Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ. / The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individualorientedand the other one more group-oriented.

Studien undersöker hur polismyndighetens medarbetare upplever organisationskulturen ur ett jämställdhetsperspektiv. I förstudien fann vi att det finns en norm inom den svenska polisen, som i många fall varit problematisk och exkluderande för de medarbetare som inte passat in. Studien har haft fokus på att definiera de bakomliggande mekanismer till varför denna norm produceras och reproduceras samt hur detta kan påverka polisens legitimitet. Genom att undersöka polisens organisationskultur ämnar vi att belysa en problematik som drabbar organisationens legitimitet och förtroende illa. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med nio poliser i olika positioner. Den metodologiska ansatsen var induktiv i sin karaktär. Det analyserade resultatet har lett till en teoretisk modell. Modellen visar på de mekanismer som är orsaken till varför denna organisationskultur och norm fortfarande reproduceras. Vårt fynd är att organisationen skyddar sig från ett institutionellt tryck/förändringskrav med hjälp av diverse alibi. Dessa alibin bygger en fasad för att skapa legitimitet. Vår slutsats är att polisens organisationskultur inte har förändrats lika mycket som organisationen vill tro. Vid flera fall har det under studien framkommit tydliga tecken på att polisen är en icke jämställd organisation. Det existerar fortfarande en organisationskultur där normen utgår från en manlig polis och där allt som går utanför normen stöts bort. Polisen söker legitimitet från sin omvärld genom sitt jämställdhetsarbete. Men det krävs mer än luftslott för att bli jämställd på riktigt. Vår forskning bekräftar den tidigare forskningen men utvecklar de bakomliggande mekanismer som reproducerar fenomenet.

Studiens syfte är att beskriva och förstå fem vuxna kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och deras upplevelser av samhällets stöd. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser, där deras erfarenheter och upplevelser, tankar och känslor står i centrum. Studiens vetenskapsteoretiska förankring är hermeneutisk och utgår från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Studiens empiriska material består av fem intervjuer som analyserats genom ett hermeneutiskt tolkningsförfarande. Bourdieus teori om den manliga dominansen och Ebaughs exitteori har använts som teoretiska utgångspunkter i tolkningen. Resultatet pekar på att eftervåldet kan utövas på olika sätt och innebära olika konsekvenser. Hot och trakasserier är en vanlig våldsform, liksom att gemensamma barn utnyttjas som maktmedel av våldsutövaren i syfte att fortsätta kontrollera den våldsutsatta kvinnan. Resultatet pekar vidare på att upplevelsen av samhällsstödet kan skilja sig åt samt att förståelse och kunskap om våld och eftervåld är en gemensam faktor för att samhället ska kunna stödja kvinnorna på ett adekvat sätt. Våra främsta forskningsfynd är att de våldsutsatta kvinnornas livskvalitet försämras av eftervåldet och dess konsekvenser, men även att motståndskraften hos dem hela tiden ökar trots barriärerna.

The main purpose of this essay has been to discover shortcomings in the Criminal law conserning sexual offences and in the application of this law. The primary material of the study has therefore been two different government bills considering 2005 and 2013 years’ provisions on rape, three rape cases, and the proposal for a new provision on rape based on consent as the primary legal definition of rape. From gender theories about power, gender and sexuality I have used discourse analysis as a method to analyze the material to see how the government relates to these questions when reasoning around a new provision on rape. I have also tried to examine why there are so few rape cases that get convicted by analyzing the cases to see how the judges reason around the woman´s responsibility in the events. Another purpose has been to examine how the new potential provision on rape built on consent could change the situation for the woman in rape cases. My conclusions are that there are flaws in the way that the rape provision is built and that a new law built on consent probably won´t have a significant impact on the situation of the woman other than that it might have a normative effect. The study has also shown that the government doesn’t consider elements as male dominance, gender and sexuality when arguing for a new law, which undermines the women’s situation. The study has also shown that the judges in rape cases has indirectly put responsibility on the women, while the prosecuted is acquitted due to his lack of understanding of the women’s resistance. / Huvudsyftet med denna uppsats har varit att synliggöra brister i sexualbrottslagstiftningen och tillämpningen av denna. Det primära materialet i studien har därför varit två propositioner som behandlar våldtäktsbestämmelsen, den ena från år 2005 och den andra från 2013, tre olika rättsfall samt det nya förslaget till en samtyckeslag. Utifrån genusvetenskapliga teorier om makt, kön och sexualitet har jag använt diskursanalysen som metod för att analysera materialet för att se hur regeringen förhåller sig till dessa typer av frågor när de resonerar kring en ny våldtäktslag. Jag har också försökt undersöka varför det är så få våldtäktsfall som får fällande domar genom att analysera de olika fallen för att se hur domarna resonerar kring kvinnan och hennes ansvar under händelserna. Ett annat syfte har varit att undersöka hur det nya samtyckesförslaget skulle kunna förändra kvinnans situation i rättsfall. Mina slutsatser är att det finns brister i de sätt som våldtäktsbestämmelsen är uppbyggd på och att en ny samtyckeslag förmodligen inte har någon större inverkan på kvinnans situation förutom att den kan ha en normativ effekt. Studien har också visat att regeringen inte tar hänsyn till frågor som manlig dominans, kön och sexualitet i argumenten för en ny lag, vilket leder till att kvinnornas situation undergrävs. Studien har också visat att domarna i våldtäktsmål ställer ansvar på kvinnorna, medan den åtalade frikänns p.g.a. dennes bristande förståelse för kvinnornas motstånd.

