Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén. Det är 1950-talet som innebar en fortsatt kvantitativ utveckling av Armén på grund av efterdyningarnafrån upprustningen under andra världskriget. 1970-talet som utgjorde inledningen på den nedmontering avFörsvarsmakten som beslutades i och med FB 1968. 1990-talet som innebar en ökad mekanisering av Arménvilken möjliggjorde större rörlighet, eldkraft och skyddsförmåga i och med införskaffandet av Stridsvagn 122,Stridsfordon 90 och olika fordon från forna Warszawapakten.Med hjälp av utvalda indikatorer på manövertänkande och ett antal av de för tiden styrande dokumentenkommer undersökningen ta reda på i vilken mån det inom Armén existerade manövertänkande föreformuleringen av Försvarsmaktens doktriner. Denna litteratur utgörs av allt från den politiska ochmilitärstrategiska nivån med exempelvis Försvarsbesluten, ner till den enskilde soldaten och Svensk soldat.Resultatet visar att det förekommit ett manövertänkande inom Armén och att detta har uttryckts på olika sätt idet material främst reglementen som undersökningen bygger på. / The Military Strategic Doctrine was published in 2002 and it stated for the first time, that allactivity performed by the Swedish Armed Forces was to be influenced by the concept ofManeuver Thinking. A concept known since the 1980s and established, among others, byWilliam S. Lind in connection with his work concerning new doctrines for the U.S. MarineCorps. In Sweden we have talked about the concept since the 1990s, but we have not madeany formal expression of it in regulations and governing documents.Taking a starting point in the time after the Second World War and moving forward to the endof the 20th century this investigation will take a closer look at three occasions, which all markimportant events for the Swedish Armed Forces and the Army. First the 1950s, which meant acontinuing quantitative development as a consequence of the rearmament during the SecondWorld War. Second the 1970s, which was the beginning of the disarmament by the SwedishArmed Forces that is still in progress, as a result of the Defence Resolution in 1968. Finally,the 1990s, which meant an increased mechanization of the Army with the procurement of theLeopard 2 Improved, Combat Vehicle 90 and various vehicles from the former Eastern states.By using some specifically selected indicators representing the concept of Maneuver Thinkingand a number of governing documents and regulations from the three chosen periods, thisinvestigation will be able to find out to what degree the concept of Manoeuvre Thinkingexisted in the Army before it was formalized in The Military Doctrines. The literature anddocuments that are to be investigated consist of everything from the political and militarystrategic level and the Defence Resolutions down to the common soldier and his instructionsin the “Soldier’s Handbook” (Svensk soldat).The results prove that there has been a concept of Maneuver Thinking within the Army and ithas been expressed in different ways, especially in the investigated Army regulations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Manövertänkande utgör enligt den Militärstrategiska doktrinen grunden för Försvarsmaktens agerande ialla militära operationer.Manövertänkande och manöverteori är dock svårt att spåra i samband med flygstridskrafter och luftmaktsteori.Är det så att manöverteori och luftmaktsteori inte är förenliga? I så fall skulle det få konsekvenser för densvenska luftmaktsdoktrinen.Är de förenliga, i så fall på vilket sätt, och får det konsekvenser för luftmaktsdoktrinen?Detta är utgångspunkten för denna uppsats som syftar till att studera hur luftmaktsteori förhåller sig tillmanöverteori.I uppsatsarbetet har en induktiv metod använts med en kvalitativ inriktning.Uppsatsen visar att de bägge teorierna är förenliga fast deras inbördes relation är komplex.Den strategiska luftmaktsteorin uppvisar sådana likheter att den självständigt kan anses utgöra exempel påmanöverteori. Den taktiskt/operativa luftmaktsteorin utgör självständigt en motsats men utgör en viktigkomponent för en framgångsrik manöverstrid för markförband.Resultatet av undersökningen gällande luftmaktsteorins relation till manöverteorin påverkar den svenskaluftmaktsdoktrinen. Som en konsekvens av resultatet föreslås att tre förhållanden borde framhållas bättre;1. Luftmaktens strategiska förmåga; 2. Samverkan med och understöd av markförband; 3. Effekter ochfördelar av ett offensivt uppträdande. I uppsatsen rekommenderas dessutom att manövertänkande tonasner i de svenska doktrinerna.Som skäl till att luftmaktsteori och manöverteori kan förefalla oförenliga anges tre anledningar;1. Terminologin skiljer mellan arenorna och inom militärteorin; 2. Den fysiska dimensionen kan uppfattassom särskiljande; 3. Optimeringstänkande inom respektive arena kan leda till ett negativt konkurrensförhållande. / The Maneuverist Approach, according to military strategic doctrine, is the basis forthe Swedish Armed Forces’ actions in all military operations.Maneuver warfare theory is difficult to trace in air operations and airpower theory.Is maneuver warfare