Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.

Bakgrund:I Sydafrika skiljer sig den orala hälsan mellan olika befolkningspopulationer och personer med funktionsnedsättning är en grupp som har en ökad risk för orala sjukdomar. Undermålig oral hygien är en orsak till plackbildning på tänder och dess omgivande vävnader vilket i sin tur kan leda till orala sjukdomar såsom karies, gingivit och parodontit. Syfte:Syftet med studien var att undersöka förekomsten av karies och plack hos personer med funktionsnedsättning på ett vårdhem i Ga-Rankuwa, Sydafrika. Metod:Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på utförda kliniska tandundersökningar av manifest karies och plack. Resultat:Populationen var 50 personer i åldrarna 18–46 år, av dessa hade 92 % karies. Antal karierade tänder var fler hos männen jämfört med kvinnorna (statistiskt signifikant). Gällande karies- och plackförekomst vid jämförelse mellan olika åldersgrupper fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Ingen skillnad kunde ses mellan könen avseende plackförekomst. Medelvärdet för plackförekomsten var 1,8 vilket innebär att merparten hade plack som täckte mer än ⅓, men inte mer än ⅔. Slutsatser: Förekomsten av karies och plack är hög hos personer med funktionsnedsättning på vårdhemmet i Ga-Rankuwa. Vidare och mer omfattande studier hos en större population behövs för att öka kunskapen kring denna grupp och deras orala hälsa. / Background:The oral health differs in South Africa and people with disabilities are a group that have an increased risk of oral diseases. Deficient oral hygiene causes dental plaque which can lead to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis. Aim:The aim of the study was to investigate the prevalence of caries and plaque in people with disabilities in a care facility in Ga-Rankuwa, South Africa. Method:The study was a quantitative cross-sectional study based on clinical dental examinations of manifest caries and plaque. Result:The participants was 50 persons (18–46 years), which had 92 % caries. The men had more caries than the women (statistic significant). When comparing different ages, there were no statistically significant difference in the prevalence of caries and plaque. The mean value of plaque was 1,8, meaning that the majority had more than ⅓of plaque on the tooth surface but not more than ⅔. No difference was found when comparing genders. Conclusion:The prevalence of caries and plaque is high among persons with disabilities in the care facility in Ga-Rankuwa. Further and more extensive studies in a larger population are needed to increase knowledge of this group and their oral health.

Bakgrund: Rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska kan upplevas på olika sätt och medföra en känsla av att sjuksköterskeutbildningen inte motsvarar vad som väntar i verkligheten. Detta innebär att den nyexaminerade sjuksköterskan möter nya insikter och arbetsuppgifter efter erhåller sjuksköterskeexamen, som de inte har fått lära sig under utbildningen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska på en somatisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Datan som framkom under intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkade rollbytet. Tre kategorier framkom; “En emotionell mångfald”, där ett steg med blandade känslor och rollbytet som förbluffade beskrevs. “Styrka i lärd kunskap”, som innefattade att de hade tillit till sig själva samt att tidigare erfarenheter underlättade rollbytet. “En omställning i vardagen”, vilket innefattade att utbildningen gav en skev verklighetsbild, att det fanns utmaningar som grön i yrket, att patienten kom i skymundan och vikten av stöd. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att en mer verklighetstrogen utbildning och stöd från omgivningen på den vårdavdelningen som de började på var av vikt för att underlätta rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska.

Studier har visat att det är viktigt att ge kvinnor evidensbaserad information och råd kring träning och graviditet. Syftetmed studien var att undersöka frågeställningen: Upplever kvinnor efter sin förlossning att de fick kunskap under sin graviditet kring fysisk aktivitet och träning? Metodensom användes var en enkätundersökning och ett av inklutionskriterierna var att man skulle ha fött sitt barn inom de senaste 24 månaderna. Resultatetav studien baserades på 360 enkätsvar vilka visade 70 % av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information om träning under graviditeten. Av de svarande som ansåg sig fått tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet under graviditeten fick 39 % den informationen från en fysioterapeut, flest av alternativen. 52 % av de svarande bedömde sin kunskap om träning och graviditet som låg under graviditeten. Enkätresultaten visade också att 86 % av de svarande som bedömde sig ha hög eller mycket hög kunskap om gravidträning under graviditeten gjorde en förändring i sin träning. Det var sex procentenheter högre än resultatet bland alla respondenter. Slutsatsenav studien visade indikationer på att de kvinnor som träffat en fysioterapeut under sin graviditet i högre grad verkar uppleva att de fått information om hur de bör träna under graviditeten. Det bör undersökas genom vidare studier.

Bakgrund: Föräldrar som drabbats av en cancerdiagnos befinner sig i en sårbar situation där oro över framtiden och rädslan över hur deras barn skulle klara sig utan dem som förälder är stor. Dessa föräldrar ansåg att föräldrarollen är den viktigaste rollen att bibehålla, patientrollen kommer i andra hand. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur cancerdrabbade föräldrars upplevelser inverkar på föräldrarollen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem litterära gestaltningar i form av självbiografier utifrån en induktiv ansats. Insamlad empiri analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att cancerdrabbade föräldrar inte ville uttrycka sina känslor framför sina barn, detta ansågs vara en strategi för att skydda sina barn mot effekten av sjukdomen. Att bibehålla en så normal vardag som möjligt framkom också som mycket vanligt i samband med sjukdomen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Behålla normalitet, Föräldrars existentiella situation, Utmanande föräldraroll och Behovsanpassad kommunikation. Slutsats: Studien visar på att föräldrar är i behov av stöttning, speciellt när det kommer till hur de ska samtala om existentiella frågor med sina barn. Alla föräldrar upplevde detta som svårt och ångestfyllt. Det är därför av betydelse att sjukvården stötta denna patientgrupp och se helheten av patienten där barnen är av största betydelse genom denna svåra sjukdoms situation.

Introdução: Assim como várias outras condições crônicas que, segundo a OMS representarão 78% da carga global das doenças em 2020, o câncer chegou na agenda dos gestores de saúde, provocando-os a pensar em novos modelos de organização do sistema. Modelos onde o foco sai do indivíduo e vai para a população, onde se busca mais do que a cura da doença, mas a melhoria das condições de saúde da população assistida. Por influência do conceito de Organizações Integradas de Saúde (IHCO) desenvolvido por Shortell (EUA), vem de Mendes a base conceitual da Portaria Ministerial de 2010 que estabelece a base para a composição das redes de atenção à saúde onde a população e suas necessidades determinam a oferta e a prestação de serviços especializados. Nas redes temáticas, como a oncológica, os hospitais são pontos de atenção com alta densidade tecnológica, atuando nas condições agudas e nos momentos de agudização das condições crônicas, com o papel de estabelecer diretrizes clínica, gestão da clínica e processos de substituição. A rede oncológica do estado de São Paulo tem sua implantação ocorrendo de acordo com as Portarias ministeriais que determinam os critérios de atendimento e, a partir de 2011, passa a contar com uma estrutura de governança composta por um comitê de referência técnico-científico com participação dos especialistas dos serviços habilitados de maior representatividade e coordenado pelo ICESP, como apoio ao gestor estadual. Objetivo: Estudo da rede oncológica do Sistema Único de Saúde no estado de São Paulo por meio da análise da estrutura da rede instalada e habilitada para tratamento e suas características quanto ao perfil e distribuição dos estabelecimentos, estrutura e serviços disponíveis e produção mínima anual para a manutenção da excelência, utilização da capacidade de produção frente às necessidades epidemiológicas e a produtividade nas modalidades de