Det pågår en ständig utveckling av normativa teorier om krig för att kunna anpassa sig till nutida konflikter. Nya teorier utvecklas i takt med ny teknologi och nya motståndare. De teorier som utvecklats på senare tid har föranlett till denna jämförelse mellan manöverkrigföring och Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance. Uppsatsen syftar till att studera huruvida Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance är en egen teori och i vilken utsträckning den grundar sig i manöverkrigföring. Genom en kvalitativ metod där textanalyser har legat till fokus, skapas idealtyper av manöverkrigföringens grundläggande element. Dessa verkar sedan som indikatorer för att urskilja likheter och skillnader med Shock and Awe. Resultatet visar på ett flertal likheter och skillnader som leder till slutsatsen att Shock and Awe inte kan definieras som en originell teori, då likheterna med manöverkrigföringen är allt för stora.

ABSTRACT: Due to increased tension in the Baltic sea region, the Swedish defense is directed to focus on rebuilding its capacity to defend Sweden on Swedish soil. One of the areas of challenge is the army and its attempts to rebuild its capacity to conduct combined arms fighting in a brigade structure. In 2013 the Swedish army received a new army tactics handbook, to replace the old land doctrine of 2005. Recent research has shown that the old land doctrine was to a great extent, a product influenced by William S Lind´s Maneuver Warfare handbook, written in the mid 80´s. The underlying problem pointed at in this essay, is the consequences connected, when adapting a Handbook written for someone else, in this case the US, with its huge supply of forces and its long history of attrition warfare based on firepower and maximizing blows. The aim of this essay has been to find out if and in that case how, the army tactics handbook also is a product influenced by Lind´s theories, if so, what are the consequences from a Swedish small-army perspective?    The overall mindset for this essay is; Despite being outnumbered, strive for local superiority which can be achieved through maneuver warfare, a development of the indirect approach. The result indicates extensive similarities, but also differences, probably due to the diversity of the audiences. It is also important to stress that there may well be other factors that can produce these similarities.

The conflicts in Nagorno-Karabakh and eastern Ukraine have spurred a great deal of interest regarding the implications for modern warfare. Both schoolers and militaries alike have been trying  to decern what kind of implications these conflicts, complete with new weapons and capabilities have upon tomorrow’s battlefield. Theories that try to provide an explanatory outcome of conflicts has often been centered down to the age-old question whether it is the scientific material side or the artistic maneuver that takes the precedence for explaining victory on the battlefield. The purpose of this paper is to try and combine those views by using Randall Collins theory regarding the outcome of conflicts, to explain the battles of Ilovaisk 2014 and the Azerbaijani advance in Sothern Nagorno-Karabakh 2020. That way both sides are taken into account and help mitigate the debate. Furthermore, the making of a structural analytical framework tests the theory and is beneficial for further research. The framework developed from the theory, have two different main casual ways to explain victory on the battlefield. One stem from the material side called attrition and one from the artistic side called maneuverer. The framework was then applied upon a number of different reports, books, and other open sources from the conflicts. Conclusions from the results are that attritional warfare has been a viable way to achieve victory and that the long-range precision firepower that drone warfare offer has the advantage over the defensive counters.

Militärstrategisk doktrin 2016 fastställer att svensk militär ledningsfilosofi baseras på uppdragstaktik. Den operativa ansatsen är manöverkrigföring, där avsikten ställs i centrum. Kärnan i förståelsen för uppdragstaktik ligger i erkännandet av den ovisshet som tvekampen mot en motståndare medför och vad detta innebär för militär ledning.  Denna kvalitativa textanalys syftar till att studera om de ideal som ligger till grund för uppdragstaktik och icke-linjär krigföring används konsekvent i nu gällande svenska doktriner och armépublikationer. Resultatet visar att den svenska militärstrategiska doktrinen, MSD 16, är konsekvent i sitt uttryck och konsekvent mot uppsatsens indikatorer på uppdragstaktik, icke-linjär krigföring och manöverkrigföring. Analysen visar på en inkonsekvens mot MSD 16 både inom underliggande doktrin (Doktrin för gemensamma operationer 2020, DGO 20) och undersökta arméreglementen och handböcker. Inkonsekvensen leder till att den militärstrategiska inriktningen av svensk ledningsfilosofi försvagas, dess budskap förvrängs och en risk för att framtagna ledningsmetoder inte stödjer utövandet av uppdragstaktik på ett effektivt sätt. Det leder även till en risk att framtida utveckling inom svensk doktrin och handböcker ytterligare försvagar den militärstrategiska inriktningen, då dessa kommer byggas på existerande inkonsekventa publikationer.

