No description available.

Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor.

Bakgrund: Män är underrepresenterade inom sjuksköterskeprofessionen. Orsakerna till detta är många, men bland dem ses yrkets historiska koppling till professionen som övervägande kvinnlig och fördomar gentemot män som trots den kvinnliga majoriteten väljer yrket. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att studera till och arbeta som manlig sjuksköterska inom hälso- och sjukvård.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på 12 studier med kvalitativ design som granskades med SBU’s granskningsmall och analyserades enligt Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; att möta reaktioner och förväntningar, frustration vid begränsning av omvårdnadsmoment, samt behovet av att hantera utanförskap. Huvudkategorierna delades upp i underkategorier; fördomar och reaktioner mot yrkesval, hinder relaterade till arbetsgivarens förväntningar, misstolkning av intentioner, förväntningar av fysisk insats, känslomässig distansering samt förebilder och dess betydelser.  Slutsats: Sjuksköterskeyrket är fortsatt kvinnodominerat. Fördomar och stereotyper ses som bidragande orsaker till svårigheter att få in fler män till yrket. Upplevelser av yrket och utbildningen tyder på att den manliga sjuksköterskan och manliga sjuksköterskestudenter upplever fördomar gällande deras yrkesval då yrket historiskt varit ett kvinnligt yrke. De upplevde en generell oro gentemot hur patienter skulle tolka dem och att deras kön skulle ligga till grund för sexuella baktankar med beröring, och mötte misstankar med att känslomässigt distansera sig och undvika beröring. Utanförskapet de upplevde på grund av sin minoritet beskrevs bearbetas med manliga sjuksköterskor som förebilder, och dessa beskrevs som viktiga för att finna ro i rollen som manlig sjuksköterska.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar är den fråga vi ställt oss och syftet är att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sätt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pådrivande stilen, den vänliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kännetecknas av olika egenskaper och baserat på tidigare forskning om skillnader mellan män och kvinnor i sitt sätt att vara och uttrycka sig, har vi skapat två hypoteser som klassar män och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första säger att män främst hör till stilen pådrivare och till viss del den analytiska och den andra säger att kvinnor främst hör till den vänliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjälp av en kvantitativ metod. Datan samlades in med hjälp av strukturerade enkäter som sedan kvantitativt analyserades i statistikprogrammet SPSS där samband mättes mellan de egenskaper som kännetecknar de olika kommunikationsstilarna och kön. Resultatet visade att hypotes ett skulle förkastas och hypotes två bekräftas. Hypotes ett av den anledningen att de manliga cheferna visade sig tillhöra främst både den pådrivande och vänliga stilen med mycket liten övervikt i förhållande till den analytiska och uttrycksfulla. Hypotes två bekräftades av den anledningen att de kvinnliga cheferna främst visade sig tillhöra de vänliga och uttrycksfulla kommunikationsstilarna med mycket stark övervikt. De flesta egenskaper går dock inte att koppla till kön med någon större säkerhet utan resultatet fungerar mer som en fingervisning. Dock fann vi tre egenskaper som med stor säkerhet kan kopplas till kön. Dessa egenskaper var känslosam, lättsam och utåtriktad, som alla var starkt kännetecknande för de kvinnliga cheferna. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Sammanfattning Titel: Väljer män män? - En kvalitativ studie i stereotypisering och homosocialitet. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sara Moatamid och Annsofie Donoyan Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016-01-11 Bakgrund och syfte: Tidigare forskning belyser att det saknas forskning som fokuserar på vad som ligger bakom den ojämna könsfördelningen och vilken roll rekryteringsprocessen har i detta. Syftet med denna studie är att öka förståelse för vad kön har för betydelse i rekryteringsprocessens urvalssteg med utgångspunkt från homosociala och stereotypa strukturer som bildas på organisationen. Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt samt en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning bygger på vetenskapliga artiklar och det empiriska kapitlet bygger på tre huvudteman som utvecklats utifrån tidigare forskning. Slutsats: Fältstudien har uppvisat upprepade spår av homosocialitet och stereotypisering på samtliga, studerade organisationer trots tron om att jämställdheten är på väg mot rätt riktning. De intervjuade företagen var inte medvetna om de indirekta valen och bedömningarna som skedde under rekryteringsprocessens tre utvalda steg. Detta ses som ett organisatoriskt problem då organisationen inte tar tillvara på all kompetens, kvinnlig såväl som manlig. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag belyser att stereotypisering och homosocialitet sker stegvis under rekryteringsprocessen. Vi anser att det är viktigt med mer forskning kring ledarskapstänket kopplat till dessa två faktorer. Det finns ytterst lite forskning kring hur rekryterarna resonerar vid chefsanställning. Majoriteten av forskningen belyser vad rekryterare gör för val och hur rekryteringsprocessen går till, men inte hur ledarskapsresonemangen har skett kring varje beslut. Studiens bidrag: Det teoretiska bidraget belyser att kön har stor betydelse i rekryteringsprocessens tre utvalda steg och stereotypisering samt homosocialitet återspeglas tydligt genom hela processen. Ur ett praktiskt perspektiv föreslås det att granska jobbannonser ur ett genusperspektiv innan de publiceras samt att våga uppmärksamma homosocialitet och stereotypisering som ett problem. Nyckelord: Rekrytering, intern rekrytering, kompetens, stereotyp, genus, homosocialitet. / Title: Does men choose men? – A qualitative studie in stereotyping and homosociality. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Moatamid and Annsofie Donoyan Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016-01-11 Aim: Prior investigations show that there is no research that focuses on the true reason behind the gender disparities and what role that the recruitment process is playing in this. The purpose of this study is to increase the understanding of what the significance gender has in the recruitment process, starting from homosociality and stereotyped structures that take shape in the organization. Method: As a starting point, the study has a hermeneutic perspective and an abuctive research approach. The empirical data collection is based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. Previous research is based on scientific articles and the empirical chapter is based on three main themes in the recruitment process. Conclusions: The field study has shown repeated traces of homosociality and stereotyping in all the studied organizations, despite the belief that gender equality is heading toward the right direction. The interviewed companies were not aware of the indirect selections and assessments that had occurred during the recruitment process. This is seen as an organizational problem when the organization does not take advantage of all the expertise, female as well as male. Suggesstions for future research: The study's contribution highlights that the stereotyping and homosociality is shown gradually during the recruitment process. We believe that it is important to conduct more research on the leadership mindset linked to these two factors. There is very little research on how the recruiters are forming their judgement during the process of an employment of a new executive. The majority of the research highlights what recruiters choose and how the recruitment process works but not how the reasoning regarding leadership has been around every decision. Contribution of the thesis: The theoretical contribution highlights that gender has great significance in the recruitment process, also that stereotyping and homosociality is clearly reflected throughout the process. From a practical perspective, it is proposed to review job postings from a gender perspective before they are published and to have the courage to pay attention to homosociality and stereotyping as a problem. Key words: Recruitment, internal recruitment, competence, stereotypes, gender, homosociality.