Det finns forskare som menar att medierna är med och skapar vår identitet, därför måste vi ställa oss kritiska till de bilder vi ser. Enligt Gillian Rose ska vi med noggrannhet granska de bilder som exempelvis ett omslag har, för där det finns vissa kriterier vi måste ta hänsyn till. Syftet med min studie är att med semiotiska och retoriska verktyg analysera Elle, Plaza Kvinna, GQ samt King’s omslag för att se om män och kvinnor gestaltas olika beroende på vilken publiken är. Samt om det finns en skillnad tidningarna emellan. Med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori, Erwing Goffmans teori om avkodningen på bilden samt Laura Mulveys begrepp ”the male gaze” såg jag hur omslagen med en manlig publik gestaltade både män och kvinnor på sina omslag. Samt att de omslagen som inriktade sig till kvinnlig publik endast gestaltade kvinnor. Av de fyra modemagasinen som jag valde att analysera så anspelade tre av dem på kända personers trovärdighet istället för att låta kläder eller skönhet tala. Ord som blev centrala i analysernas konnotativa del var bland annat självständighet, makt, elegans och fullständighet. / There are scientists who believe that the media are creating human’s identity, therefore we need to be critical to the images we see. According to Gillian Rose we must view the cover pictures carefully with several criteria to take into consideration. The purpose with this study is to analyze Elle, Plaza Kvinna, GQ and King’s covers to see if men and women are portrayed differently depending on who’s looking. With the help of semiotic and rhetorical tools I saw a difference to how the genders were portrayed. The theoretical position I have taken is gender theory by Yvonne Hirdman, the theory Erwing Goffman presents in his work Media Advertisement where he talks about the decoding of a picture and Laura Mulveys concept of” the male gaze”. In the material, I saw that a different was made between male and females. The magazines that had a male audience portrayed both men and woman on their covers. And the magazines that has a female audience portrayed woman only. Of the four- fashion magazine three of them focused on the credibility of the model instead of letting the fashion speak.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som beskrivs som ett globaltfolkhälsoproblem. De senaste 10 åren har antalet anmälningar i Sverige gällande kvinnovåldökat med 30 procent. Kvinnovåld omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våldet leder tillkonsekvenser för kvinnan som utsätts och stora kostnader för samhället. Våld mot kvinnor avnuvarande eller före detta manlig partner är ofta det som är mest våldsamt och upprepas ihögre grad än våld av kvinnor eller inom samkönade relationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnansom blivit utsatt för våld av sin nuvarande eller tidigare manliga partner. Metod: Denna litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Underlaget förresultatet var 11 vetenskapliga artiklar som belyser sjuksköterskans upplevelse av mötet medkvinnan som blivit utsatt för våld av nuvarande eller tidigare manlig partner. Artiklarnahämtades från databaserna Pubmed och Cinahl complete. Därefter analyserades artiklarnavilket mynnade ut i teman och subteman. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman: Emotionella möten, Sjuksköterskansroll, Faktorer som påverkar omvårdnaden och Organisation. Subteman till Emotionella möten:Sjuksköterskans känslor och Strategier för att hantera känslorna. Subteman tillSjuksköterskans roll: Psykosocial omvårdnad och Medicinsk omvårdnad. Subteman tillFaktorer som påverkar omvårdnaden: Tidstillgång och arbetsbelastning, Sjuksköterskansattityd och Benägenhet att fråga om våld. Subteman till Organisation: Riktlinjer, Utbildningoch Samarbete. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons caritativa teori som syftar tillatt lindra lidande, samt utifrån Arbetsmiljöverkets och Världshälsoorganisationensrekommendationer. Vidare har sjuksköterskans upplevelse diskuterats i förhållande till studiersom belyser den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med sjuksköterskan. / Background: Violence against women is a social problem that is described as a globalpublic health problem. The last 10 years the number of complaints regarding violence againstwomen in Sweden has increased by 30 percent. Violence against women includes physical,psychological and sexual violence. The violence has consequences for the woman who isexposed and it also means large costs for the society. Violence against women by current orformer male partner is often more violent and repeated to a greater degree than violence bywomen or in same-sex relationships. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experience of the encounter with thewoman who has been subjected to violence by current or former male partners. Method: This literature review was made in accordance with Friberg's method. The basis ofthe result was 11 scientific studies that highlight nurses' experience of the encounter with thewoman who has been subjected to violence by current or former partners. The studiesretrieved from PubMed and CINAHL complete. The studies were analyzed and resulted inthemes and subthemes. Results: The literature review resulted in four themes: Emotional meetings, Nurse's role,Factors that affecting the care and Organization. Subthemes to Emotional meetings: Nursesemotions and Strategies to manage the emotions. Subthemes to Nurse's role: Psychosocialcare and Medical care. Subthemes to Factors that affecting the care: Time access andworkload, Nurse´s attitude, Willingness to ask about violence. Subthemes to Organization:Guidelines, Education and Cooperation. Discussion: The result has been discussed in relation to Katie Eriksson caritative theorythat aims to relieve suffering. It has also been compared to the Swedish Work Environmentand the World Health Organization recommendations. Furthermore, the result of nurse'sexperience has been discussed in relation to studies that highlight abused women's experienceof the encounter with the nurse.

This study looks at graffiti in Pompeii that seems to indicate male prostitution, to find out whether this activity occurred in antiquity and whether it was meant for both men and women. The hypothesis, which formed the basis of this study, was that male prostitution was just as common as female prostitution in the city of Pompeii. The information that has been relevant to this study is the one which helps us understand the Roman sexuality and sexual morality, Roman sense of humour and their opinions on prostitutes. To get an answer, both primary and secondary sources that deal with these various subjects have been studied and analysed. The information provided and the discussion of them have been divided thematically, where the first part deals with graffiti that indicates prostitution. The graffiti that mentions male prostitution is compared with the graffiti announcing female prostitution as a means to analyse it. Ancient texts that talk about submissive men are also discussed and analysed. Information about infamia and what effect it has on prostitutes in society follows in the next section, a discussion and analysis about the graffiti that appear to be insults is also to be found. Finally, we have informative texts about the Roman sense of humour, examples of this humour both in ancient texts and graffiti are discussed and analysed. All discussion and analysis have then come to confirm my hypothesis. Male prostitution was just as common during antiquity as female prostitution in the city of Pompeii, it was also meant for both women and men. Graffiti that suggests male and female prostitution does not differ significantly; ancient texts also mention women who take part in these sexual services. Graffiti that mentions male names together with a sexual service and a price are the ones we can state verifies male prostitution. Similar graffiti that excludes a prize is most likely an insult or a joke between two Romans. Further studies are required to be able to discuss and analyse the names that arise in the graffiti mentioning male prostitution.

Hard preppers and soft Values Survival of the fittest. Who is prepared for a crisis, and who will survive? What type of knowledge is needed to survive in todays society? When I received the folder ”If Crisis or War Comes” from MSB (Swedish Civil Contingencies Agency) I felt a shiver of individualistic expectations to provide and protect yourself in a society where you can’t trust the community. This project is an attempt to challenge the camouflage green violent aesthetics disguised in a highly multifunctional pocketknife. An attempt to challenge who will survive. This is a project about discussing survival from a class and norm perspective thought aesthetics. Discussed in parts as prepping in food and water prepping and defense. All of them in a technique and aesthetics that provokes the topic and challenge the individualism of todays prepping system.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform. Den är baserad på mina egna erfarenheter och mina erfarenheters möte med olika teoretiska perspektiv och teorier. Att skriva uppsatsen i formen av en erfarenhetsbaserad vetenskaplig essä har hjälpt mig att låta mina erfarenheter möta teoretiska perspektiv och därigenom se mina egenupplevda händelser ur nya perspektiv. I uppsatsens reflekterande del använder jag mig av flera olika teoretiska perspektiv för att kunna få perspektiv på mitt dilemma och nå min frågeställning. Jag inleder uppsatsens reflekterande del med en historisk beskrivning av mannen i den svenska förskolan. Jag beskriver även pedofildebattens ursprung. Med hjälp av olika forskares tankar kring genus, intersektionalitet, maskulinitet och könsmaktsordning reflekterar jag över mitt och de personers handlande som beskrivs i min inledande berättelse. / My essay is about the experiences I have as a male teacher in preschool and how they have influenced me as a male teacher in preschool and my self-experienced events that have influenced me in my professional capacity. The common denominator in my perceived events I describe is that I encounter ideas about the male teacher as a mediator of values that are either seen as good, or as a threat. My dilemma is that I as a male teacher may relate me to generalizations about men as potential pedophiles but also generalizations about men as the norm creation and authoritative actor in a female-dominated environment. The essay's main aim has been to identify the problems and highlight different perspectives of male teachers in preschools. My essay spans a period from the late 1990s to today.The essay is written in a scientific essay form. It is based on my own experience and my experience entities meeting with different theoretical perspectives and theories. Writing the essay in the form of an evidence-based scientific essay has helped me to let my experiences meet theoretical perspective and thereby make my own perceived events from a new perspective. In the essay reflective part, I use several different theoretical perspectives in order to gain perspective on my dilemma and reach my issue. I begin the essay reflective part with a historical description of the man in the Swedish preschool. I also describe pedophile debate origin. Using different researcher’s ideas about gender, intersectionality, masculinity and gender power structure, I reflect on my actions and the persons described in my initial story.

Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.