theory not consistent with airpower theory?In that case, there would be consequences for the Swedish Airpower Doctrine.Are they consistent? If that is the case, in what way and what consequences would there be for theSwedish Airpower Doctrine?This is the starting point for this essay, whose aim is to investigate how airpower theory relates tomaneuver warfare theory.The essay shows that the theories are consistent, but in a complex way. The strategic airpowertheory shows so much resemblance that it could be an example of maneuver warfare theory initself.The tactical/operational airpower theory itself represents a contrast but it is essential for maneuverwarfare of the ground forces.The result of my survey concerning the relationship of the two theories, is that they affect SwedishAirpower Doctrine. Three facts should be stressed further; 1. Airpower strategic ability; 2. Theneed for cooperation between ground forces and air forces; 3. Advantage of an offensive appearance.Three reasons are given as an explanation to why the theories could look separate from one another;1. Terminology differs between the arenas and in military theory; 2. The physical dimensioncould be regarded as separate; 3. Optimising in each arena could lead to a competitive relationshipin a negative way. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Uppsatsen behandlar informationsoperationer från en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmängd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen är att besvara vilka förmågor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus på år 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, där uppsatsen svarar påhur dessa förmågor skall användas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.Utifrån de förmågor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till år 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmågor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslås att en förbättrad förmågatill psykologiska operationer och nätverksattacker bör skapas. För att skapa ett bättre fundament för Försvarsmaktensförmåga till informationsoperationer föreslås även en utvidgning och fördjupning av samordningenmellan de statliga myndigheter som berörs av defensiva informationsoperationer samt ett upprättande av ettstrategiskt kompetenscentrum för informationsoperationer. Slutligen diskuteras tesen om informationsoperationertillför en ny dimension i krigföringen: informationskriget. / This essay explores information operations and information warfare more froman operational than a technical point of view. The theory behind this thesis is amanoeuvre warfare approach, since that is the stipulated way for the SwedishDefence Forces and information operations is an indirect method of influenceand defeat the enemy.The scope is to determinate what operational abilities to conduct offensive- anddefensive information operations are necessary in the year 2010. The essayuses a developed qualitative method with a qualitative analysis of documentsand literature.The scientific procedure used includes analyse, fact collection, a processof scenario implementation and finally a synthesis from abilities Swedishdefence forces have today and desirable operational abilities generated inthe scenario.The suggested areas to improve operational abilities are psychological operationsand computer network attacks. The main cause for these suggestions areforemost that Swedish Defence Forces at present time does not have any substantialabilities in these areas. The second cause is that both psychological andnetwork centric warfare is an indirect approach to defeat an adversary.Finally the essay discusses if information will become the fifth dimension inmodern warfare, just like air, land and naval operations. The author suggests,based on examples, that that will probably be the cause in the future. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

I såväl boken ”grundsyn ledning” som i alla våra fastställda eller utkast till doktriner framgår att vierkänner oss till manöverkrigföringen med uppdragstaktik som ledningsmetod. Uppdragstaktikanger att högre chef skall ställa uppgift, tilldela resurser och sedan överlåta till den underställde attlösa tilldelad uppgift. Härvidlag är det intressant att se på hur just uppgifterna skall ställas. I dagensoch morgondagens krig är och kommer tempot i striden att vara högt varför kravet på ömsesidigförståelse i kommunikationen mellan chefer är stort. Antingen kan högre chef uttrycka sin vilja ochsyfte med striden på ”ren svenska” eller också kan fastställda uppgifter användas. Fördelen medden första metoden är att en större förståelse torde finnas för vad som skall göras, nackdelen tordevara att den är omständligare och därmed tar längre tid. Den andra metoden torde ta mycketkortare tid men skulle kunna innebära att missuppfattningar sker. Uppsatsen har därförfrågeställningen: Skall dagens system med stridsuppgifter kopplade till stridssätt ersättas mednågon annan metod? Utifrån de två olika metoderna att ställa uppgifter på har en enkät genomförtsmed officerare med blandade erfarenheter och bakgrund