Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman; lämnad ensam i ovisshet, beroendet som förlamar, relationens trygghet och delad verklighet. Analysfynden förklarades med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet från teorin om KASAM. Slutsats: I början av relationen med sjuksköterskan saknar föräldrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och visar på en svag känsla av sammanhang. När relationen etableras och utvecklas ses även en ökning i känslan av sammanhang. Så länge föräldrarna upplever i sin relation med sjuksköterskan ett beroende som förlamar och att vara lämnad ensam i ovisshet så kan relationens trygghet och en delad verklighet inte uppnås. Klinisk betydelse: Den nya kunskapen kan användas till att problematisera relationen mellan förälder och sjuksköterskor. En ökad kunskap om individers känsla av sammanhang ger möjlighet för att skapa en individanpassad vård vilket kan förbättra omvårdnaden. / Background: A literature review of current research shows a lack of guidelines when it comes to the cooperation and division of responsibilities between the parents and nurses within the palliative care of children. There are knowledge gaps regarding parents’ needs during this critical time and what nurses should do to best support them. Purpose: The purpose of the study was to examine parents' perceptions of their relationship with nurses during the time their child is in palliative care. Method: Empirical study with a qualitative approach. Narratives from 10 blogs written by parents of seriously ill children were analysed with a modified content analysis. Results: From the analysis four overall themes were revealed; abandoned in uncertainty, paralyzing dependence, security of the relationship and a shared reality. Conclusion: In the beginning of the child’s palliative care the parents’ relationship with the nurse is dominated by a lack of comprehensibility, manageability and meaningfulness and therefore shows a low sense of coherence. When the relationship deepens one can also note an increased sense of coherence. As long as the parents feel abandoned in uncertainty and experience a paralyzing dependence in the relationship with the nurse the security of the relationship and a shared reality cannot be achieved. Clinical implications: The new knowledge can be used to problematize relationships between parents and nurses. A deeper understanding of an individuals' sense of coherence provides an opportunity to create individualized care, which in turn can lead to an improved care.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför. / The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.

Barns fysiska och psykiska hälsa har en viktig koppling till den utomhuspedagogiska verksamheten. Tidigare forskning visar att utomhuspedagogik är positivt för barnens hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, samarbetsförmåga och välmående. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring barns fysiska och psykiska hälsa i relation till utomhuspedagogik. Följande frågeställning formulerades: Hur ser förskollärare på relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och utomhuspedagogik? Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och begreppet KASAM, känsla av sammanhang, vilket innefattar vikten av att barn känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex förskollärare i två olika kommuner, dessa transkriberades och analyserades sedan genom tematisk analys. Utifrån studiens resultat kom vi fram till att barn som deltar i regelbunden utomhuspedagogisk verksamhet främjar sin psykiska och fysiska hälsa samt att det stärker deras KASAM. Resultatet visar också att det finns ett upplevt motstånd från kollegor mot utomhuspedagogik och att det vore intressant om vidare forskning kan undersöka vad detta motstånd grundar sig i.

