<p>Sammandrag</p><p>Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv.</p><p>Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter.</p><p>Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan.</p> / <p>Abstract</p><p>This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context.</p><p>The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks.</p><p>Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.</p>

Sammandrag Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv. Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter. Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan. / Abstract This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context. The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks. Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ”House M.D.” Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning på hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ”How to Study Television” men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet. Studien visar på tydliga inslag av de homosociala reglerna i umgänget mellan House och Wilson, främst i form av tävlan och känslomässig otillgänglighet. Dock tycks detta samt den typ av hegemonisk maskulinitet som House följer vara förlegad och närmast självdestruktiv. Wilson som skildras som varande i god kontakt med sina känslor får hjälpa House med Houses känslomässiga hämningar, men Wilson gör det via verktyget tävlan – en homosocialt accepterad form. Slutsatsen är att ”House M.D.” kritiserar mansrollen som den skildras hos Gregory House samt visar på de svårigheter som följer av att umgås inom de homosociala ramarna.

From an anti-oppressive and a gender perspective, the aim of this paper is to examine whether three English teachers at a comprehensive school in Stockholm make gender conscious selections when selecting novels for their English literature lessons. Through quantitative research, semi-structured interviews and e-mail interviews with these teachers I have attempted to find out if they include both male and female writers when selecting English novels for their students and also what factors affect their selections. I have analyzed the interviews and the quantitative research by using a qualitative and a quantitative content analysis. The theories that I have established my analysis upon are gender theories about the male norm in society, the feminist Simone de Beauvoir’s ideas about the woman as a second gender and the sociologist Raewyn Connell’s gender regimes. Furthermore, the Professor Kevin K. Kumashiro’s theories on anti-oppressive education have been very useful when interpreting my research. My results show that these teachers do not make gender conscious selections for their English literature lessons since they almost only choose novels written by men. They explain their choices to depend upon factors such as them wanting to individualize their literature lessons by selecting novels that their students will enjoy. They also elucidate the issue that the school only has a limited selection of novels to choose from, which narrows their choices. But I argue that since the teachers are able to purchase new novels to the school and also borrow class sets from the Public Library, they have the possibility to select novels by female writers as well. I interpret the fact that they almost only use novels written by men as a result of the male norm in society, which influences the teachers on a subconscious level. That the teachers select male writers prior to female writers results in the students achieving an inadequate education, given that they mostly learn about the male perspective upon the world, since the female angle is invisible. If these teachers would begin working from an anti-oppressive perspective and make gender conscious selections of novels for their English literature lessons, they must first be aware of how the male norm influences them.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning. Denna undersöknings syfte har varit att undersöka hur kvinnor upplever stress. Stress sett ur ett kvinnligt perspektiv innebär att fokus läggs på kvinnors sätt att se på stress. Hur ser kvinnor på sin och andras stress? Hur ser kvinnor på stressen sett ur ett genusperspektiv? Ser kvinnor skillnader mellan den manliga och kvinnliga stressen?

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children’s books which bring the essential content into children’s lives. These books propagate the image of men and women and these images influence children’s view regarding both genders. The aim of this paper was to examine how boys and girls are represented from a gender perspective, based on the 10 children’s books most often borrowed from Stockholm City Library in the year 2010. The method used in this paper is both qualitative and quantitative content analysis. The result showed that feminine and masculine characters are presented from the stereotype gender’s point of view, especially in terms of physical appearance. Some exceptions appeared in terms of stereotypical properties and activities of the genders, but masculine rules appeared to be dominating. On the other hand, there were significantly more masculine characters than feminine characters in the examined children’s books.

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.

Men’s magazines is a form of media that has been present and popular among men for decades and even centuries. In the beginning of 1990 the popularity for men’s magazines boosted as the new ideal man was presented. The new lad represented a new masculinity that was more honest about its ideals and point of views. Media is being consumed in order to find an identity of self and be able to partake in a group culture. The purpose of this study is to analyze the content of men’s magazines and put that in relation to the male consumer’s homosocial quest for male identity and fellowship. The study analyzes American Playboy magazines of three decades being 1990s, 2000 and 2010. The method of the study is discourse theory and semiotic theory. Discourses describe how people discuss and comprehend their surrounding world through cultures within social group formations. The semiotic theory refers to the study of the meaning that is being created by people in different contexts. The theory being used in the analysis of the content in Playboy is the homosocial theory. Homosocial theory is based on the notion that men have a need of identification and to be a part of a group consisting of other men in a joint male culture. Through the analysis of the content of Playboy the study has come to the conclusion that there is a common pattern in Playboy that presents a homosocial male culture. By consuming the magazine, the man partakes in the male fantasy world that is presented in Playboy. The study also showa that Playboy preserves an ideal man that is a sophisticated gentleman. This culture has flourished over 60 years and shows no signs of dying off.