Abstract The purpose with the report is to contribute with information around how to shape a lighting environment that support well-being. The goal is to show builders that the Swedish lighting standard SS-EN 12464-1 ​Ljus och belysning ​can be fulfilled in a more visually satisfactory manner. ​The study includes general areas of newly built and reconstructed hospitals. Observations at the hospitals take place during the day and do not take the weather into account. ​Builders for different types of projects are interviewed to get an understanding of how lighting design is handled in the construction process. The thesis has qualitative methodology where previous research forms the basis for the work, supplemented with observations and interviews. Collection of research on well-being and light environment is the first step in the work. Thereafter two hospitals are observed. Conclusions drawn from previous research and observations are used to make interview questions to the builders. Research shows that a satisfactory light environment that promotes well-being is an interplay that forms an ensemble of several factors where light is one of the factors together with architecture, air, sound, furnishing, color, and opportunity for outlook from windows as well as daylight. The two hospitals that have been observed follow to some extent what research shows how light environments should be designed after well-being. Builders think that lighting is an important part of a building and should come in at an early stage. Generally, the builder's does not possess any expertise in the area, thus taking expert assistance for best results. The builders who responded to the interviews in the projects had a basic requirement following the Swedish lighting standard SS-EN 12464-1. ​It is shown that visually satisfactory light environments that promote well-being can partly be created with Swedish lighting standard SS-EN 12464-1. Provided that a lighting designer comes in early in the construction process and may depart from the standard if necessary to create interaction with the other factors in the room that are adapted to human perception. / Sammanfattning Syftet med rapporten är att bidra med information kring hur det går att skapa en ljusmiljö som främjar välmående. Målet är att visa byggherrar att Svensk belysningsstandard kan uppfyllas på ett mer visuellt tillfredsställande sätt. Studien innefattar allmänna ytor på nybyggt och ombyggt sjukhus. Observationerna på sjukhusen sker dagtid och tar inte hänsyn till väder. ​Intervjuerna sker med byggherrar för olika typer av projekt för att få en förståelse för hur ljusdesign behandlas i byggprocessen. Studien har kvalitativa metodval där tidigare forskning ligger till grund för arbetet som kompletteras med observationer och intervjuer med byggherrar. Insamling av forskning kring välmående och ljusmiljö är första steget i arbetet. Därefter observeras två sjukhus. Slutsatser som dras från tidigare forskning och observationerna används för att framställa intervjufrågor till byggherren. Forskning visar att en tillfredsställande ljusmiljö som främjar välmåendet är ett samspel som bildar en helhet av flera olika faktorer. Ljus är en av faktorerna tillsammans med arkitektur, luft, ljud, möblering, färg, och möjlighet till utblick samt dagsljus. De två sjukhusen som observerats följer till viss del vad forskning visar kring hur ljusmiljöer bör utformas efter välmående. Byggherrar tycker att belysning är en viktig del för en byggnad och bör komma in i ett tidigt skede. Generellt sätt besitter inte byggherrarna själva någon kompetens inom området och tar därmed in experthjälp för bästa resultat. De byggherrar som svarat har i projekten som grundkrav följt Svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1. ​Det visas att visuellt tillfredsställande ljusmiljöer som främjar välmåendet till viss del går att skapas ihop med Svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1. Med förutsättning att en ljusdesigner kommer in tidigt i byggprocessen och kan frångå standarden om så behövs för att skapa ett samspel med de övriga faktorerna i rummet som anpassas efter människans seende.

Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

Hur beskriver första linjens chefer sina förutsättningar och upplevelser av att kunna bedriva verksamhetsnära ledarskap. Studien visar att verksamhetsnära ledarskap är viktigt för första linjens chefer. Verksamhetsnära ledarskap har betydelse för den fortsatta ledarskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård och för att första linjens chef ska kunna skapa goda förutsättningar för medarbetare till att bedriva god vård.  Med en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod undersöks första linjens chefers upplevelser och förutsättningar för att bedriva ett verksamhetsnära ledarskap inom hälso- och sjukvård på ett mindre sjukhus i Västsverige och ett större sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att om första linjens chefer har tillräcklig närvaro i sina verksamheter och är med sina medarbetare är den samlade upplevelsen från respondenterna att de kan och har förutsättningar att bedriva verksamhetsnära ledarskap. Iakttagande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna behöver göras då första linjens chef behöver väl fungerande stödresurser och god kommunikation med andra linjens chef. Ett delat ledarskap ses också som en förutsättning som ökar möjligheten till det verksamhetsnära ledarskapet.

Flera av Sveriges sjukhus har implementerat arbetssätt baserat på lean, ett arbetssätt som från början utformades efter industrin för att effektivisera arbetet. Lean -organisationen kan också benämnas som resurssnåla organisationer då arbetssättet är baserat på att det endast används de resurser som är av värde för kunden och tar bort faktorer som inte är direkt nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifterna. Hur arbetsplatserna använder sig av lean varierar och ibland plockas endast delar ut för användning. Pulsmötet och pulstavlan är ett visualiseringsverktyg inom lean som författarna intresserade sig för. Författarna vill i studien undersöka hur den administrativa personalen inom hälso- och sjukvård upplever pulsmötet.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer med administrativ personal på olika arbetsplatser genomfördes. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, där fyra kategorier plockades ut. Resultatet visar att den administrativa personalen upplever att pulsmötet underlättar arbetet i förhållande till information och kommunikation. Största delen av pulsmötet för den administrativa personalen är just kommunikationen. Resultatet visar också en liten delaktighet för den administrativa personalen, men trots detta att samarbetet upplevdes bättre efter införande av pulsmöte. Respondenterna upplever att arbetsbelastningen på arbetsplatserna är hög, vilket författarna inte uppfattar stå i relation till pulsmötet, resultatet tyder dock på att användning av pulsmöte och pulstavla kan ha en positiv effekt på arbetsmiljön. Resultatet visar att upplevelsen av pulsmötet hos den administrativa personalen överlag är positiv men att det finns en tydlig skillnad beroende på hur strukturerat mötet är och om det är tydligt kopplat till arbetssättet för övrigt.

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

Bakgrund I Sandviken är vården av vuxenpsykiatrisk problematik uppdelad mellan primärvård och specialistpsykiatri. Patientöverföringen via remisser innebar en osäker vård och fördröjd tid till specialistpsykiatriska insatser då cirka 50 % av remisserna avvisades från två av hälsocentralerna.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att minska andelen avvisade remisser och korta tiden från remiss vid hälsocentral till psykiatriska insatser vid specialistpsykiatrin. Studiesyftet var att ta reda på vilka antaganden som fanns bland samverkande aktörer och betydelsen av dessa för förbättringsarbetet.   Metod Den förutbestämda förbättringsidén utgjordes av en remissmall. Flera olika förbättringsverktyg användes i förbättringsarbetet med central utgångspunkt från att basera beslut på fakta. Studien var en empirisk fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av dokument, observationer och följande intervjuer.   Resultat Förbättringsarbetets syfte uppnåddes inte med den testade remissmallen. Studien visade att antaganden kring vad som behövde och kunde göras bidrog till att remissmallen inte blev en hållbar lösning.   Slutsatser Förbättringsarbetet visade vikten av att testa nya idéer. Den förutbestämda remissmallen var inte en hållbar lösning. En koppling sågs mellan de samverkande aktörernas antaganden kring vad som behövde och kunde göras, liksom på vilket sätt, till vad som gjordes och hur. Detta bidrog till förbättringsarbetets utfall. / Background In Sandviken, the adult psychiatric care is divided between Primary Health Centers and Psychiatry. The transferral of patients was unsafe and meant prolonged time before psychiatric treatment was started as 50 % of the referrals were declined. Purpose The improvement project aimed to reduce the proportion of declined referrals and to reduce time between referral and psychiatric treatment. The study aimed to find out beliefs existing among stakeholders and the effect of these on the improvement work. Methods The idea to test, a referral template, was chosen in advance of the project start. Several improvement tools were used and one primary focus was to base decisions upon facts. The study was an empirical case study with qualitative analysis made on documents and interviews. Results The improvement project didn’t achieve the set aims. The study showed that beliefs about what was needed and possible to do, contributed to the results of the improvement work. Conclusions The improvement project showed the importance of testing new ideas. The referral template wasn’t a working solution. Stakeholders beliefs about what was needed and possible to do, and how to do it, was shown to contribute to the results of the improvement work.