tratamento oncológico, a saber, cirurgias oncológicas, procedimentos de quimioterapia e radioterapia. Método: Estudo de caso único e integrado. Foram utilizados dados secundários do DATASUS, INCA, RHC e CNES e dados coletados de documentos oficiais do Comitê de Referência em Oncologia do Estado de São Paulo. Utilizados como parâmetros de referência a Portaria SAS/MS n0 140 de 2014, a Portaria GM/MS n0 1101 de 2002, Relatórios de Produção ICESP de 2013 e literatura. Para a análise e interpretação dos dados foi utilizada estatística descritiva por meio de números absolutos, percentagens e medianas. Resultados: De acordo com o CNES, em abril de 2013 estavam habilitados 72 estabelecimentos para atendimento de oncologia no SUS, sendo 16 CACONs, 51 UNACONs e 5 Hospitais Gerais com Cirurgia Oncológica. A maioria eram hospitais gerais, privados não lucrativos, de grande porte e porte especial e com atividades de ensino. Pelo critério populacional, o estado possuía 1 serviço habilitado para cada 581.961 habitantes, distribuídos de forma desigual pelas 17 RRAS, com variações de 1 serviço para 269.373 habitantes a 1 serviço para 2.717.672 habitantes. Com relação à estrutura e serviços disponíveis, 80% dos hospitais estavam em conformidade para cirurgias oncológicas, 31% para quimioterapia e 74% para radioterapia. Em relação à produção mínima, somente 13% dos hospitais estavam conformes em cirurgias oncológicas, 42% em quimioterapia e 14% em radioterapia. Para atender a demanda de cirurgias oncológicas seria necessário utilizar 21% dos leitos cirúrgicos disponíveis nos hospitais e 21% e 26% das salas cirúrgicas eletivas; sobrariam 539 das 901 instaladas para as sessões de quimioterapia e, para radioterapia, sobrariam 49 equipamentos. Na análise da produtividade, para atender a produção 2013 com índices de produtividade do ICESP, seriam necessários 13% dos leitos cirúrgicos, 14% das salas cirúrgicas eletivas, 159 poltronas a mais e 21 equipamentos de radioterapia a menos. Com relação a comparação entre a demanda estimada 2014 e a produção de 2013, observou-se na quimioterapia e radioterapia um percentual maior que 100%, a saber, 292% e 169%, respectivamente. Somente para cirurgias oncológicas a produção foi menor que a demanda estimada com índice de 53%, principalmente nas cirurgias urológicas e dermatologia. Conclusão: A rede instalada apresenta estrutura e tamanho suficiente para atender a demanda de casos novos de câncer, porém há diferenças regionais e ampla variação de produtividade entre os serviços, o que provavelmente impacta no acesso dos pacientes, promove a criação de filas de espera ao mesmo tempo em que há serviços com ociosidade das instalações. Os recursos empregados na rede oncológica seriam melhor utilizados com a adoção de ferramentas de gestão, como a regulação de casos, por exemplo, que auxiliaria na distribuição dos casos de acordo com a demanda, competências instaladas e disponibilidade dos serviços / Introduction: Cancer has arrived to the agenda of the health managers, making them wonder about new models for the organization of the system. By influence of the Integrated Health Care Organizations (IHCO) developed by Shortell (USA), the conceptual base for the composition of the Brazilian health care system comes from Mendes, in it the population and its needs determine the offer and the provision of specialized services. The oncology care network of the state of São Paulo has its implantation being done according to the ministerial orders which determine the attendance criteria and, since 2011, it has started having a management structure composed by a committee of technical and scientific reference with the participation of specialists of the enabled services of greater representativity and coordinated by the São Paulo State Cancer Institute (ICESP), with the support of the state manager. Goal: To produce a study on the oncology care network of the São Paulo state public Health System through an analysis of the network structure installed and enabled for the treatment and its characteristics regarding the profile, distribution and structure of the available services and the minimum yearly production for the excellence maintenance, use of production capacity before the epidemiological needs and the productivity concerning the cancer treatment modalities, that is, oncological surgeries, chemotherapy and radiotherapy procedures. Material and Method: Study of one integrated unique case. Secondary data from DATASUS, INCA, RHC and CNES and data collected from official documents of the São Paulo State Oncology Reference Committee. We have used as reference parameters from the Brazilian Ordinance SAS/MS n0 140 of 2014, the