i syfte att få veta deras uppfattning kringvilken metod som är att föredra. Genomförd enkät pekar tydligt på vikten av fastställdastridsuppgifter skall finnas kvar som metod och då främst på taktisk nivå. Antalet stridsuppgifterbör begränsas. Vidare bör samma stridsuppgifter användas oavsett ledningsnivå och truppslag.Enkäten visar dessutom på att en uppfattning finns att tempot kan ökas om vi använder oss avfastställda stridsuppgifter. De tillfrågade i enkäten anser vidare att vi inte skall ersätta ordetstridsuppgift mot HP ATLE´s förslag, uppdrag. Avslutningsvis kan konstateras att majoritetenanser att det finns en koppling mellan stridssätt och stridsuppgifter. / As outlined in “Grundsyn Ledning” as in all our appointed doctrines and drafts wecan read about our adherence to manoeuvre warfare with mission tactics as themethod for command and control. Mission tactics stipulates that the supremecommander designates the task, assigns resources and then delegates the task to hissubordinates. In this case it is interesting to consider how these combat tasks will becommunicated. The pace of war today is and will remain hectic, meaning that thedemand for mutual comprehension is vital.One method is to use a more “free spoken” language for designating combat tasks.Another method is to use established combat tasks. One probable advantage of usingthe first method is that the purpose of the task will be more clearly understood. Adisadvantage may be the time required. The advantage of the second method is that itwill probably take less time. However, misunderstandings may arise.This paper addresses the overall question: Should we replace today’s system ofcombat tasking connected to combat methods with another method?To investigate the two different methods described, an inquiry has been conductedamong officers with mixed experiences and backgrounds. The result of the inquirypinpoints the importance of using established combat tasking, principally at a tacticallevel. The number of established combat tasks must be limited. A clear distinctionalso arose between the need for combat tasking at the tactical and operational levels.The reason for this distinction could be that at the operational level there will be moretime for discussion and at the same time tasks will be more complex. Furthermore theinquiry highlights that there is a connection between combat methods and combattasks. However this connection needs to be further investigated.The following example illustrates the problem of designating a specific combatmethod to the combat task. The example also shows the advantage of having a systemwith established combat tasks.The combat task “destroy” is define, “to put the enemy out of action or to make theenemy give up”. This task has always been connected with the one method, attack.This involves an attack with firepower from combat vehicles and artillery. This is thecommon picture that all officers have had to achieve the combat task, “destroy”. Butif the purpose is to make the enemy give up, could we instead use only artillery toreach this goal or cut off the roads surrounding the enemy and therefore starve him todeath? The two latter solutions will probably also make the enemy give up. If we havea common interpretation of each combat task we can use the system in a proper wayand thereby increase the tempo of combat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Regeringens uppdrag till FM avseende militära informationsoperationer(MIO) är tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och då särskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida väpnade styrkorna, och vad krävs för attFM framgångsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmågaavseende MIO, är de övergripande frågeställningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. Omvärldens syn på IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioårigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis värderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Generations of war. William S. Lind and Thomas X. Hammes are two advocates of fourth generation warfare. Fourth generation warfare combatants uses all available tools to reach their goals. Different to today’s warfare fourth generation warfare has no distinct battlefield. Instead the society is the place om battle.   In this essay the author will provide a broader definition of fourth generation warfare that originates from Lind´s and Hammes´. The main issue of this essay is; if there is a change of paradigm in warfare. To answer this question the broader definition of fourth generation warfare and William S. Lind´s theory on maneuver warfare will be tested. The method of this studies is a theory testing case study with most similar design. The theories are tested on two cases, more exactly the Israeli actions during both Palestinian Intifadas.   The theories are decomposed into three indicators per theory, the indicators are the tested in the cases.   The result shows that the authors broader definition in not in accordance with the cases. Thereby the result shows that there has not been a change of paradigm in warfare.

