BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys. RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism. Sammanfattningsvis visar artiklarna att de tre huvudkategorierna identifierar områden där patienterna har en låg funktionsgrad. De sju underkategorierna identifierar i sin tur områden som direkt eller indirekt påverkar patientens Quality of Life. SLUTSATS: Sjuksköterskan kan på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier inom vården stärka Quality of Life hos personer med schizofreni, dels genom motiverande samtal men också genom samordnade insatser mellan olika samhällsaktörer. KLINISK BETYDELSE: Personer med schizofreni upplever socialt utanförskap, brist på sysselsättning och isolering som faktorer som påverkar deras livssituation negativt. Som vårdgivare är det av största vikt att möta patienten i dess upplevda problem för att få ett positivt behandlingsresultat. / BACKGROUND: Schizophrenia is a serious psychiatric illness, which entails great suffering for the person afflicted. The illness may cause symptoms such as hallucinations, a distorted sense of reality, apathy and reclusiveness; in effect causing the schizophrenic patient to evaluate his or her Quality of Life as being lower than the average persons. PURPOSE: The purpose of the literature review, was to highlight which factors affect Quality of Life, for schizophrenic patients in outpatient care. METHOD: The study was carried out as a literature review. Ten scientific articles, well suited for the purpose of this paper, were critically reviewed and structurally analyzed. RESULT: The identified factors, influencing Quality of Life for patients suffering from schizophrenia, were divided into three main categories, synonymous with Antonovsky's concept of KASAM: comprehensibility, manageability and meaningfulness. Furthermore, seven concepts were identified as constituting subcategories: positive symptoms, the psychosocial situation, maintaining control of ones everyday life, physical health and support from health facilities and exuberance and optimism. In summary, the articles studied show that the three main categories identify areas, in which the patients are low functioning. The seven sub-categories in their turn identify areas that directly or indirectly affect the patients' Quality of Life. CONCLUSION: The nurse can improve Quality of Life in individuals diagnosed with schizophrenia, either on her own, or in collaboration with other professionals in the health care sector. This can be achieved through motivational talks, but also through coordinated efforts between various social actors. CLINICAL SIGNIFICANCE: Patients suffering from schizophrenia, perceive exclusion in the social arena, a lack of pursuit and/or employment and general isolation as factors negatively affecting their lives. Thus the ability of caregivers, to meet the perceived problems and needs of the patient, is paramount when striving for a positive outcome of treatment.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeutens upplevelse av ansvar gentemot sina patienter samt hur detta påverkar henne i sitt professionella arbete respektive sitt privata liv. Studien söker att besvara följande frågeställningar: 1.) Hur beskriver psykoterapeuter upplevelsen av existentiellt ansvar gentemot sina patienter? 2.) Hur beskriver psykoterapeuter olika faktorer som påverkar ansvarsupplevelsen? 3.) Hur beskriver psykoterapeuter ansvarsupplevelsens påverkan på ett existentiellt plan? 4.) Vad beskriver psykoterapeuter som hjälpsamt för att hantera ansvarsupplevelsen? Författaren har valt en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade psykoterapeuter. Dessa transkriberades till skrift och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det existentiella ansvaret gentemot patienten upplevs som stort och genomgripande samt att ansvarskänslans styrka påverkas av både strukturella, patientavhängiga och personliga faktorer. Ansvarskänslan tycks vara kopplad till den mänskliga existensen snarare än till formella regler och riktlinjer. Psykoterapeuten påverkas av sitt arbete både i det privata och professionella livet. Detta upplevs som relativt oproblematiskt av psykoterapeuten om/när hon har hittat ett sätt att förhålla sig till det. Flera faktorer som är hjälpsamma för att hantera ansvarskänslan har framkommit, varav flera handlar om egenvård. / The purpose of this study is to examine the psychotherapist's experience of responsibility towards their patients and how this affects her in her professional work and private life. The study seeks to answer the following questions: 1.) How do psychotherapists describe the experience of existential responsibility? 2.) How do psychotherapists describe different factors that affect the responsibility experience? 3.) How do psychotherapists describe the impact of responsibility experience on an existential level? 4.) What do psychotherapists describe as helpful in managing the responsibility experience? The author has chosen a qualitative method where semi-structured interviews were conducted with six licensed psychotherapists. These were transcribed and analyzed using thematic analysis. The result shows that the existential responsibility towards the patient is perceived as profound, and that the power of responsibility is influenced by both structural, patient-dependent and personal factors. Responsibility seems to be linked to human existence rather than to formal rules and guidelines. The psychotherapist is influenced by her work both in the private and professional life. This is perceived as relatively unproblematic of psychotherapist if/when she has found a way to relate to it. Several factors are helpful to manage the experience of responsibility has emerged, several of which is about self-care.

