William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer. Författaren har genom en kvalitativ textanalys tagit ut ett antal indikatorer från teorierna som sedan har analyserats i doktrinen för att finna liknelser dessa emellan. Resultatet visar att Lind och Leonhards teorier om manöverkrigföring i vissa avseenden kan liknas vid doktrinen, samt att fler liknelser till Linds teori har funnits i doktrinen. Dock är det överlag få liknelser som har påträffats. / William S. Lind and Robert Leonhard have both published papers that explain how they look on maneuver warfare. Swedish Armed Forces during operations make use of maneuver thinking that is based on maneuver warfare according to the doctrine. The Swedish doctrine refers to the basis of the theory, but provides few references to this in their design.The paper aims to study the similarities between William S. Lind and Robert Leonhard's theory of maneuver warfare, and the wordings which are in Doctrine for joint operations.The author has through a qualitative textual analysis made a number of indicators from the theories that have been analyzed in the doctrine to find similarities between them.The results show that Lind and Leonhard's theory of maneuver warfare are in some respects similar to the doctrine, and more similarities has been found in Lind's theory than in Leonhard's. But it is overall few similarities that have been found.

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04). Som underordnat syfte finns att ta framindikatorer på manöverkrigföring.Analysen visar att manöverkrigföringskonceptet inte har återspeglats i RSÖ-04 i de flestaavseenden och att mitt påstående har kunnat verifierats. / The issue that has been studied in this essay is, whether the concept of maneuver warfare isreflected in one of the Swedish Army live exercises (LIVEX) called RSÖ-04“Dubbeleken”.My hypothesis is that the Swedish Army does not practise maneuver warfare during RSÖ-04 “Dubbeleken” to the extent where the thoughts about maneuver warfare can beimplemented and developed within the army.The main purpose of this essay has been to measure the occurrence of the maneuverwarfare concept in LIVEX RSÖ-04 “Dubbeleken”. The secondary purpose has been todevelop indicators to measure maneuver warfare.In order to fulfill the main purpose for this composition, my first step was to developindicators for maneuver warfare, in order to be able to measure to what extent maneuverwarfare has been practiced or in what way conditions were set to enable the units topractise maneuver warfare. The method for this was to study five different militaryauthors’ views about what is significant for maneuver warfare at the tactical level througha qualitative textual analysis. The result from the qualitative textual analysis was fourindicators for maneuver warfare and one indicator for how to train maneuver warfare:• Decentralized command and mission tactics• Surfaces and gaps• Surprise and deception• Focus of effort and combined arms• Free play exercise with an active, reactive opposing force. (Indicator for training.)My second step was to measure the occurrence of a maneuver warfare concept through acase study of the exercise RSÖ-04 “Dubbeleken”. The method for this was to analyze theexercise by using the 5 indicators.The essay shows that the occurrence of a maneuver warfare concept was very low duringthe exercise studied, even though the exercise director stressed that maneuver warfare wasto be exercised. The reason for this is mainly because the necessary conditions to practicemaneuver warfare didn’t exist during the exercise.In the light of this, my hypothesis that the Swedish Army does not practice maneuverwarfare to the extent where the thoughts about maneuver warfare can be implemented anddeveloped within the army has been verified.The issue which has been studied, that is to say, whether the concept of maneuver warfareis reflected in the LIVEX studied, has been answered by a;No, not when it comes to all aspects.With this in mind, in the last part of the composition, I’ve reflected upon how the armyshould conduct their exercises in the future in order to be able to practise maneuverwarfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Swedish doctrines emphasises the use of maneuver warfare in combat. Therefore we need tounderstand how a modern state can transform maneuver theories in doctrine into combat practice.United States Marine Corps, a joint armed force in itself, has participated in both Desert Stormand Iraqi Freedom and has since the 1980’s used a