No description available.

Among those who graduate from the various schools of Social work in Sweden are a great majority women. At the same time men are sought after in the work field.  But not just to level up the equality between the sexes, but also to fill a gender specific niche to counter up a need for male role models. But a closer look at this need and the types of functions set to cater for it shows that male role models as a concept vary between contexts. In this study we examine the concepts and the practices of male role models in three different settings: a municipal social care center offering young boys male bonding activities; a non-profit organization warding young people from drug abuse and criminal behavior; and last, a long term residential home for young boys between the ages 13 and 19. Our research shows that the concept of the male role model vary between the organizations and less so within. By the means of semi-structured interviews we examine representatives from the three organizations and their both personal and professional views on what a male role model is. By using a social-constructionistic frame work to understand and interpret our data we conclude that the concept of a male role model is used out of different ideas of manliness; either a man who transcends gender stereotypes, or a man who manifests them – a fact that per se contests the idea of gender as innate. How these come to vary is a question of the conditions of the organization when it comes to the relationship between professional and client of either being conditioned by official constraints or personal closeness. But the pivotal factor to understand the variations is the gender mix. The organizations representing a stereotypical concept of manliness are almost exclusively of one sex, while the other hold equal amounts of women and men. To transcend the barrier of gender stereotypes it is necessary to share experience of both sexes for creating awareness of sameness, instead of claiming difference. This can also help give the young male client an alternative approach to an adult male identity beyond his socially given horizon.

Sammanfattning Studiens syfte har varit att studera behandlarens upplevelse av vilka faktorer som möjliggör en förändring hos den manliga utövaren av våld i nära relationer. Studien har utgått från två semistrukturerade intervjuer med behandlare i en kommun i Sverige med erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Resultatet visar att behandlarens sätt att bemöta och förhålla sig spelar in i förändringsarbetet samt den manliga våldsutövarens motivation och inställning till behandlingen. För behandlaren handlar det om att kunna skilja mellan handling och person, att inte acceptera handlingen men att låta människovärdet styra och styrka mannen i det. Behandlarens bemötande, icke-dömande och förmågan att skapa relationer gör att klienten vågar öppna sig och prata om våldet. Den manliga utövaren behöver hjälp med att uttrycka, hantera och ta ansvar för sina känslor istället för att använda våld.

Syftet med arbetet är att undersöka hur genusbegreppet tolkas i förskolan beroende på pedagogernas kön. Vidare undersökts hur pedagogerna tänker kring den manliga förskollärarens roll som en minoritet i förskoleverksamheten. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerad intervjumetod. Åtta pedagoger, varav fyra manliga och fyra kvinnliga, har fått svara på frågor gällande genus, jämställdhet och mannen som en minoritet i förskolan. I denna studie analyseras mannen utifrån att vara en minoritet i förskolan i ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna tolkar genusbegreppet som att alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas och att barnen inte ska särbehandlas eller rotas i traditionella könsmönster. Majoriteten av pedagogerna anser att det bör vara fler manliga pedagoger. Ett fåtal av pedagogerna menar dock att de föredrar en kunnig pedagog, oberoende av kön, istället för att anställa en man enbart för hans kön. Synen på genus skiljer sig inte mellan de manliga och kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar dock att pedagogernas kunskap kring genusfrågor varierar. Av intervjuerna framgår också ett tydligt mönster av att arbetet med genusfrågor har i praktiken kommit i skymundan. Även om pedagogerna menar att de alltid har genusproblematiken i bakhuvudet, är det inte säkert att de dagligen arbetar med dessa frågor.

E-sport är en populär aktivitet i dagens samhälle vilket gör att deltagarantalet ökat och att e-sporten växer. International e-sport federation (IeSF) är en global organisation som sätter upp regler för deltagandet där kriteriet ”öppet för alla” innebär att ingen skall uteslutas på grund av till exempel kön eller etnicitet. Det råder dock ett problem med att få kvinnor att delta vilket kan bero på att e-sporten är mansdominerad. Utifrån ett genusperspektiv med manlig norm, genusordning och normativ femininitet som utgångspunkt undersöker denna studie kvinnors erfarenheter som spelare. Detta för att få förståelse för hur kvinnor upplever de normer som kringgärdar e-sporten. En kvalitativ studie har genomförts som bygger på intervjuande av aktiva kvinnliga utövare. Resultatet visar att e-sporten anses vara för män då en genusordning är tydlig. Det leder till att kvinnor trycks ned då de ifrågasätter dessa ideal genom bland annat deltagande. De följer även eller står emot de manliga normerna för att delta. En normativ feminin uppfostran begränsar kvinnors deltagande tillsammans med det låga antalet kvinnor som inom e-sporten leder till att kvinnor har en odefinierad roll inom e-sporten. Kvinnors deltagande, motsägelsen av manliga normer och avståndstagandet ifrån den uppbygda stereotypa kvinnobilden visar på motstånd mot de rådande normerna. En ojämnlikhet mellan könen återskapas inom e-sporten där kvinnors deltagande begränsas. Kvinnor uppmanas till en traditionell stereotyp kvinnobild som hindrar dem från att ta plats inom e-sporten samtidigt som motstånd mot dessa ideal också görs vilket gör dessa kvinnor som spelar till kämpar för att kunna delta i e-sport.

