This essay is based on a study that presents the result of interviews directed at women who are integrated in the gaming community. The purpose is to get clarification on the topic about how women experience gaming and if they are treated differently than men in the community. With the question “How do women experience the male dominated gaming world and how does it affect them?”, subordination, misogyny, male dominance and gender are keywords that can be identified within the targeted area. The theoretical framework has been based on Sylvia Walby's theoretical interpretation of patriarchy, Judith Butler’s performativity theory, and Eve, K Sedgwick’s theory about homosociality. The results show that women are worse treated in the gaming community than men.  The women experience that they are subordinate men where her entry in the gaming world is considered to be deviant. The gaming world has patriarchal traits where the men through performative and homosocial behaviour reproduce and maintain these structures. The effects have been that the gaming world is now characterized by misogynistic premises where the man can get away with hate speech against women without consequences.

I denna studie undersöks hur skolan uppmärksammar flickor med ADHD eller ADHD-problematik, hur specialpedagoger och skola arbetar med insatser för flickor med ADHD eller ADHD-problematik samt om flickor och pojkar med ADHD eller ADHD-problematik behandlas olika i skolan? Syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger ser på arbetet med flickor med ADHD eller flickor som uppvisar ADHD-problematik i skolan. Det är en kvalitativ studie där rektorer och specialpedagoger intervjuas. De teoretiska perspektiven som vi valde att analysera utifrån är genus och inkludering. Resultatet visar att skolan inte uppmärksammar flickor med ADHD i särskilt hög grad. Flickorna bemöts inte utifrån kön, utan utifrån ett individperspektiv samt utifrån generella arbetssätt gentemot barn med ADHD, vilket gör att flickorna inte får de stödinsatser som de behöver. Studien visar att skolan behöver kompetensutbildas inom NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och genuspedagogik för att flickorna ska uppmärksammas och erbjudas tidiga stödinsatser för att undvika framtida konsekvenser.

Robin Gustavsson: Naiviteten som täckmantel ± Om manlighet i Erlend Loes Fvonk. Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng, HT 2021. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar berättarstil, maskulinitet och manlig vänskap i Erlend Loes roman Fvonk (2012). Syftet med studien är att belysa hur Loe bryter mot traditionella manliga värden genom att använda sig av en naiv berättarstil. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod – närläsning, berättartekniskt och tematiskt studium, och använder sig av Raewyn W. Connells tankar om hegemonisk maskulinitet som teoriansats. Studien visar att Loes naiva berättarstil genomsyrar berättandet, vilket leder till att han kan förmedla en vänskapsrelation för två medelåldersmän på ett nytt, överraskande och problematiserande vis. Den naiva stilen har uppsatsen tolkat som medveten, och som ett försök att nå en högre grad av ursprunglighet och naturlighet.

Kronisk underlivssmärta hos män är ett vanligt fenomen. Trots detta är ämnet relativtoutforskat, framförallt gällande yngre män. Studiens syfte var att undersöka upplevelser av attleva med denna smärta, hos män i åldrarna 18-40 år. Datainsamling skedde genomsemistrukturerade intervjuer (n = 5), utförda via Skype eller personligt möte. Dataanalyserades genom induktiv tematisk analys. Fem huvudteman utvecklades: “smärtan rubbardet dagliga livet”, “en klassisk man har inte problem där nere”, “smärtan blir något manmåste förhålla sig till”, “hjälpsamt att inte känna sig ensam” samt “vården kantas avosäkerhet”. Tillsammans ger de en bild av männens upplevelser. Resultatet visar att manligunderlivssmärta påverkar många områden i livet samt att det präglas av stigma ochstereotyper. Psykologiska och sociala mekanismer verkar avgörande för att förstå hur manhanterar smärtupplevelsen. Resultatet bekräftar tidigare fynd från studier på äldre män samtbidrar med nya rön från en yngre population. / Chronic pelvic pain is a common phenomena amongst men. Despite this, research on thesubject is still relatively scarce, especially amongst younger men. The aim of this study was toexamine the experience of living with pelvic pain. Data was collected through semi-structuredinterviews (n = 5), via Skype or face-to-face, from a Swedish sample. An inductive thematicanalysis was conducted. Five main themes were developed: “pain disturbs daily life”, “a real man has no problems down there”, “the pain is something you need to relate to”, “helpful tonot feel alone” and “the healthcare is riddled with insecurity”. Together these help summarizemen’s experiences. The results show that chronic pelvic pain affect many areas in everydaylife. It also shows that this pain is characterized by stigma and stereotypes. Psychological andsocial mechanisms seems vital for understanding how coping and pelvic pain relates. Theresults confirm parts from previous research and adds to existing knowledge, but from ayounger and less examined sample.