The sieges in Ukraine demonstrate a resurgence of the siege phenomenon in modern conventional warfare. However, the siege of Bakhmut seems to be very costly for little use, which raises the question how we can understand it. The purpose of the study is to investigate how the siege of Bakhmut can be understood from using the terms attrition and maneuver warfare. To define the concepts, Edward Luttwak and Hans Delbrück theories were chosen and the methodology used in the study was a qualitative text analysis of media and think tanks reporting on the siege of Bakhmut. The conclusion of the analysis was that the intensity of the siege increased as the purpose of the siege became more politicized, but also two different perspectives on the siege emerged. One view suggests that the siege was a result of failed maneuver and confusion in the purpose of the operation. The other view suggests that the siege was an active choice based on the Wagner group's political background and the low quality of infantry. Of these two, the latter was considered the most relevant. The implications of the conclusions are that Bakhmut breaks an identified pattern in Russian siege art by Kristin Ljungqvist, where the siege of Bakhmut is not considered a failure of maneuver but rather a desired outcome. Finally, it is recommended to repeat the study when a source material of a higher critical value exists. / Belägringarna i Ukraina demonstrerar en återkomst av belägringsfenomenet i modern konventionell krigföring. Däremot verkar belägringen av Bakhmut vara oherhört kostsam för en liten nytta. Detta väcker frågan om hur belägringen kan förstås. Syftet med studien är att undersöka hur belägringens uppkomst kan förstås utifrån termer av manöver- respektive utnötningskrigföring. För att definera termerna nyttjades Edward Luttwak och Hans Delbrück teorier, samt den metod som nyttjades var en kvalitativ textanalys av media och tankesmedjor som har rapporterat och analyserat belägringen.Slutsatsen av analysen var att belägringens intensitet har ökat i samband med att belägringen har fått en alltmer politisk innebörd. Det framkom även två perspektiv på belägringen. Den ena synen hävdar att belägringen var ett symptom av misslyckande då de ryska styrkorna inte uppnåde manöverkrigföring och att syftet med belägringen var tvetydigt. Den andra synen menar på att belägringen var ett aktivt val på grund av Wagnergruppens bakgrund och den låga kvalitén av infanteriet. Av dessa två anses den senare slutsatsen vara mest relevant. Implikationerna av detta är att belägringen av Bakhmut bryter ett tidigare mönster av rysk belägringskonst som har identifierats av Kristin Ljungqvist. Slutligen rekommenderas det att studien genomförs på nytt då källmaterial av högre kvalité är tillgängligt.

Europe is once again a theatre of a major war, beginning on the 24th of February 2022 with the Russian invasion of Ukraine. Hopelessly outnumbered the Ukrainians have proven them themselves a worthy opponent of the regional hegemon Russia. In the fall of 2022, the Ukrainians served Putin his greatest defeat thus far with a counteroffensive which liberated Kherson and all Ukrainian territory west of the Dnepr. The goal of this thesis is to examine the Ukrainian counteroffensive and how Ukraine managed to achieve success at the tactical level. The thesis does this by studying available information about the counteroffensive and analysing it with the help of manoeuvre warfare theories and satellite imagery. The thesis shows that Ukrainian tactical success during the Kherson counteroffensive can be attributed to their use of combined arms and the fact that surprise was achieved. However, it is worth noting that other factors may have contributed to Ukrainian tactical success and that more information about the counteroffensive may become available with time.