Skolverkets statistik visar att matematik är det kärnämne där svenska elever presterar lägst. Denna studie undersöker om intensivundervisning av fem elever i matematiksvårigheter i årskurs 7 kan stärka deras känsla av sammanhang (KASAM) inom matematiken enligt Antonovskys teori. Enligt Antonovsky skapas KASAM om begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet uppfylls. Begriplighet innebär att elevens kunskaper inom ämnet är höga, hanterbarhet betyder att elevens tilltro till sina förmågor är höga och meningsfullhet innebär att eleven ser nyttan med matematiken. Intensivundervisningen bedrevs under sex veckor med tre halvtimmeslektioner per vecka och eleverna deltog i par. Inför intensivundervisningen undersöktes elevernas kunskapsnivåer och uppfattningar om matematikämnet genom en kartläggning baserad på Magnes diagnoser och en intervju, dessa följdes upp efter insatsen med en ny diagnos och intervju. De inledande och avslutande resultaten jämfördes och analyserades utifrån begriplighet, vilket syntes i resultaten på kartläggningen och diagnosen, hanterbarhet och meningsfullhet som analyserades utifrån elevernas svar på intervjuerna. Genom den nya lärmiljön, den konstanta kommunikationen med positiv feedback och det praktiska material som med fördel används stärks två av begreppen inom KASAM tydligt. Detta visade studiens resultat vad gäller hanterbarhet och meningsfullhet som förbättrades för samtliga elever, den data som samlades in gällande begriplighet blev för svårtolkat för att ge ett tydligt resultat. En längre insats förespråkas då det hade gett en större möjlighet för eleverna att befästa kunskaperna och det framförallt gällande elever med stora kunskapsluckor. / According to the Swedish National Agency for Education’s statistics, mathematics is the core subject in which the Swedish students perform the lowest. This study examines if interventions in mathematics can help five students in year seven, which experience mathematic difficulties, feel a sense of coherence (SOC) within the subject as per Antonovsky’s theory. According to Antonovsky SOC is created if the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are fulfilled. Comprehensibility means that the student’s knowledge of the subject is good, if the manageability is high the student is confident in their abilities, and meaningful means that the student sees the benefit of mathematics. The intervention was conducted over six weeks, with three half-hour long lessons per week where the students participated in pairs. Prior to the intervention the students’ levels of knowledge and their perception of mathematics were examined through a survey based on Magne’s diagnosis and an interview, after the intervention they were followed up with a new diagnosis and interview. The initial and the final results were compared and analysed based on comprehensibility, which was shown in the result of the survey and the diagnosis, manageability and meaningfulness, which were analysed based on the interviews. With the help of the new learning environment, the continuous communication with positive feedback and the concrete material, which is beneficial to the teaching, two of the concepts of SOC are clearly strengthened. The result of the study shows this when it comes to manageability and meaningfulness for all the participating students, the data collected concerning the concept of comprehensibility was too difficult to interpret to give a distinct result. A lengthier effort is advocated to give the students a better opportunity to consolidate the new knowledge, this in particularly when it comes to students with large gaps in knowledge.

During the year of 2020 the Covid-19 pandemic entailed restrictions that affected Sweden and the world in general. At the request of the Swedish Public Health Agency, Swedish universities were asked to conduct digital distance education. The purpose of this study is to investigate how the attitude to the change from traditional education to distance education among full-time students at Örebro University, can be understood in relation to factors linked to learning. The study also intends to examine whether and how the students experience that their social interaction and sense of coherence has been affected as a result of the change. The results of this qualitative study are based on qualitative interviews with full-time students at Örebro University, who have been involved in the change from traditional education to distance education. Previous research in these subject areas highlight, among other things, the prerequisites for successful distance education, as well as factors that have been found to have an impact on students’ experience of social interaction and sense of coherence. In addition to previous research, the study’s theoretical framework is based on Erving Goffman’s (2014 [1974]) dramaturgical perspective on social interaction and Aaron Antonovsky’s (2005) theory of sense of coherence.The result indicates that the students were predominantly negative about the change, mainly due to the lack of social interaction. The study also shows that the students experienced difficulties within the social interaction during distance education, in terms of impression management, maintenance of traditional norms and the separation between study time and free time. In conclusion, the study shows that the students’ sense of coherence has been affected in various degrees, depending on how they perceive that their sense of comprehensibility, manageability and meaningfulness is met in distance education. / Under år 2020 medförde Covid-19-pandemin restriktioner som påverkade Sverige och världen i stort. På begäran av Folkhälsomyndigheten uppmanades svenska universitet att bedriva digital distansundervisning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur inställningen till förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning hos heltidsstudenter vid Örebro Universitet, kan förstås i relation till faktorer kopplat till lärande. Fokus ligger därtill på om och i sådana fall hur studenterna upplever att deras sociala interaktion och känsla av sammanhang har påverkats till följd av förändringen. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på kvalitativa intervjuer med heltidsstudenter vid Örebro Universitet, som varit med om förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning. Tidigare forskning inom dessa ämnesområden belyser bland annat förutsättningar för en lyckad distansundervisning, samt faktorer som har visat sig ha en inverkan på studenters upplevelse av social interaktion och känsla av sammanhang. Utöver tidigare forskning grundas studiens teoretiska ramverk i Erving Goffmans (2014 [1974]) dramaturgiska perspektiv gällande social interaktion samt Aaron Antonovskys (2005) teori om känsla av sammanhang.Resultatet från studien tyder på att studenterna var övervägande negativt inställda till förändringen, främst på grund av avsaknaden av socialt umgänge. Studien visar även att studenterna upplevde svårigheter i den sociala interaktionen vid distansundervisning vad gäller intrycksstyrning, upprätthållning av traditionella normer samt avgränsningen mellan studietid och fritid. Avslutningsvis visar studien att studenternas känsla av sammanhang påverkats i varierande grad, beroende på hur de uppfattar att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet tillgodoses vid distansundervisningen.