Examensarbetes frågeställning lyder;Vilken funktion fyller graffitikulturen för dess utövare?Identitets skapande genom graffiti.Frågeställningen som behandlas har sin bakgrund i min nyfikenhet på de pojkar intresserade avgraffiti jag stött på inom skolan där jag gjorde min verksamhetsförlagda utbildning (VFU)vårterminen 2010. Jag ville undersöka funktionerna som fylls hos graffitikulturens utövare för attfinna förståelse för de studenter jag mötte då så gott som alla studenter av manligt kön hade enrelation till graffitins estetiska uttryck. Jag som kommer att möta dess elever behöver känna till vadgraffiti är och vad det är för något som driver utövarna. Jag ansåg jag det relevant att skapa ettunderlag till oss bildpedagoger i detta avseende. Jag har även själv ett långvarigt förhållande tillgraffitikulturen. Så denna skrift fyller även en funktion för mig, som självförståelse.Examensarbetets gestaltande del är en fortsättning på denna uppsats del där jag valt att titta närmarepå närliggande homosociala arenor som bär likheter med graffitikulturen som jag undersöker iuppsatsen och kommer fram till som slutsats. Gestaltningen utgör en egentillverkad bok med bildervilka illustrerar dessa olika homosociala gemenskaper, boken skildrar bland annat militärförband,mc-gäng, fotbollslag, jägare, konstföreningar och scouter alla homosociala grupper där likandehierarkiska världen gäller. Inom dessa kulturer liksom inom graffitikulturen är handling som räknas,därför valde jag att skapa min gestaltning för hand, att göra den själv.I resultatdiskussionen framkommer dels ämnets mångfacetterade natur där det är tydligt attfunktionen graffitikulturen fyller för dess manlige utövare är vid och består av många delar. Dettaresultat bidrar till reflektioner kring hur man som pedagog kan arbeta med gruppen studenter som ärnyfikna på graffitikulturen som fenomen eller tillhör dess utövare. Utövandet är inte meningslöstutan fyller i högsta grad funktioner för individen. Vad detta är för funktioner kan skilja sig frånindivid till individ och i tid.

Bakgrund: Manlig omskärelse är vanligt förekommande inom flera religioner och folkslag. På grund av invandringen har manlig omskärelse blivit vanligare även i Sverige, vilket har medfört att landsting och kommuner numera fått laglig rätt att utföra ingreppet när det finns behov eller förfrågningar om det. Medicinska besvär i underlivet kan även leda till att ingreppet utförs som behandling. Syftet: var att beskriva mäns uppfattningar av att vara omskurna. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baserades på sex intervjuer med omskurna män. Analysen av materialet följde Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Religionen var den främsta orsaken som angavs som skäl till varför manlig omskärelse utfördes. Informanterna framförde bättre hygien i underlivet och behagligare samlag samt större känsla av samhörighet vilket ledde till välbefinnande oberoende på orsak till ingreppet. Uppfattningar om mindre risk för infektioner och könssjukdomar fanns men är inte vetenskapligt bevisade. Resultatet visade på uppfattningar om att det är lämpligast att utföra ingreppet så tidigt som möjligt, främst under de första månaderna efter ett barns födelse. Slutsatser: Majoriteten av informanterna hade inga negativa uppfattningar om omskärelse. Ingreppet förknippades starkt till minskad risk för infektioner samt god hygien och sexualitet. Männens uppfattning var att utföra ingreppet på spädbarn för att undvika minnen av rädsla och smärta.

I samband med att #metoo briserade under hösten 2017 kom vittnesmål gällande sexuella trakasserier från kvinnor världen över. Kända som okända kvinnor vittnade om mäns trakasserier och övergrepp. Flera organisationer och branscher startade egna upprop för att tydliggöra skadliga strukturer och kvinnors vardag inom den egna organisationen och för att sätta ljus på de stora problem kvinnor i upplevt. Polisen var en av dessa organisationer och deras upprop gick under namnet #nödvärn. Syftet med denna studie är att analysera vittnesmålen från #nödvärn för att se hur de sexuella trakasserierna inom polisen kommer till uttryck och hur kvinnorna som vittnar upplevt och skildrat dem i vittnesmålen. Materialet består av ett urval av vittnesmålen från #nödvärn och studeras utifrån en tolkande, fenomenologisk metodansats- IPA. För att förstå upplevelserna av sexuella trakasserier samt mäns överordning och den manlighetsnorm som råder inom polisen används två genusteorier. Polisen är en mansdominerad arbetsplats där kvinnor är i minoritet används en organisationsteori med genusaspekt i syfte att förstå mäns och kvinnors relationer i manligt dominerade organisationer. Resultatet i studien visar att den manliga normen är stark inom polisen samt att den tystnadskultur som är utbredd inom kåren leder till att få vågar anmäla eller ens göra motstånd. Ett annat tydligt resultat är att en sexistisk och grov jargong förekommer vilket har lett till en viss normalisering bland kvinnorna som vittnat inom ramen för #nödvärn.

<p>Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska.</p><p><em>Uppfattning av omvårdnad äroch <em>Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos</em></em></p>

Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska. Uppfattning av omvårdnad äroch Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos