Denna studie ämnar att bidra till förståelse kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av män. Syftet med studien är att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. För att uppnå detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien. Valet av den tematiska analysen har delvis motiverats i att denna typ av metod kan användas i koppling till olika teoretiska ramverk. Ansatsen som drivits i analysen har varit semideduktiv då de två huvudteman som lyfts ur materialet är grundade på de teoretiska frågeställningar/begrepp som studien följer . Här syns en deduktiv ansats i koppling till den hegemoniska maskuliniteten medan det inom framförallt homosocialiteten därefter gått mot en mer induktiv ansats för att lyfta underteman. I serien Sons of Anarchy går det att urskilja olika gestaltningar av män och relationer som finns mellan olika manliga grupper. Strukturer och beteenden som kan ses som normbildande underbygger den hegemoniska maskuliniteten som i sin tur utgör ramen inom vilken den manliga homosocialiteten tar sig uttryck. Motorcykelklubben SAMCRO ses i materialet som den normerande grupp vilken representerar den hegemoniska maskuliniteten. Genom att använda de två teoretiska huvudbegreppen som studien grundats på blir det tydligt att det i materialet går att finna exempel som inom maskulinitetsstudier inte fått särskilt stort utrymme. Detta då fokus tidigare främst legat vid exempelvis patriarkala strukturer och homofobi och inte intimitet och de känslouttryck som faktiskt uttrycks mellan de manliga karaktärerna i Sons of Anarchy. Resultatet visar även att kvinnor, samt män av annan etnicitet än vit, inte uttrycks som underordnade i materialet. En av de främsta slutsatserna av studien kretsar kring behovet av en tydligare definition av begreppet hegemonisk maskulinitet.

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work.        In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ”token”. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis.            The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area – when they were talking about the profession at large. But on the other hand they were not as aware when it came to their own situation. Even though the gender problems that comes with being a woman in a patriarchal society, in combination with the minority-issue, the respondents did not express their situation in terms of problem, even though their stories of interview situations for example showed the opposite.              In conclusion, the study showed that even though the respondents really enjoyed their work, even though it was not always easy to cope with. But since their own interest in sports and the profession lead them there in the first place, the obstacles created in society like the minority role they were in or the fact that they are women in a patriarchal society, they kept working in the profession despite the resistance.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Undertitel från skyddsomslag. S. 289-304: Bibliografi.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män. Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fått begränsad uppmärksamhet. Vi har haft en hermeneutiskt ansats i vår studie där fokus varit förståelse och tolkning av materialet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med åtta män i varierande åldrar från hela Sverige. I analysen har vi kopplat empirin till tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter har varit, våldet, normer, maskulinitet och jämställdhet. I studien framkommer att männen blivit utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Samtliga män har upplevt det psykiska våldet som värst, vilket även fortsatt när förhållandet tagit slut, då i form av uppslitande vårdnadstvister. Det som började som hot om att aldrig mer få se sina barn är idag verklighet för flera av männen.  Resultatet visar också hur de i kontakten med olika myndigheter känt sig kränkta, förlöjligade, nonchalerade och att de ibland själva blivit misstänkta för våldet. Ingen av männen upplever att de blivit erbjudna varken stöd eller hjälp. Det framkommer i studien att männen önskar mer kunskap hos framförallt Socialtjänsten hur de på ett mer jämlikt sätt ska bemöta och agera när de möter män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner.