No description available.

<p>Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar. Kommunikationen i klassrummet handlar till allra största delen om de uppgifter som ska genomföras under lektionen. Pojkar är de elever som får mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation tas i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som vill kommunicera gör det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tar kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tycker att de har en god kommunikation med eleverna. De kvinnliga lärarna anser att de är mer ”mammiga” än vad de manliga lärarna är och några av både de manliga och kvinnliga lärarna tar upp att manliga lärare har mer pondus.</p>

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollärare ska följa läroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och ålder. Därför ska inte manliga förskollärare ha några för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar så utgör männen cirka 3 procent av alla verksamma förskollärare.SYFTE:Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på några manliga förskollärares uppfatt-ning om hur det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frågat om de manliga förskollärarna ser några fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollärare och om de bemöts annorlunda av föräldrar och omgivning jämfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex män vi har in-tervjuat är utbildade förskollärare och arbetar i förskolan. Under intervjun berörde vi även frågor som handlade om arbetslaget. Vidare har vi frågat de intervjuade om de har känt sig utsatta i yrket och huruvida de anser att det behövs män inom förskolan.RESULTAT:Resultatet vi fick fram visar på att de manliga förskollärarna inte lägger vikt vid vilket kön kollegorna har. De menar att det som har störst betydelse är personligheten. En av de inter-vjuade har någon gång känt sig utfryst av de kvinnliga kollegorna. Ingen har känt att de bli-vit anklagade för pedofili och anser att man inte ska känna oro för det så länge man är trygg i sin yrkesroll. De anser alla att media förstorar upp pedofilrykten och tar inte upp vad som är bra och vad man arbetar för på förskolan. Det viktigaste är att man verkligen vill arbeta med barn eller ungdomar och det är därför de vi intervjuat sökt sig till yrket på ett eller annat sätt.

I den här uppsatsen analyseras säsong 1 och 2 av den svenska TV-serien Vår tid är nu, utgiven 2017 respektive 2018. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma och problematisera hur den manliga och den kvinnliga homosexualiteten framställs i TV-serien, och se om det finns samband med rådande normer kring sexualitet och genus. Uppsatsen utgår från genusteori i form av queerteori, samt teorier kring representation kopplat till identitet och sexualitet. Undersökningen grundar sig i en närstudie av TV-serien där relevanta scener plockas ut och delas in i en tematisk indelning för att tydligare uppfylla syftet med uppsatsen. I analysen framkommer det att den kvinnliga homosexualiteten kopplas till ett emotionellt band där intimitet, vänskap och kärlek existerar i en monogam och långvarig parrelation mellan två kvinnor. Den kvinnliga homosexualiteten orsakar ingen identitetskris hos karaktärerna utan verkar accepteras, trots att den porträtteras i en tid där homosexualitet ansågs vara en sjukdom. Den kvinnliga homosexualiteten verkar dessutom synonym med en feministisk identitet. I kontrast med den kvinnliga homosexualiteten står den manliga, som framstår som en fysisk drift mer än ett emotionellt band. Den sexuella driften har i serien en mycket större betydelse för den manligas identitet, vilket gestaltas genom att karaktären hamnar i djup identitetskris. Något som kan ses som en följd av separationen mellan det känslomässiga och det fysiska som görs i framställningen av den manliga homosexualiteten.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.</p>