><p>grundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessa</p><p>teorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ett</p><p>ungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av</p><p>diskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hur</p><p>maktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö som</p><p>ungdomshem. Tidigare forskning på detta område är huvudsakligen kvantitativa studier som</p><p>sällan utgår ifrån ungdomarnas som individer utan som en generell grupp. Vår studie visar</p><p>att ungdomarna har mycket olika sätt att konstruera sin tillvaro som frihetsberövade. Även</p><p>makt uppfattas på mycket olika sätt, både hos ungdomar och hos personal. Detta behandlar</p><p>vi med utgångspunkt i teorin och den tidigare forskningen i vår slutdiskussion.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser.</p><p> </p><p>Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga.</p>

<p>Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.</p>

<p>Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor:</p><p>- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad?</p><p>- Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande?</p><p>- Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.</p>

<p>Abstract</p><p>Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. </p><p>Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. </p><p>Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.<strong> </strong></p><p>Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam.</p><p>Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.</p><p> </p>