GM/MS n0 1101 of 2002 Ordinance, 2013 ICESP Production Reports and literature. For the analysis and interpretation of the data, we have used descriptive statistics through absolute numbers, percentages and averages. Results: According to the Health Establishments Record Center (CNES), in April of 2013, 72 establishments were enabled for the attendance of cancer cases in the Brazilian Public Health System (SUS). According to the population criterium, the state had 1 enabled service for each 581.961 inhabitants, distributed in an uneven way through 17 Health Attention Regional Network Units. Regarding the available structure and services, 80% of the hospitals were in compliance for oncological surgeries, 31% for chemotherapy treatment and 74% for radiology treatment. Regarding the minimum production, only 13% of the hospitals were in compliance for oncological surgeries, 42% for chemotherapy treatment and 14% for radiology treatment. Regarding the productivity analysis, it would be necessary to have extra: 13% of surgical beds, 14% of elective surgical rooms, 159 additional armchairs and 21 radiotherapy equipment less. Concerning the comparison between the estimated demand in 2014 and the production of 2013, we have observed in chemo and radiotherapies a percentage higher than 100%, that is, 292% and 169%, respectively. Only regarding the oncological surgeries the production was smaller than the estimated demand with an index of 53%, mainly concerning the urological surgeries and dermatology. Conclusion: The installed network presented enough proportion and structure to receive the demand of new cases of cancer, although there were local differences and a wide productivity range among services, which probably impacted on the patients\' access, promoted the creation of waiting queues at the same time there were services not being used in the same facilities

Bakgrund: Aggressivitet, hot och våld inom hälso- och sjukvården är ett problem som ökar i Sverige och världen över. Sjuksköterskor som arbetar patientnära står i riskzonen för att bli utsatta, särskilt inom akutsjukvården eftersom det är en av de mest utsatta verksamheterna inom vården. Att utsättas för aggressivitet, hot och våld är förenat med ett flertal konsekvenser för sjuksköterskan och för patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av aggressivitet, hot och våld på akutvårdsmottagningar. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod där elva vetenskapliga artiklar granskas. Resultat: Ur resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever en rädsla och otrygghet i arbetet som följd av tidigare upplevd aggressivitet, hot och våld. En känsla av ensamhet i mötandet av problemet upplevs även då arbetsledningen inte finns där som stöd. Sjuksköterskorna anser sig själva vara orsaken till att dessa beteenden uppstår och det medför en känsla av frustration och maktlöshet. Dessa upplevelser resulterar för en majoritet av sjuksköterskorna i en normalisering av problemet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av aggressivitet, hot och våld påverkar deras arbetsutövning och resulterar i ett påverkat vårdande. Därmed bör det uppmärksammas i högre grad för att undkomma dess konsekvenser, både på individnivå men även på organisationsnivå. / Background: Aggressiveness, threats and violence in health care is a problem that is increasing in Sweden and all over the world. Nurses who works close to patients have a higher risk of becoming vulnerable, especially in emergency care, because it is one of the most vulnerable activities in healthcare. Being exposed to threats and violence creates insecurity in the nurse's work life and can have consequences for patient safety. Purpose: To illuminate nurses' experiences of aggressiveness, threats and violence in emergency care clinics. Method: A literature study with qualitative method in which eleven scientific articles were examined. Result: The result shows that nurses experience fear and insecurity in their work as a result of previously experienced aggression, threats and violence. A sense of loneliness in the encounter with the problem is also experienced because the work management is not there as support. The nurses consider themselves to be the cause of these behaviors and it causes a feeling of frustration and powerlessness. These experiences result in a majority of the nurses in a normalization of the problem. Conclusion: The study shows that nurses' experiences of aggression, threats and violence affect their workpractices and result in an influenced caring. Thus it should be paid more attention to avoiding its consequences, both at the individual level and at the organizational level.