Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen. Dessa var: mötet med vården, livet under behandlingen och livet efter diagnosen. Ett antal underteman framkom även för att enklare strukturera resultatet. I mötet med vårdpersonal upplevde männen att det förekom svårigheter vid både givande av diagnos och utformning av stöd. Informationen som gavs ansågs som otillräcklig och opassande. Sjukdomen fick många män att reflektera över synen på sin maskulinitet. I livet efter diagnosen framkom de psykiska påverkningarna för männen vilka kunde innebära stress och ångest. Vissa män såg dock erfarenheten av sjukdomen som någonting positivt då det innebar omarbetade värderingar och en ny syn på livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv med den levda kroppen som ett centralt begrepp. Det diskuteras och jämförs skillnader och likheter i artiklarna och även hur författarna förstår och tolkar sitt resultat. / Background: Male breast cancer is a rare and unnoticed disease. Less than one per cent of all breast cancer cases are male. This contributes to the male breast cancer patient not only encountering adversities related to a cancer diagnosis but also all that it entails to have a disease that normally affects women. Aim: To describe the male breast cancer experience. Method: This was a literary review where nine original studies all relating to the aim of the review were analysed. These were retrieved from Cinahl and from reference lists from other scientific articles. The articles had either a qualitative, quantitative or mixed method approach. The studies were analysed through a division of the data into different themes. Results: The results derived three major themes in the male breast cancer experience. These were: meeting with healthcare professionals, life during the treatment and life after the diagnosis. There were also a number of subthemes that where composed to give structure to the findings. When dealing with healthcare professionals the men experienced difficulties in regards to receiving the diagnosis and in what way support was given. The information that was given was inadequate and inappropriate. For some men the disease brought with it reflections of how they viewed their own masculinity. Life after the diagnosis was for some men characterized by stress and anxiety but was for others seen as a positive experienced that brought with it changed values and a new outlook on life.  Discussion: The result is here discussed with a life-world approach with the lived body as a major concept. Differences and similarities in the articles are discussed and compared and there is also an interpretation as to how the authors comprehend their result.

Bakgrund: Tidigare genomförd forskning visar att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma då omvårdnaden utövas av manliga sjuksköterskor. Troliga förklaringar till detta är den manliga sjuksköterskans särställning som minoritet i hälso- och sjukvården. Vidare att rollen att ta hand om och vårda inte alltid varit ett attribut som vanligen tillskrivs män. Syfte: Därav syftar denna studie till att identifiera hur manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever utövandet av omvårdnadsåtgärder då patienten är en kvinna. Metod: Föreliggande studie har designats som en litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats som analyserats utifrån metoden för metasyntes. Resultat: Under analysen kunde fyra teman identifieras: “Intim omvårdnad”, “Beröring”, “Religiösa och kulturella hinder”, “Strategier”. Konklusion: Kartläggningen vittnar om att manliga sjuksköterskor stöter på problem på grund av sin könstillhörighet. Problem som i sin tur orsakar ångest och stress i olika omvårdnadssituationer vilket kan ha en direkt inverkan på den vård de ger patienter av motsatt könstillhörighet. Vidare kan det påverka vilken inriktning den manligen sjuksköterskan väljer efter avslutad utbildning. / Background: Previous research shows that female patients may feel uncomfortable when nursing is performed by male nurses. Probable explanations for this are the male nurse's special position as a minority in health care. Furthermore, the role of caring for and nurturing has not always been an attribute commonly ascribed to men. Purpose: Therefore, this study aims to identify how male nurses and nursing students experience the practice of nursing measures when the patient is a woman. Method: The present study has been designed as a literature review based on 11 articles with a qualitative approach that were analyzed based on the method of metasynthesis. Result: During the analysis, four themes could be identified: "Intimate care", "Touch", "Religious and cultural barriers", "Strategies". Conclusion: The mapping shows that male nurses encounter problems due to their gender. Problems that in turn cause anxiety and stress in different nursing situations which can have a direct impact on the care they provide to patients of the opposite sex. Furthermore, it can affect which specialization the male nurse chooses after completing the education.

Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av bemötande på barnvårdhälsocentral/sjukhus efter genomförd omskärelse av deras son/söner. Metod: Studien hade en kvalitativ och induktiv ansats och genomfördes på en öppen förskola i en förort i Stockholm, hösten 2013 och våren 2014. Urvalet skedde genom att författaren valde föräldrar till barn som hade blivit omskuren och som kunde ge informationsrika beskrivningar av fenomenet. Totalt sju föräldrapar medverkade i studien. Samtliga föräldrar hade omskurit sin son/söner i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars upplevelse av bemötande efter genomförd omskärelse av sin son/söner sammanfattades i tre teman. I upplevelse av ett tillfredställande och professionellt bemötande beskrev föräldrarna de faktorer som bidrar till ett bra bemötande, där det bland annat framkom att respekt och förståelse för föräldrarnas värderingar är av betydelse för att skapa en trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Föräldrarna beskrev sina upplevelser av ett bristande bemötande genom att uttrycka att vårdpersonal brast i sitt engagemang, var stressade, svåra att få tag på och brast i att ge information och rådgivning. Dessa upplevelser lämnade föräldrar att önska mer av vårdpersonalens bemötande i temat ett önskat bemötande, där föräldrarna uttryckte önskemål om en engagerad vårdpersonal som kommunicerar, ger adekvat information och rådgivning samt har goda kunskaper och utbildning om andra kulturer. Slutsats: Föräldrarna upplevde både positiva och negativa upplevelser med bemötandet hos vårdpersonalen, där bristande transkulturell kunskap hos vårdpersonalen var ett av de största problemen. Kontinuerlig utbildning om transkulturell omvårdnad kan underlätta för vårdpersonalen i deras möte med människor från andra kulturer. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of treatment at child health care/hospital after circumcision of their son/sons. Method: The study had a qualitative and inductive approach and was conducted at a open pre-school in a suburb in Stockholm, in fall 2013 and spring 2014. The author chose the parents of children who had been circumcised and who could provide good information descriptions of the phenomenon. A total of seven pair of parents participated in the study, all whom circumcised their son/sons in Sweden. The data collection was carried out through semi structured interviews which was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Result: Parents’ experience of treatment after the circumcision of their son/sons was summarized in three themes. The experience of a satisfactory and professional treatment, parents described the factors that contribute to a good treatment, which among other things, showed that respect and understanding of parents' values are important to create a sense of security and confidence for caregivers. The parents described their experiences of a lack of treatment by expressing that the nursing staff lacked in commitment, was stressed, difficult to reach and lacked in giving information and advice. These experiences left parents wishing for more of the care attitude of the nursing staff in the theme a required treatment, in which the parents wished for a dedicated nursing staff who communicate, provide approriate information and advice and has good knowledge and education about other cultures. Conclusion: Parents experienced both positive and negative experiences with the treatment of nursing staff, where the nursing staffs lack of transcultural knowledge was one of the biggest problems. Continuous education of transcultural care can help nursing staff in their meeting with people from other cultures.

ABSTRACT Today our physical appearance is more important than before. The way we physically present ourselves is how many of us would like to be seen. By acting a certain way, dressing a certain way or spend time with a certain social group we identify ourselves. A certain style that an individual presents can say something about what that individual are interested in and how the person spends his or her time. Today many complement their physical appearance with a physical attribute like a beard. Beard is seen as something that is trendy and masculine. Many men identify themselves with their beard, even thou it is only a part of the male physical appearance. In Sweden there is a beard contest called “En Karl Med Skägg” this is an event with an audience that nominates Sweden’s best beard of ten final contestants. Men all over the country apply for the contest. A jury then selects ten men that will be the final contestants for the best beard of Sweden.   This thesis is going to analyze the social meeting that the participants create while participating in the contest and the importance of that meeting to them. While participating in the event, participants give the place of the event a meaning and the place of the event also got a meaning to the participants both socially and geographically. These men create a social place that is time-stretched with an importance to them. This thesis is also going to examine how this type of event symbolizes modern culture and how the male gaze is of higher importance than before historically. The thesis is going to analyze the connection between the male self-identification and participating in a social meeting between others, by appearance similar individuals.

Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur män och kvinnor representeras i läroböcker för årskurs 1-3 när det gäller forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i Lgr11. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3 och Uppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?” Frågorna besvaras genom en komparativ analys av tre olika läromedel om forntiden med Thomas Denks (2002) metod som utgångspunkt. Analysen kompletteras med det funktionella perspektivet ur Niklas Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Det insamlade materialet har analyserats både genom en kvantitativ och kvalitativ data. Studien grundar sig i Yvonne Hirdmans (2001) teorier om genussystemet med fokus på två principer: könets isärhållning och manlig överordning. De läromedel vi har analyserat är PULS Historia-Forntiden (2000), Rena Rama Forntiden (2004) och Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019). Resultaten av analysen visar att det har skett en positiv utveckling över tid angående hur könsfördelningen ser ut i de granskade läromedlen utifrån utgivningsår då fördelningen utjämnas mer och mer. Könsfördelningen i de två senaste läromedlen, Rena Rama Forntiden (2004) & Forntidsglimtar- Bondestenåldern (2019) lever till större del upp till riktlinjerna om jämställdhet i värdegrunden i Lgr11. De innehåller en låg grad av isärhållande mellan könen och har en jämnare fördelning av kvinnor och män i text såväl som på bild. Att ha en låg grad av isärhållande innebär att kvinnor och män inte var för sig förknippas med specifika platser, personliga egenskaper, sysslor och positioner.  I PULS Historia (2000) framställs könen med en högre grad av isärhållande vilket leder till en tydligare bild av manlig överordning och en bristfällig koppling till riktlinjerna gällande jämställdhet i värdegrunden.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.</p>

<p>Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.</p>

<p>Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.</p>