Bakgrund: En procent av de som årligen drabbas av bröstcancer är män. Trots detta rapporteras det nästan ingenting om det i litteratur eller i media. Kvinnors situation är däremot väl belyst. Syfte: Syftet var att belysa mäns erfarenheter av att drabbas av bröstcancer. Metod: Författarna har använt sig av en systematisk litteraturöversikt, där tio artiklar har inkluderats. Dessa hade både kvantitativ, kvalitativ och mixed method som ansats. Artiklarna har granskats och analyserats med en integrerad innehållsanalys,vilket ledde till fem kategorier. Kategorierna som framkom var; erfarenhet av given information, erfarenhet av stigmatisering, erfarenhet av socialt och formellt stöd, psykisk påverkan och vårderfarenhet. Resultat: De framkom att det fanns en stor informationsbrist gällande bröstcancer hos män både i samhället och bland vårdpersonal, vilket påverkade både vården, stödet männen erfor och ledde till ett stigma för männen. De drabbade hade också en större negativ psykisk påverkan än andra cancerdrabbade. Slutsats: Stor brist på information och kunskap ger ett sämre stöd och en sämre vård till män med bröstcancer och i samhället blir det en bidragande faktor till den stigmatisering män erfar. Mer forskning kring manlig bröstcancer behövs för att sjuksköterskan ska kunna bemöta de behov som finns.

The majority of the predators in Sweden are men. More specifically, 90 percent of all homicides are committed by men. This means that there are not many female murderers in Sweden. This awoke the question how the news media portrays the female predator compared to the male predator. The purpose of this study is therefore to analyze the differences in how news media portrays the female predator compared to the male predator. This study also aims to understand why there are differences in how female predators are portrayed by the news media compared to male predators. This study has used a qualitative text analysis to answer these questions. The study has analyzed six crime cases where articles have been selected for the analysis. The results show that the news media portrays the female predator from motives such as jealousy, motherhood and backgroundswhich includes family, education and interests. The news media doesn’t focus onmotives or backgrounds when the predator is a male. The background news media is writing about when it is a male predator is the criminal background. The newsmedia also focus on the victim when it’s a male predator. The differences betweenthe sexes may be due to the social construction of gender. The social construction of gender creates norms for the different genders in society such as normative femininity and masculinity. This creates notions of what is seen as feminine and masculine. When a woman is aggressive and violent, she goes against the normative femininity. She is seen as a deviant woman. A male who is aggressive and violent does not go against the notions of masculinity. This means he is not seen as a deviant man. This could be the reason why the news media portrays female predators different compared to male predators.

No description available.

Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens. / The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka betydelsen av dyadisk manlig vänskap för den enskilda individen. Framställningen av att det finns en bristande intimitet i manlig vänskap problematiseras genom att besvara frågan om hur intimitet ter sig i manliga nära vänskapsrelationer. Studien bygger på tidigare maskulinitets- och vänskapsforskning av bland andra Grief och Alberonisom undersökt vänskapsrelationer och intimitet i relation till maskulinitet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex män i åldern 20-30 år och därefter analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att upprätthållande av relationen, att slippa hävda sig, att våga vara sårbar och retsam kärlek är det som utgör manlig vänskap för våra informanter. Begrepp som används för att belysa dessa teman är intimitet, homohysteri, maskulinitet och Alberonis begrepp möte.

Denna uppsats undersöker hur maskulinitet, homosocialitet och vänskap representeras i den amerikanska, coming-of-age komedifilmen Supersugen (2007). Med hjälp av en diskursanalys tittar jag på hur filmens två huvudkaraktärer Seth och Evan representeras samt analyserar hur detta förhåller sig till teorier om maskulinitet, homosocialitet och vänskap. Uppsatsen undersöker även hur filmen använder komedi som verktyg för att antingen (re)producera eller kritisera dessa maskulinitetsnormer i filmen. Jag kommer fram till att det sker en narrativ utveckling av karaktärernas representationer av maskulinitet, homosocialitet och vänskap genom filmens gång. Komedin i filmen driver på denna utveckling som förändrar de maskulina representationerna vilket bidrar till att homosociala praktiker snarare byts ut av vänskapliga sådana. Filmen använder sig av komedi genom att göra parodi på maskulinitetsstereotyper, satir på maskulinitetsnormer och ironi av de absurda situationer som uppstår. På så sätt kritiserar filmen rådande maskulinitetsnormer på ett humoristiskt sätt. Med sina representationer och med hjälp av komedi sänder filmen ut ett budskap till sin publik om en bättre maskulinitet. En maskulinitet som öppnar upp för äkta vänskap mellan män.