maneuver warfare concept. The aim of thisessay is to describe and explain to what degree USMC has conducted maneuver warfare in theIraq wars 1991 and 2003 according to maneuver theory, in the light of how maneuver warfareis thought to be conducted in accordance with then present warfighting doctrines. Theconclusions are that USMC has followed their doctrines in part; the Desert Storm warfaredeviated more from doctrine than the Iraqi Freedom warfare regarding maneuver warfare. At thesame time there was a slightly higher degree of maneuver warfare in accordance with maneuvertheory during Iraqi Freedom than during Desert Storm. There are multiple explanations to thisbut one of the most important reason is that the Corps has had a longer period of time toimplement and train according to doctrine. There exist a number of independent variables thathave an impact on the degree of maneuver warfare - such as weather, the enemy and the terrain –but they are assessed to have a totally equal impact on war fighting in both wars. There is aninherited dependence on the general use of firepower, as a complement to movement, beingviewed upon as an important tool to shatter enemy cohesion and will to fight. This could be aa result of the Desert Storm experience and was implemented in doctrine prior to Iraqi Freedomand is a clear divergence from maneuver theory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme. / The Swedish Military Doctrine states that the ground for action from a command perspective inthe armed forces is the philosophy behind Manoeuvre Warfare and Mission Tactics. Dailymanagement in the armed forces is based on other demands than those on command duringmilitary operations. Will the methods used in this daily environment create a risk for abureaucratic culture being shaped in the armed forces? The purpose of this study is to investigatehow the application of the command methods influences our ability to use Manoeuvre Warfareand Mission Tactics during operations. The most important conclusions are that we will not beable to create the required abilities. Instead we adapt to the ongoing operations and to themanagement. On a long term basis we will weaken the ability by us using more time foradministration and following up finances than on soldiering. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Chefen för amerikanska marinkåren beslutade 2005 att påbörja utvecklingen av konceptet DistributedOperations (DO). Syftet med konceptet är bland annat att möta utmaningarna inom upprorskrigföring och”Small Wars” som kännetecknas av asymmetriska förhållanden mellan parterna. Grundidén medDistributed Operations är att skapa en fördel över motståndaren genom att uppträda utspritt ellerkraftsamlat och hela tiden kunna avge understöd till den ”lägsta enheten”. Det innebär att utspridda grupperskall agera på djupet och bredden inom hela stridsområdet och ha en gemensam målsättning. Gruppernaskall vara sammanknutna i ett vertikalt och horisontellt nätverk för att skapa ett informationsöverläge samtbekämpa främst mål som ger operativ effekt. Idén med små självständiga grupper har likheter med bådeCombined Action Program (CAP) från Vietnamkriget men även den tyska infiltrationstaktiken från 1917-18 som påbörjade utvecklingen av manöverkrigföringsfilosofin.Uppsatsen har således som syfte att undersöka konceptet Distributed Operations som en metod förupprorsbekämpning. I uppsatsen undersöks de centrala begreppen upprorskrig, upprorsbekämpning ochDistributed Operations genom en textanalys. Därefter genomförs en jämförelse mellan DistributedOperations och tre valda upprorsbekämpningsteorier. Jämförelsen sker utifrån operationella indikatorer urmanöverteorin. Slutligen diskuteras resultatet av jämförelsen och relevansen av konceptet inomupprorsbekämpning. Undersökningen visar att konceptet med sin utspridning och närhet till befolkningenger en ökad förmåga att uppta kampen om befolkningen vilket är relevant inom upprorsbekämpning.Undersökningen visar även att Distributed Operations med sin dynamiska möjlighet att kunna växla mellanasymmetriskt och symmetriskt uppträdande ger en ny dimension inom upprorsbekämpning. / In 2005 the Commander of the USMC decided to start developing the concept of Distributed Operations(DO). The objective of the concept is, among other things, to meet the challenges of insurgency and”SmallWars”, which are characterized by asymmetric relations between the opponents. The basic idea ofDistributed Operations is to establish supremacy over opponents by either dispersing or