Introdução: Assim como várias outras condições crônicas que, segundo a OMS representarão 78% da carga global das doenças em 2020, o câncer chegou na agenda dos gestores de saúde, provocando-os a pensar em novos modelos de organização do sistema. Modelos onde o foco sai do indivíduo e vai para a população, onde se busca mais do que a cura da doença, mas a melhoria das condições de saúde da população assistida. Por influência do conceito de Organizações Integradas de Saúde (IHCO) desenvolvido por Shortell (EUA), vem de Mendes a base conceitual da Portaria Ministerial de 2010 que estabelece a base para a composição das redes de atenção à saúde onde a população e suas necessidades determinam a oferta e a prestação de serviços especializados. Nas redes temáticas, como a oncológica, os hospitais são pontos de atenção com alta densidade tecnológica, atuando nas condições agudas e nos momentos de agudização das condições crônicas, com o papel de estabelecer diretrizes clínica, gestão da clínica e processos de substituição. A rede oncológica do estado de São Paulo tem sua implantação ocorrendo de acordo com as Portarias ministeriais que determinam os critérios de atendimento e, a partir de 2011, passa a contar com uma estrutura de governança composta por um comitê de referência técnico-científico com participação dos especialistas dos serviços habilitados de maior representatividade e coordenado pelo ICESP, como apoio ao gestor estadual. Objetivo: Estudo da rede oncológica do Sistema Único de Saúde no estado de São Paulo por meio da análise da estrutura da rede instalada e habilitada para tratamento e suas características quanto ao perfil e distribuição dos estabelecimentos, estrutura e serviços disponíveis e produção mínima anual para a manutenção da excelência, utilização da capacidade de produção frente às necessidades epidemiológicas e a produtividade nas modalidades de tratamento oncológico, a saber, cirurgias oncológicas, procedimentos de quimioterapia e radioterapia. Método: Estudo de caso único e integrado. Foram utilizados dados secundários do DATASUS, INCA, RHC e CNES e dados coletados de documentos oficiais do Comitê de Referência em Oncologia do Estado de São Paulo. Utilizados como parâmetros de referência a Portaria SAS/MS n0 140 de 2014, a Portaria GM/MS n0 1101 de 2002, Relatórios de Produção ICESP de 2013 e literatura. Para a análise e interpretação dos dados foi utilizada estatística descritiva por meio de números absolutos, percentagens e medianas. Resultados: De acordo com o CNES, em abril de 2013 estavam habilitados 72 estabelecimentos para atendimento de oncologia no SUS, sendo 16 CACONs, 51 UNACONs e 5 Hospitais Gerais com Cirurgia Oncológica. A maioria eram hospitais gerais, privados não lucrativos, de grande porte e porte especial e com atividades de ensino. Pelo critério populacional, o estado possuía 1 serviço habilitado para cada 581.961 habitantes, distribuídos de forma desigual pelas 17 RRAS, com variações de 1 serviço para 269.373 habitantes a 1 serviço para 2.717.672 habitantes. Com relação à estrutura e serviços disponíveis, 80% dos hospitais estavam em conformidade para cirurgias oncológicas, 31% para quimioterapia e 74% para radioterapia. Em relação à produção mínima, somente 13% dos hospitais estavam conformes em cirurgias oncológicas, 42% em quimioterapia e 14% em radioterapia. Para atender a demanda de cirurgias oncológicas seria necessário utilizar 21% dos leitos cirúrgicos disponíveis nos hospitais e 21% e 26% das salas cirúrgicas eletivas; sobrariam 539 das 901 instaladas para as sessões de quimioterapia e, para radioterapia, sobrariam 49 equipamentos. Na análise da produtividade, para atender a produção 2013 com índices de produtividade do ICESP, seriam necessários 13% dos leitos cirúrgicos, 14% das salas cirúrgicas eletivas, 159 poltronas a mais e 21 equipamentos de radioterapia a menos. Com relação a comparação entre a demanda estimada 2014 e a produção de 2013, observou-se na quimioterapia e radioterapia um percentual maior que 100%, a saber, 292% e 169%, respectivamente. Somente para cirurgias oncológicas a produção foi menor que a demanda estimada com índice de 53%, principalmente nas cirurgias urológicas e dermatologia. Conclusão: A rede instalada apresenta estrutura e tamanho suficiente para atender a demanda de casos novos de câncer, porém há diferenças regionais e ampla variação de produtividade entre os serviços, o que provavelmente impacta no acesso dos pacientes, promove a criação de filas de espera ao mesmo tempo em que há serviços com ociosidade das instalações. Os recursos empregados na rede oncológica seriam melhor utilizados com a adoção de ferramentas de gestão, como a regulação de casos, por exemplo, que auxiliaria na distribuição dos casos de acordo com a demanda, competências instaladas e disponibilidade dos serviços / Introduction: Cancer has arrived to the agenda of the health managers, making them wonder about new models for the organization of the system. By influence of the Integrated Health Care Organizations (IHCO) developed by Shortell (USA), the conceptual base for the composition of the Brazilian health care system comes from Mendes, in it the population and its needs determine the offer and the provision of specialized services. The oncology care network of the state of São Paulo has its implantation being done according to the ministerial orders which determine the attendance criteria and, since 2011, it has started having a management structure composed by a committee of technical and scientific reference with the participation of specialists of the enabled services of greater representativity and coordinated by the São Paulo State Cancer Institute (ICESP), with the support of the state manager. Goal: To produce a study on the oncology care network of the São Paulo state public Health System through an analysis of the network structure installed and enabled for the treatment and its characteristics regarding the profile, distribution and structure of the available services and the minimum yearly production for the excellence maintenance, use of production capacity before the epidemiological needs and the productivity concerning the cancer treatment modalities, that is, oncological surgeries, chemotherapy and radiotherapy procedures. Material and Method: Study of one integrated unique case. Secondary data from DATASUS, INCA, RHC and CNES and data collected from official documents of the São Paulo State Oncology Reference Committee. We have used as reference parameters from the Brazilian Ordinance SAS/MS n0 140 of 2014, the GM/MS n0 1101 of 2002 Ordinance, 2013 ICESP Production Reports and literature. For the analysis and interpretation of the data, we have used descriptive statistics through absolute numbers, percentages and averages. Results: According to the Health Establishments Record Center (CNES), in April of 2013, 72 establishments were enabled for the attendance of cancer cases in the Brazilian Public Health System (SUS). According to the population criterium, the state had 1 enabled service for each 581.961 inhabitants, distributed in an uneven way through 17 Health Attention Regional Network Units. Regarding the available structure and services, 80% of the hospitals were in compliance for oncological surgeries, 31% for chemotherapy treatment and 74% for radiology treatment. Regarding the minimum production, only 13% of the hospitals were in compliance for oncological surgeries, 42% for chemotherapy treatment and 14% for radiology treatment. Regarding the productivity analysis, it would be necessary to have extra: 13% of surgical beds, 14% of elective surgical rooms, 159 additional armchairs and 21 radiotherapy equipment less. Concerning the comparison between the estimated demand in 2014 and the production of 2013, we have observed in chemo and radiotherapies a percentage higher than 100%, that is, 292% and 169%, respectively. Only regarding the oncological surgeries the production was smaller than the estimated demand with an index of 53%, mainly concerning the urological surgeries and dermatology. Conclusion: The installed network presented enough proportion and structure to receive the demand of new cases of cancer, although there were local differences and a wide productivity range among services, which probably impacted on the patients\' access, promoted the creation of waiting queues at the same time there were services not being used in the same facilities

Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU). Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU. Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer. Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

ABSTRACT Right child nutrition communication to the mothers of small children is fundamental. Optimal infant and young child feeding practices rank among the most effective interventions to improve child health.  How well health information is received, is affected by the characteristics of the receiver such as culture, language, personality etc. Communication of child nutrition over cultural boarders can be improved by understanding communication processes in different societies. Communication inputs from McGuire’s model; source, channel and destination were used to describe communication process in this study, which was carried out in Egypt, where the nutrition situation is characterized by different challenges.   The purpose of this interview study was to find out how highly educated mothers of small children, living in cities in Egypt experience child nutrition communication in their society. Qualitative semi-structured interviews were used as the method for interviewing 7 mothers with children from 6 months to 4 years. Strategic sampling and snowball sampling were used for finding suitable participants. Interviews were analyzed by content analysis.   Result: Mass media in the form of Internet, TV, books and Child nutrition hotline and interpersonal communication such as pediatricians, social networks and elder generation were nutrition information sources for Egyptian mothers. Pediatricians and Internet were widely described sources as well as the elder generation. Challenges, related to different sources such as trust were mentioned, available information contained discrepancies.   This study gives specific knowledge of how child nutrition is communicated, used and received by Egyptian mothers. Challenges are identified both in interpersonal and mass media communication. These results can improve the nutrition communication/health communication for the study group or similar target groups via different sources and channels. The result of study is increasing the understanding of complexity in health communication. More culture specific studies and understanding of the target groups is needed in order to gain deeper understanding for other cultural contexts.

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö / Background: To achieve good child centered care in the field of prosthetics/orthotics, information about how children perceive a meeting with a prosthetist/orthotist is needed. Knowing children’s thoughts, opinions and suggestions about the situation can help increase knowledge about how to set up the environment and meetings. Aim: The aim of this study is to investigate how children experience the interactions with health professionals and the environment when meeting a prosthetist or orthotist. Method: A qualitative method called “draw and tell” was used. Eight children aged between 6 to 12 years were interviewed after a meeting with a prosthetist/orthostist. The interviews were transcribed and a content analysis was performed. Result: Too much talk without engaging the child and long waiting times were found as negative factors and activities such as books and toys and that the prosthetist/orthotist was kind were found as positive factors during the meeting. Multiple suggestions were given about what kinds of activity could be available to children when waiting these included computer games and books. Conclusion:  This study shows that it is important for a prosthetist/orthoptist to engage children in the meetings and that possibilities for activities are available when children are waiting to see the clinician.   Keywords: Children’s experience, Prosthetics, Orthotics,  Enviroment, Consultation