Text in Afrikaans / Die doel van die navorsing is om die individu se aanpassing tydens integrasie te ondersoek. 'n Gedragsprofiel vir aanpassing word in die literatuuroorsig voorgestel volgens sin van koherensie as konstruk van die salutogenese paradigma. Empiries word die lewensorientasievraelys as psigometriese instrument gebruik om sterkte van sin van koherensie te bepaal. K walitatiewe onderhoude, gegrond op fenomenologiese beginsels, word gebruik om aanpassing kwalitatief te evalueer. In die navorsingsontwerp is daar sprake van verkennende, beskrywende en verklarende navorsing en nie-waarskynlikheidsteekproeftrekking word gebruik. Kwantitatiewe en kwalitatiewe resultate word gekoppel ten einde inteme geldigheid op kontekstuele vlak te verseker. Bevindinge toon dat betekenisvolheid van die integrasieproses die vemaamste verskil maak tussen aanpassing en nie-aanpassing. Verstaanbaarheid binne grense van die onmiddellike omgewing en hantering van instrumentele eise sonder om die fokus op emosionele parameters te plaas, fasiliteer verdere aanpassing. Relevante sleutelwoorde is aanpassing, stres, patogenese, salutogenese, sin van koherensie, verstaanbaarheid, hanteerbaarheid, betekenisvolheid, fenomenologie en triangulasie. / The aim of this research is to study individual coping during integration. A behavioural profile for coping is proposed in the literature study based on sense of coherence, a construct of the salutogenesis paradigm. Empirically the psychometric instrument, orientation to life questionnaire, is used to determine the strength of sense of coherence. Qualitative interviewing, based on phenomenological principles, is used to evaluate coping qualitatively. In the research design there are signs of exploratory, descriptive and explanatory research and nonprobability sampling is used. Quantitative and qualitative results are combined to ensure internal validity on a contextual level. Findings showed that meaningfulness of the integration process is the major difference between coping and not coping. Comprehensibility within the boundaries of the immediate environment and the management of instrumental demands without focusing on the emotional parameters, facilitate further coping. / Industrial Psychology / M.A. (Industrial Psychology)

Sammanfattning Författare: Julia Castlin och Robin Andersson Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss? Handledare: Jan Karlsson Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM. / Abstract Author: Julia Castlin and Robin Andersson Title: The impact of unemployment - About job seekers perceptions and experiences of unemployment and health Supervisor: Jan Karlsson The aim of this study was to examine how unemployed experience their everyday life and how their health is affected by being unemployed. Another purpose of this study was toexamine which challenges the unemployed are experiencing and how they are handled. Furthermore, this study aspired to see how unemployed can learn about its health during unemployment by experiences from themselves and others. Method: This study included six semi-structured interviews with unemployed, which lasted for 30-40 minutes each. The unemployed, participating in this study had been without work for at least two months and were registered on, or in the process of registration with Arbetsförmedlingen (Employment Service, the largest agency providing jobs in Sweden). Theory: The theories that are addressing both health and pedagogy are: sense of coherence (SOC), experiential learning and communities of practice. All of these three theories have formed the core of an analyzing table, which facilitates findings of correlation between empirical data and theory, in order to enable answers regarding the purpose of this study. Results: The results that emerged from this study indicated that the health of unemployed is affected by the self-efficacy of achieving their individual goals. Expectations from the social environment also seem to be a factor to the health of the unemployed. Resources in terms of financial security and social support also showed indications of contributing to a better subjective well-being. The majority of the unemployed in this study perceived that receiving employment was the greatest challenge. However, the causes of the perceived difficulties were varying and the obstacles were individual, such as lack of resources, lack of experience/education and competition on the labor market. The interviews also revealed that several of the participants had developed new “ideas/theories” that can facilitate the management of similar situations in the future. These new ideas may have emerged either through own experience or through exchange with other people. Conclusion: The health status during unemployment seems to be dependent of the individual’s manageability of the situation, as in accordance with the theories of experiential learning and self-efficacy, depends on the individual’s previous experience and self-efficacy.Thus the likelihood of receiving employment seems to increase if the individual has a strong SOC.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt personalen inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram i en kommun i Sverige arbetade för att öka de tre olika komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i deltagarnas känsla av sammanhang (KASAM). Metoden som användes var en kvalitativ intervjuundersökning där personal inom ett utbildnings- och aktiveringsprogram intervjuades. Det insamlade materialet blev analyserat med hjälp av en teoristyrd tematisk analys. Genom analysen utkristalliserades olika subteman med utgångspunkt från våra tre förutbestämda huvudteman som var: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visade att personalen till exempel arbetade med språkundervisning, motivationsarbete och praktiskt utförande. Personalen uppgav att språkundervisningen bidrog till deltagarnas känsla av begriplighet, motivationsarbetet bidrog till en känsla av meningsfullhet och praktiskt utförande bidrog till en känsla av hanterbarhet. Studien visar att verksamheten arbetade för att öka alla tre komponenterna i begreppet KASAM, men personalen önskade att arbeta ännu mer med det som skapar en känsla av meningsfullhet. / Our purpose with the study was to investigate in what way the personal at a municipal education- and activity program worked to increase the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness in the participants sense of coherence (SOC). The method used was a qualitative interview study in which the personal at an education- and activity program was interviewed. The collected material was processed by a theoretical thematic analysis. By analyzing the result, six sub-themes were crystallized, with a starting point from our three predefined main themes were: comprehensibility, meaningfulness and manageability. The result showed that the staff for example worked with teaching language, motivational work and practical training. The staff stated that teaching language contributed to the participants sense of comprehensibility, motivational work contributed to a sense of meaningfulness and practical training contributed to a sense of manageability. The study showed that the program worked to increase all three components in the participants SOC, but the staff wished to work even more with the parts that increase the sense of meaningfulness.