The aim of this thesis is to see if there are differences in how managers and other staff looks at goals for short-term accommodation. The results show that there is a difference in views on the goals. This is manifested, among other things, in the form of managers have their focus concentrated on the financial framework for the business. Other staff have their focus directed at targets that are more about the work of the resident. The theory that the survey is based on is The sense of coherence and its three pillars: comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har av sympatistress samt undersöka hur kuratorerna upplever arbetssituationen utifrån KASAM. Syftet var också att förstå kuratorernas erfarenheter av sympatistress i relation till kuratorernas arbetssituation utifrån KASAM. Metoden som använts i studien var en kvalitativ intervju där sex kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har intervjuats enskilt. Studien visade att kuratorerna har erfarenheter av sympatistress. Studien visade också flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna hade vissa svårigheter att känna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det framkom även flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna kände hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Studiens slutsats var att kuratorerna är utsatta för situationer i arbetet som kan leda till att de utvecklar symptom för sympatistress. / The purpose of this study was to investigate hospital social workers experiences of compassion fatigue as well as examine how they feel and think about their work situation based on KASAM. The purpose was also to understand the hospital social workers experiences of compassion fatigue in relation to the hospital social workers feelings and thoughts about their work situation based on KASAM. The method that was used is a qualitative interview in which six hospital social workers were separately interviewed. The study showed that several hospital social workers have experiences of compassion fatigue. The study also showed several indications that there were work situations where hospital social workers had some difficulties in feeling manageability, comprehensibility and meaningfulness. It also showed several indications that there were work situations where hospital social workers felt manageability, comprehensibility and meaningfulness. The study concluded that the hospital social workers are exposed to situations in their work that can lead to the development of symptoms for compassion fatigue.

Syftet med denna studie var att förstå de strategier som användes av socialsekreterarna i hanteringen av en stor arbetsbelastning och undersöka deras nivå av känsla av sammanhang i hanteringen av nätverksfamiljehemsplaceringar av ensamkommande barn under 2015 och 2016. Studien varkvalitativ, och vårt empiriska material bestod av semistrukturerade intervjuer.Åtta socialsekreterare från sju mindre kommuner och två socialsekreterare från störrekommuner i södra Sverige, alla med erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn, deltog i vår studie. Vår ambition var att förstå hur, trots den stora arbetsbelastningen, socialsekreterarna hanterade sin arbetssituation. Vi försökte förstå de strategierna som bidrog till att göra det möjligt för socialsekreterarna att stanna kvar på sitt arbete trots omständigheterna. Vi fann att alla socialsekreterarna som intervjuades i vår studie hade en hög känsla av sammanhang som hjälpte dem att göra deras arbete meningsfullt och hanterbart. Den vanligaste coping strategi som socialsekreterarna använde sig av för att hantera deras arbetssituation var genom att sänka sina ambitioner och acceptera att deras arbete nådde en "good enough" standard. Socialsekreterare med stor arbetslivserfarenhet tenderade också att hantera den högre arbetsbelastningen mer framgångsrikt genom att acceptera, att trots att de inte alltid kunde följa rutiner och riktlinjer var avsikten fortfarande att göra gott i en svår situation. / The aim of this study was to create an understanding of the strategies used by the social workersin order to handle a large workload and to examine their level of sense of coherence intheir handling of kinship foster care placements of unaccompanied children in the years 2015and 2016. The study was qualitative, and our empirical material consists of semi-structuredinterviews. Eight social workers from seven smaller municipalities and two social workersfrom larger municipalities in southern Sweden, all with experience of working with unaccompaniedchildren, have participated in our study. Our ambition was to understand how, despitethe large workload, the social workers handled their situation. We have tried to create an understandingof the strategies that contributed to make it possible for the social workers to remainat work despite the circumstances. We have found that all the social workers interviewedin our study had a high sense of coherence that helped them make their work understandableand manageable. The most common coping strategy the social workers used was tolower their ambitions and accept that their administration reached “good enough” to handletheir workload. Social workers with a lot of work experience also tend to be able to handle ahigh workload more successfully by accepting that, in spite of not always being able to abideby routines and procedures, the intention is still to do good in a bad situation.