concentratingeffort, whilst giving combat support to the lowest units. This means that the dispersed groups should have acommon goal and operate with depth and width in the operational area. The groups should be connected ina vertical and horizontal network in order to have superior information access and to attack objectives thatprimarily give operational effect. The concept of small independent units is similar to both the CombinedAction Program (CAP) from the Vietnam War but also to the German infiltration tactics from 1917-18which triggered the development of the philosophy of Maneuver Warfare.Consequently the objective of the thesis is to investigate the concept Distributed Operations as a method ofcounterinsurgency. In the thesis the central definitions insurgency, counterinsurgency and DistributedOperations are textually analysed. A comparison is made between Distributed Operations and threeselected counterinsurgency theories. The comparison is made using operational indicators from ManeuverWarfare theory. At the conclusion the result of the comparison and the relevance of the concept tocounterinsurgency are discussed. The thesis shows that the concept, because of dispersion and theproximity to the population, enables success in counterinsurgency. The thesis also shows that DistributedOperations, being able to dynamically switch between asymmetric and symmetric actions, providescounterinsurgency with a new dimension. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Den indirekte metode er et sentralt begrep innenfor manøverteorien. Begrepets innhold ersannsynligvis like gammelt som krigføring i seg selv. Allikevel var det Basil Henry Liddell Hartsom etablerte begrepet som sådan og fylte det med et innhold. Mange andre militærteoretikere førog etter Liddell Hart har også beskrevet en indirekte tilnærming til krigføring.USA har i perioden etter den kalde krigens slutt manifestert sin posisjon som verdens ledendemilitærmakt. Operasjon ”Desert Storm” i 1991 er av mange kategorisert som et eksempel på USAsin metodiske tilnærming til krigføring hvor krigen skal vinnes gjennom en massivstyrkeoverlegenhet som nøye orkestreres mot en motstander. Operasjon ”Iraqi Freedom” visteverden en noe annerledes tilnærming enn det man var vant med fra USA sin side.Hensikten med studien er å komme frem til en sammenfatning av begrepet den indirekte metode.Videre er hensikten å vurdere hvorvidt koalisjonen med USA i spissen brukte metoden i operasjon”Iraqi Freedom”. Til slutt er hensikten å vurdere om sammenfatningen av begrepet har blittendret med bakgrunn i studien av operasjon "Iraqi Freedom".Studien besvares ved å granske følgende spørsmål: Hva er essensen av begrepet den indirektemetode ? I hvilken grad ble den indirekte metode brukt av koalisjonsstyrkene under operasjon”Iraqi Freedom” ? Har operasjon ”Iraqi Freedom” gitt grunnlag for å beskrive den indirektemetode på en annen måte ? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

”Från invärtes till utvärtes”.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden. Huvudfrågan för uppsatser är Har fältarbetsfunktionen deförmågor och kompetenser som dess brukare efterfrågar?Då uppsatsen för fram människors upplevelser och erfarenheter har den en kvalitativdeskriptiv ansats. Frågeställningens karaktär kombinerat med dess militära omfattning göratt jag anser det naturligt att knyta uppsatsen till manöverteorin.Resultatet påvisar att en viss specialisering inom funktionen är oundviklig och nödvändig föratt möta upp kraven som ställs internationellt, men det får inte ta fokus ifrån den väpnade striden.Faran i att göra ”hotspots” till hotbild och utveckla förmågor efter behoven som då efterfrågas kaninnebära stora begränsningar för krigsföringsförmågan. / ”From internal to external”: These are the words of Håkan Juholt, as hedescribes the defence forces new direction. He wants to see a defenceforce, which immediately can be deployed both nationally andinternationally. The demands on the engineering function has notablyincreased as the army no longer fully can rely on the “total defencestrategy” to support its missions.The aim of this paper is to investigate how well the army’s engineeringcapabilities meet the demands of its executives. It will also show what theusers think of the need for engineering capabilities now and in the future.The main question in this paper is “Does the engineering function havethe capabilities and the competences its users require?”As this paper presents peoples experience it has a qualitative anddescriptive approach. The nature of the questions in this paper, togetherwith military scope made it natural to connect it to the manoeuvre warfaretheory.The results of the investigation shows that a certain specialization withinthe function is inevitable and necessary in order to meet the demands frominternational missions; however, this must not let focus slip from armedcombat capabilities. There is a danger in letting today’s “hot spots” set thestandards for the engineering corps, as this may lead to limiting the futurecapabilities of warfare, as the organization becomes to under dimensionedto handle a full-scale conflict. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras. Historiskt har den tyska och israeliska krigföringen gått i främsta leden när det gällermanöverkrigföring. Av den anledningen har jag valt att analysera ett mindre och begränsat krigoch se hur dessa teorier passar in på detta krig. Mitt syfte är alltså att se om vi kan klassificerakriget mellan Storbritannien och Argentina 1982, som ett krig enligt de teorier som vi idaganvänder i vår militär utbildning. Jag kommer att beskriva teorierna för krigföringen och därefterpresenterar jag en kortfattad beskrivning av Falklandskrigets viktigaste händelser.I analysen konstaterar jag att det inte går att ge något helt klart svar på vilken typ av krigföringsom användes under Falklandskriget. Både Storbritannien och Argentina hade en blandning avmanöverkrig och utnötningskrigföring. Slutsatsen av uppsatsen ger att klassificeringen av kriget äratt det var ett utnötningskrig som hade inslag av manöverkrigföring / Since 1980 there has been a focus on manoeuvre warfare and manoeuvretheory, especially in the USA. In the Swedish military education, manoeuvretheory now also plays a central part. The Swedish military strategic doctrinestates that manoeuvre thinking is to be the conceptual base for the Swedisharmed forces. When we study manoeuvre warfare and manoeuvre theory, weoften use military history and the classical battle as the sources to study. Fornatural reasons it is usually the big wars and battles that have been in focus,especially World War I and II. Historically, the German and the Israeli schoolsof warfighting have played a key part of developing the art of manoeuvrewarfare. For that reason I have chosen to study and analyse a smaller war withmuch more limited circumstances. The purpose of the study is to see if thetheory fits into this small war.My purpose for this composition is to see if we can classify the war betweenGreat Britain and Argentina in 1982, the Falklands war, as a war with thetheories that we use today in our military education. To begin with I willdescribe the two theories of warfighting, manoeuvre warfare and attritionwarfare, after that I will present a short description of the most vital case in theFalklands war.In my analysis, I have discovered that there is no clear picture of how we canclassify the type of warfare that was used in the Falklands war. Both GreatBritain and Argentina accomplished the war with a mixture of the two methodsof warfighting. To begin with there were signs of manoeuvre warfare, but asthe war went on the more indication of attrition warfare appears.The conclusion of the composition is that the Falklands war was an attritionwar with elements of manoeuvre warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras. / This paper is an attempt to find out if the logistic part of Operation “IraqiFreedom-03” has been a limitation to the possibilities of conducting warfightingas the principles of maneuvre warfare prescribe. “Operation IraqiFreedom” is used as a case study to answer the main questions of this paper.The first part of the paper describes the American view of logistics on theoperational and tactical levels. The main focus is to describe the “in-theatrelevel” and is based on doctrines for logistic support of joint operations and fieldmanuals.The theoretical framework of this paper is based on the theory of manoeuvrewarfare and I have chosen to use Robert R Leonhard’s interpretation of thetheory. Leonhard has been used because of his influence on the Americandevelopment of doctrines during the periods after operation “Desert Storm-91”and to the present day. This is concentrated to the second part of this paper.In the third part, which is the case study of Operation “Iraqi Freedom”, Idescribe how the operation was conducted. What were the operationalconditions? How did the used equipment work in the sandy environment? Iwant to give an overview of the occurred limitations and how they affected themaneuvring units.My key findings are that the U.S Armed Forces really are trying to develop alogistical concept that can support the “in-theatre” units. By implementing theprinciples of “Focused logistics” they are close to a very solid solution for thefuture. There are still factors that need to be dealt with, such as old equipmentand supporting systems that have to be replaced or improved in the futureconcept. This still implies limitations to the possibility of fighting withoutconsidering the “logistic tail”. The main problem, however, as is shown in thecase study is the lack of understanding for the logistics, which has been shownby the commanders of the maneuvring units. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt. Inledningsvis besvaras frågan: Vad innebär manöverkrigföringför luftmakt? Därefter studerar jag Yom-Kippur kriget. Syftet är att avgöra i vilkenutsträckning Israel använt sig av manöverkrigföring med luftmakt. Slutligen identifierar jag israeliskaframgångsfaktorer för nyttjandet av luftmakt samt försöker generalisera dessa till modernluftmakt. Uppsatsen visar att med ett luftmaktsperspektiv på manöverkrigföring framträder detoperativa målet Systemchock som viktigt, samt koordinering av striden i gemensamma operationersom central. Under Yom-Kippur kriget visade Israels agerande inledningsvis få tecken på manöverkrig.Efter hand ökade emellertid inslagen bl a genom ett effektivt utövande av operationskonstoch samordning av luft- och markstridskrafter. De israeliska framgångsfaktorerna från krigetpåminner i flera avseenden om de brittiska erfarenheterna från Irakkriget 2003. Min slutsats ärändå att dessa framgångsfaktorer inte kan generaliseras till modern luftmakt. Jag formulerar iställetföljande hypotes: Kontroll av luftrummet, samordning, tempo samt luftmaktens autonoma rollär centrala faktorer för luftmaktens nyttjande vid konventionell krigföring. / Among western countries Maneuver Warfare is currently an important conceptconcerning the conceptual aspects of warfighting. However, a great deal of theliterature in the field is written from a land-warfare perspective. The importanceof Air Power in modern warfighting is also a subject in current thoughtsof military theory, as is the idea of joint operations.Then what is the implication of Maneuver Warfare for Air Power? A countrysometimes associated with Maneuver Warfare is Israel. Analysing Israeli AirPower can achieve an increased understanding of the relations between AirPower, joint operations and Maneuver Warfare. The purpose of this thesis istherefore to explore to which extent Israel has used Maneuver Warfare whenemploying its Air Power. Initially I answer the question: What is the implicationof Maneuver Warfare for Air Power? This is done by analysing militarytheory relevant to the subject. Next I study the Yom-Kippur War in order toestablish to what extent Israel used Maneuver Warfare in an Air Power sense.Finally, I identify Israeli success-factors concerning the application of AirPower and try to generalize these to modern Air Power. In this case modernAir Power application is limited to British experiences of the Iraq-War in 2003.The overall conclusion of the thesis is that with an Air Power perspective onManeuver Warfare the operational objective of System Paralysis is of vitalimportance and that coordination of the Joint-Battle is essential. During theYom-Kippur War the action of the Israel Air Force initially showed few indicationsof Maneuver Warfare. As the war proceeded the application of ManeuverWarfare increased. This is evident from the successful application of OperationalArt and from increased coordination between Air- and Ground Forces. Itbrought about an Israeli control of the air followed by a dominance of all flanksof the battlespace, which could be utilized with an ever increasing tempo. Inseveral aspects the Israeli success-factors resemble the British experiences ofthe Iraq-War. However, my conclusion is that due to the nature of warfarethese success-factors cannot be generalized to the application of modern AirPower. Still, I conclude that certain factors are important to consider regardingAir Power in conventional warfare. My final conclusion, therefore, ends withthe following hypothesis:Control of the air, coordination, tempo and the autonomous role of AirPower are vital to consider regarding the application of Air Power in conventionalwarfare.Finally, I suggest that further research concerning the above stated hypothesisis done. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04