I Försvarsmaktens doktriner uttrycks manöverkrigföring och uppdragstaktik som teori och lednings­filosofi. I de taktiska reglementena beskrivs hur uppdragstaktik och manöverkrigföring tillämpas som metod i händelse av fred, kris eller krig. Vidare syftar taktikreglementena till att vara en utgångspunkt för hur våra marina krigsförband utbildas, organiseras och utrustas.   Syftet med undersökningen är att utreda inverkan av införandet av Taktikreglemente för Marinen TRM 1(A) avseende uppdragstaktik och manöverkrigföring. hur uppdragstaktik och manöverkrigföring som metod, inom den svenska Marinen, kan ha påverkats vid införandet av Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A). Undersökningen gjordes genomfördes som en kvalitativ jäm­förande fallstudie där Taktikreglemete för Flottan, TRFL, och Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA jämfördes med TRM 1(A). Vid textanalysen nyttjades en analysmodell som påvisar uppdrags­taktik och resultaten analyserades därefter mot militär­teoretiker så som Clausewitz, Corbett och Mahan utifrån perspektivet uppdragstaktik och manöver­krig­föring.   Resultatet av undersökningen visar att TRFL och TRKA är att se mer som läroböcker vilka, utan att i detalj beskriva taktiska lösningar, beskriver hur officerare ska tänka i fråga om taktik. Nuvarande regle­mente, TRM 1(A), presenterar i första hand vad Marinen är och upplevs därför mer som en handbok över Marinen snarare än ett taktiskt reglemente. Detta med anledning av att kapitel som om­fattar militär­teori, sjökrigets natur, syfte och metoder utelämnats, vilket gör att den svenska taktiska särarten saknas i TRM 1(A). Övriga slutsatser är att TRM 1(A) exkluderat hur amfibiestridskrafterna taktiskt ska nyttjas samt att reglementet inte harmonierar med Försvarsmaktens doktriner avseende uppdragstaktik och man­överkrigföring. / Manoeuvre warfare and mission-type orders are expressed as theory and philosophy in the Swedish military doctrine. The tactical doctrines describe how manoeuvre warfare and mission-type orders is implemented in case of peace, crisis’s or war. Furthermore, tactical doc­trines provide a starting point in the development of new units and equipment. They are also used in the education of officers and they constitute a foundation in planning and imple­men­tation of operations both at home and abroad.   The aim of the thesis project is to analyse if the implementation of Taktikreglemente för Marinen, TRM 1(A) has affected the way the Swedish Navy and Marines approach manoeuvre war­fare and mission-type orders. The project is a qualitative comparative case study where Taktikreglemete för Flottan, TRFL, and Taktikreglemente för Kustartilleriet, TRKA are com­pared to TRM 1(A). During the project we used a theory on mission-type orders and then com­pared with military theorists such as Clausewitz, Corbett and Mahan from the perceptive of man­oeuvre warfare and mission-type orders. The result of the study shows that TRFL and TRKA are textbooks explaining how a commander should think without in detail describing tactical solutions. TRM 1(A) presents a blueprint of what the Swedish Navy and Marines are, rather than to be considered as a guiding tactical doctrine. Hence, it lacks the founding principles of military theory of land and sea warfare trans­lated to Swedish circumstances.  Other conclusions of the study show that the tactical use of marine units is excluded, and the tactical doctrine do not harmonise with the view on man­oeuvre warfare and mission-type orders with in Swedish military doctrine.   Apart from the abstract, the study is written in Swedish.

<p>Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.</p><p>Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.</p><p> I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.</p><p>Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.</p><p>Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras.</p> / <p>Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare.</p><p>In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent.</p><p>In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.</p><p> This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown.</p><p>The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.</p>

<p>Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång.</p><p>De taktiska grundprinciperna är hämtade ur <em>Doktrin för markoperationer, </em>vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag.</p><p>Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats.</p><p>Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna. Slutligen besvaras frågeställningen i en slutdiskussion.</p><p>I analysen framgår att teorierna går att applicera mot de båda slagen, men att de användes mer frekvent i det ena. I en mer rörlig strid ledde de taktiska grundprinciperna till ett avgörande. I ett utnötningskrig gjordes försök att använda dem, dock lyckades det inte på samma sätt.</p> / <p>This essay is about the tactical principles and the battles of Tannenberg and the Somme during World War 1. This essays purpose is to examine which tactical principles that were used within these battles and with the help of these principles try to explain the execution of the battles.</p><p>The tactical principles are collected from the Swedish doctrine for ground operations. The reason for this is to explain how doctrines of today can be applied on the battles of yesterday.</p><p>The method that has been used in this essay is a case study based on literature studies. Case studies give an opportunity for a deeper analysis and description by the historical events than if a whole description of the World War 1 had been made.</p><p>This essay is divided into an introduction where the battles mentioned above are described. Thereafter follows a chapter where the theory about the tactical principles is described and the cases are presented. Thereafter follows an analysis where the theories are applied to the cases. Finally the question at issue is answered in a final discussion.</p><p>The result of the analysis is that the theories can be applied to the battles but they were more frequently used in one of them. The tactical principles were more decisive in a mobile warfare compared to an immobile warfare. Attempts to use the tactical principles during the immobile battle were made, but didn’t succeed as well as in the mobile battle.</p>

<p>Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet<em> </em>högt stridstempo<em> </em>vid förband av lättare karaktär.</p><p>Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius?</p><p>Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo.</p> / <p>This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy.</p><p>The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character.</p><p>The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury?</p><p>My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.</p>