No description available.

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

To grasp what learning, teaching and knowing health might be in relation to a physical activity, the study explores what ninth grade students find difficult, and what they need to discern in teaching to experience the knowing of participation and evaluation of street dance classes through the concepts comprehensibility, manageability and meaningfulness. These concepts are brought from Aron Antonovsky perspective of salutogenic health by Sense of Coherence (SOC). However I do not claim to embrace the complete SOC since it relates to life as a whole (Antonovsky, 1991; 2005). The aim of the study is to investigate how to deal with the content of teaching making the students develop the ability to participate and evaluate physical activity in relation to the concepts mentioned. Furthermore by using the onset of phenomenography and theory of variation the study explores ways for teachers and students to discern critical features of the content of teaching. The study design used is Learning study. It is a cyclic, pedagogical design aiming for making it possible for teachers to scientifically explore the quality of their own teaching in relation to a specific content being taught. In a Learning study teachers are collaborating with content of teaching, trying to discern critical features of the content to make these aspects come clear for the students in renewed teaching. A phenomenographic perspective is used to discern how the students’ experiences of the teaching content vary. The theory of variation is used for planning and carrying out lessons and evaluating them in order to make the critical aspects discernable for the students. Three lessons within one Learning study cycle were staged. They were videotaped and field notes were taken. The sample consisted of three groups of ninth grade students, 15 to 16 years of age (n=52) and three teachers. Three critical aspects according to the object of learning were discerned in the study: Experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness within the context of street dance. Experiences of different forms of comprehensibility, manageability and meaningfulness within different situations of the context of street dance. Within the context of street dance experience how the actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness by oneself simultane-ously relates to actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness of others. The study shows how young students’ ability to carry through and evaluate street dance with point of departure in the meaning of comprehensibility, manageability and meaningfulness may be improved when the students are offered a variation in the critical features of the subject content. / <p>Baksidestext:</p><p>Denna licentiatuppsats handlar om åk 9-elevers erfaranden av lärandeobjektet <em>genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.</em></p><p>Vad eleverna erfor av lärandeobjektet kartlades före undervisning och preliminära <em>kritiska aspekter</em> identifierades. Kritiska aspekter är aspekter av lärandeobjektet som eleverna inte har urskilt. I efterföljande undervisning erbjöds eleverna <em>variation</em> i de kritiska aspekterna. Därefter analyserades vad eleverna erfarit av lärandeobjektet samt vilken variation i de kritiska aspekterna som erbjudits eleverna.</p><p>Studien är genomförd enligt principen för den didaktiska modellen <em>Learning study. </em>De metodologiska utgångspunkterna är fenomenografi och variationsteori.</p><p>Studiens resultat visar att de elever som erfor variation i relationen mellan begreppen och street dance och dessutom samtidigt kunde urskilja sina egna och kamraters handlingar i sammanhanget utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet erfor lärandeobjektet mer differentierat. Resultatet visar också att olika elevgruppers erfaranden av lärandeobjektet sammanföll med hur de kritiska aspekterna hade behandlats i undervisningen.</p><p>Eleverna problematiserade i studien möjligheter och villkor för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid genomförandet av rörelse i street dance i ett gemensamt upplevt sammanhang.<strong> </strong></p><p><strong>Författarpresentation</strong></p><p>Sabina Vesterlund arbetar som lärare i idrott och hälsa på en f-9-skola i Värmdö kommun. Hon tog sin idrottslärarexamen vid Gymnastik – och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1996. Sabina har sedan dess arbetat med utbildning i idrott och hälsa i grundskolans alla årskurser samt på lärarutbildningar vid Stockholms universitet och GIH.</p><p>2014 antogs hon till Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik vid GIH. Denna licentiatuppsats är hennes examensarbete inom forskarskolan. Handledare har varit Jane Meckbach och Bengt Larsson.</p><p>För att beställa tryckt exemplar av licentiatuppsatsen kontakta författaren: sabina.vesterlund@gmail.com </p> / Forskningslinjen Utbildning