Text in Afrikaans / Die doel van die navorsing is om die individu se aanpassing tydens integrasie te ondersoek. 'n Gedragsprofiel vir aanpassing word in die literatuuroorsig voorgestel volgens sin van koherensie as konstruk van die salutogenese paradigma. Empiries word die lewensorientasievraelys as psigometriese instrument gebruik om sterkte van sin van koherensie te bepaal. K walitatiewe onderhoude, gegrond op fenomenologiese beginsels, word gebruik om aanpassing kwalitatief te evalueer. In die navorsingsontwerp is daar sprake van verkennende, beskrywende en verklarende navorsing en nie-waarskynlikheidsteekproeftrekking word gebruik. Kwantitatiewe en kwalitatiewe resultate word gekoppel ten einde inteme geldigheid op kontekstuele vlak te verseker. Bevindinge toon dat betekenisvolheid van die integrasieproses die vemaamste verskil maak tussen aanpassing en nie-aanpassing. Verstaanbaarheid binne grense van die onmiddellike omgewing en hantering van instrumentele eise sonder om die fokus op emosionele parameters te plaas, fasiliteer verdere aanpassing. Relevante sleutelwoorde is aanpassing, stres, patogenese, salutogenese, sin van koherensie, verstaanbaarheid, hanteerbaarheid, betekenisvolheid, fenomenologie en triangulasie. / The aim of this research is to study individual coping during integration. A behavioural profile for coping is proposed in the literature study based on sense of coherence, a construct of the salutogenesis paradigm. Empirically the psychometric instrument, orientation to life questionnaire, is used to determine the strength of sense of coherence. Qualitative interviewing, based on phenomenological principles, is used to evaluate coping qualitatively. In the research design there are signs of exploratory, descriptive and explanatory research and nonprobability sampling is used. Quantitative and qualitative results are combined to ensure internal validity on a contextual level. Findings showed that meaningfulness of the integration process is the major difference between coping and not coping. Comprehensibility within the boundaries of the immediate environment and the management of instrumental demands without focusing on the emotional parameters, facilitate further coping. / Industrial Psychology / M.A. (Industrial Psychology)

Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt.  Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder. / The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable.  Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject.  The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. / Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

This research explores the relationship between sense of coherence, work engagement and organisational commitment in an automotive development institution in South Africa. The study was conducted through quantitative research. The study used the Orientation to Life Questionnaire (OLQ) to measure sense of coherence, the Utrecht Work Engagement Scale (UWES) to measure work engagement and the Organisational Commitment Scale (OCS) to measure organisational commitment. A biographical questionnaire was also used. The questionnaires were administered to a sample of 46 employees, 37 of whom were based in the company’s Pretoria office and nine at their Eastern Cape office. In view of the fact that the sample was small, 100 % of the population was included in the study. A theoretical relationship between the constructs was determined and an empirical study provided evidence of the degree of relationship that existed between them. The results reveal significant relationships to exist between some sub-scales, however, statistical significance could not be reached for some correlations. / Psychology / M. Admin. (Industrial and Organisational Psychology)