This study examines how local newspapers frame female and male murderers. Thestudy specifies two murder cases that recieved a lot of media coverage, and themurderers are Johanna Möller and Billy Fagerström. The purpose is to see how the localnewspapers for each case, Vestmanlands Läns Tidning and Hudiksvalls Tidning, framethe murderers in terms of characteristics, description, name and personal facts and howthe differences appear between them. The research question awoke because the localnewspapers have a position in the society that can impact how people view the worldand murderers as a phenomenon. The news is the first source for the citizens oninformation about crimes and therefore have a significant impact on how people buildtheir perceptions about female and male killers. Research regarding crime journalism ona local level is relatively unexplored concerning crime journalism on a higher level, forexample, in the Swedish evening press. This study has used qualitative and quantitativetext analysis to answer these questions. The study has analyzed two local newspapersabout two convicted murderers, one male and one female, to see how media frames murderers in relation to their gender. The study has profound support from the framing-theory, gender-theory and Yvonne Jewkes stereotypes. Among other things, our results show that the local newspapers frame Johanna as controlling, manipulating, threatening,and lacking of empathy. Johanna's background, such as profession, upbringing,motherhood has a much more significant part in the articles in contrast to articles aboutBilly. Johanna is portrayed like this because she committed a crime and is also a womanand is therefore not only deviating once but twice from the female stereotype. This didnot appear in the analysis of Billy, who was portrayed mainly as a violent ex-boyfriend,which is nothing new in how the media frames a man who kills his ex-girlfriend.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett brott mot mänskliga rättigheter och har en lång historia över århundraden. Det drabbar var tredje kvinna världen över och tar sig uttryck i många olika våldstyper, där den yttersta konsekvensen av våldet är att kvinnor mister livet. Män brukar oftast våld för att åstadkomma makt och kontroll över kvinnor. Våldet kan normaliseras och uppfattas vara normalt i relationen. Det finns en osäkerhet kring arbetet med våld i nära relationer hos sjuksköterskor oavsett tid inom yrket. Hälso- och sjukvårdens ansvar gällande våld i nära relationer innefattar att riktlinjer ska finnas för agerande vid misstänkt och bekräftad våldsutsatthet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer av manlig partner. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och mixad metod. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där de vetenskapliga artiklarna inhämtades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och sedan analyseras enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom det att våld inte förekom till en början, för att sedan debutera och uppkomma vid olika tidpunkter och händelser i relationen. Kvinnorna utsattes för fysiskt och psykiskt våld där även sexuellt våld samt ekonomiska och digitala dimensioner ingick. Deras psykiska hälsa, självbild och känsloliv blev negativt påverkade. Männen upplevdes vara våldsamma och passiva i relationen, och kvinnorna anpassade sig efter männens våldsutövande. Slutsats: Våld utövas på många sätt och det finns inte en viss typ av kvinna som drabbas. De våldsutsatta kvinnorna utsätts för ett stort lidande som kan yttra sig på olika sätt och som orsakar fysiska och psykiska konsekvenser. Då lidandet är omfattande och våldsutsatthet är svårt att se utifrån är det viktigt som sjuksköterska att fråga om våld. / Background: Intimate partner violence is a violation of human rights and has a long history throughout decades. It affects every third woman across the world and takes many forms, with the utmost consequence being that women lose their lives due to violence. Men use violence to achieve power and control over women. Violence becomes normalized and such is perceived as a normal part of the relationship. Nurses experience insecurity when working with intimate partner violence regardless of the length of time spent in the profession. Healthcare’s responsibility regarding intimate partner violence includes establishing guidelines for actions when violence is either suspected or confirmed. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of being a victim of intimate partner violence committed by a male partner. Method: The structured literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative or mixed method. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed to later undergo review of quality and analysis using Fribergs five-step model. Results: The result shows that violence does not occur during the beginning of the relationship but debuts and arises during different times and events. Women were subjected to psychical and psychological violence, where sexual violence as well as economic and digital dimensions were included. Their mental health, self-image and emotions became negatively affected. The men were perceived as violent and passive in the relationship, and the women adapted themselves to the men’s violence. Conclusions: The violence is executed in many ways and there is not a certain type of woman who is affected. The abused women are subjected to an immense suffering which can present in different ways and cause physical and psychological consequences. Due to the tremendous suffering and violence being hard to detect, it is important for nurses to ask questions regarding violence.

The Swedish curriculum regarding upper secondary education defines that in 2022, “sexuality, consent and relationships”, will have a greater impact in the curriculum and in the education than earlier. It is the school’s responsibility that each student gather knowledge within this subject. Each teacher should also discuss with the students how notions regarding what is considered female and male, defines and affects individuals’ opportunities.  This study will investigate how friends during the years 1880-1920 in Västergötland, communicated norms and values regarding gender, sexuality, marriage, and relationships. The results are based on four collections of letters, written by young adults to their friends. The sources are analysed through discourse analysis and discussed with Connell’s gender theory and earlier research within the field.  The results show that the young letter writers give expression to norms regarding marriage, and most of them claim that marriage is a natural way of life. The result also show that marriage is not always the purpose of relationships among the young adults, and that life can be enjoyed without a partner. The letters show how norms regarding what is considered male, and female are defined and redefined through interaction among the friends and that power relations regarding gender are quite equal among the youth during this time.

The aim of this essay is to examine how Lara Croft, Bayonetta, Emily Kaldwin and Billie Lurk have been portrayed in their respective games. The questions at issue have examined how these four characters have been portrayed by their appearance on the cover of their games and how they’ve been depicted in gameplay. A comparative study has been used to compare how the design on the characters have been differentiated not only from each other but also from the male characters in each game. The essay has also examined what the sex and gender identity have been of the character’s creators and if they’ve motivated their character designs. An analysis has been made to establish if there has been a male gaze present in the design process and the game and if this has led to the character’s being sexualized. Judith Butler’s performativity theory has been used for this essay along with Laura Mulvey’s theory of the male gaze as well as an intersectional approach according to Kimberlé Crenshaw. Lara Croft, Bayonetta and Emily Kaldwin are shown to break gender codes while still upholding some of them; Billie Lurk is the only one that totally breaks with them and creates a sort of a “new woman”, as she not only breaks the Madonna-and-the-Whore-complex in which each of the other three can be put in. Billie Lurk and Emily Kaldwin are the only female characters which can be seen as not sexualized or steered by the male gaze, but instead they give the gamer an opportunity to live the characters’ stories through them with the first-person-shooter-view. Lara Croft from the games before Tomb Raider (2013) and Bayonetta are clearly sexualized female characters that are controlled by male desire and the male gaze. As these two games are played from a third-person-view it gives the gamer the power to control these women, putting them under the gamer’s will.

<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>

<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>