Forskare är överens om att kombinerade vapen bidrar till framgång i krig. Det finns däremot en motsättning då många menar att teorin om kombinerade vapen främst är giltig på taktisk nivå och färre som menar att kombinerade vapen kan återfinnas på alla krigföringsnivåer. Teorin om kombinerade vapen är framtagen i en taktisk kontext av en tidigare amerikansk arméofficer, Robert Leonhard och består av tre principer, kompensationsprincipen, dilemma-principen och förskjutningsprincipen. Syftet med denna uppsats är att pröva validiteten i teorin om kombinerade vapen och hur den kan förklara framgång på operativ nivå. Detta görs genom att först operationalisera teorin för att bli mätbar på operativ nivå och sedan pröva den genom en fallstudie där två fall, Yom Kippur-kriget 1973 och Irakkriget 2003, studeras. Dessa två fall möjliggör en prövning av teorin både ur försvararens och anfallarens perspektiv vilket är intressant då teorin har en offensiv karaktär. Undersökningens resultat visar att teorin kan förklara framgång på operativ nivå genom att kombinerade vapen skapar en förskjutning av motståndaren så att denne måste flytta sig från sin starka position och blir därmed sårbar, vilket i sin tur leder till att motparten kan uppnå sina operativa mål.

För att en ledningsfilosofi ska vara relevant för marin stridsledning måste den vara optimerad förhantering av ovisshet, förmåga till ett effektivt första eldöppnande och medge förutsättningar föratt därefter fortsätta striden.Studien genomfördes för att splittringen mellan förespråkare av centraliserad- och decentraliseradledning gör det meningsfullt att studera uppdragstaktikens relevans och tillämpning för nutidasjöstridskrafter.Den militära ledningens existensberättigande i sjöstriden är förmågan att omvandla spaning ocheldkraftspotential till effekt i målet. Dilemmat för ledningen är att hantera den ovisshet somuppkommer på grund av fientlig aktivitet och oförutsägbara omständigheter. En framgångsrikmetod för att hantera ovisshet är att decentralisera ledningen.Militära chefer tenderar dock att eftersträva kontroll och centralisering, särskilt i kombination mednya ledningssystem och höga insatser. En liten stats sjöstridskrafter som slåss för nationensöverlevnad med få kvalificerade vapenplattformar riskerar därmed att ledningen centraliseras,oavsett vad doktriner och andra styrdokument säger.Metoden i denna studie är en idékritisk analys av uppdragstaktik som den dominerande idén förledning. Analysen utgår från förhållandet mellan en doktrinär beskrivning av idéns centralabegrepp, hur dessa begrepp beskrivs i sjömaktsteorin och hur idén verkställs som tillämpad ledningunder SWENEX 2016.Uppdragstaktiken är utifrån denna studie den mest relevanta ledningsfilosofin för en liten statssjöstridskrafter, men en konflikt har identifierats mellan de doktrinära styrningarna och dentillämpade ledningen. Konflikten tar sig bland annat uttryck i mycket omfattande och detaljeradeorder, krav på detaljerade rapporter och övrig kommunikation som överskrider vad tillgängligpersonal och ledningssystem kan hantera.

Under de senaste åren har drönarteknologi introducerats på det moderna slagfältet. Erfarenheter från kriget i Nagorno-Karabach 2020 visar på en stor militär betydelse. Användandet av taktiska verkansdrönare förefaller påverka markförbandens operationsmiljö och aktualiserar luftens betydelse för markkrigföringen. Studien är en kvalitativ fokusgruppsundersökning som svarar på frågan om hur förekomsten av verkansdrönare på slagfältet förändrar svenska marktaktiska överväganden. Studien lämnar med ett svenskt sammanhang ett krigsvetenskapligt bidrag till ett nytt forskningsområde i tider av säkerhetspolitisk förändring.  Resultatet visar på att operationsmiljön för markförband är förändrad. Taktiska verkansdrönare har unika kapaciteter, vilket påverkar marktaktiska överväganden. Slutsatserna påtalar betydelsen av att föregå motståndaren och pekar på att verkan är en förutsättning för manöverkrigföring.

No description available.