Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date.</p><p>Authors: Anna Tuvehagen & Josefin Hult</p><p>Tutor: Lena Widding-Hedin</p><p>Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date.</p><p>Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research?</p><p>Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements.</p><p>Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women.</p><p>Key words: Masculinity, young men, gender, norms, on-line dating, self-presentation</p>

Självhjälpsböcker kan fungera som en spegling av samhällsnormer i den sociala verkligheten som diskurserna utgör, för att forma en förståelse och undersöka konstruktionen och konstitutionen av maskulinitet har jag i denna studie valt att analysera maskulinitetens artikulation i 5 olika självhjälpsböcker skrivna av och för män. Böckerna har ursprungsländerna Sverige, England, Nederländerna och USA men befinner sig på mest sålda i Sverige under kategorin självhjälpsböcker för män på adlibris hemsida. Metoden som använts för detta är en foucauldiansk diskursanalys, då avsikten är att analysera det normativa utifrån den språkliga konstruktionen i böckerna. Foucauldianska begrepp som använts för att möjliggöra och rikta studiens fokus är makt &amp; kunskap, subjektsposition och diskurs. Grunden för studien är socialkonstruktionistisk i enlighet med metodansatsen. Det empiriska materialet visar två övergripande teman och kategoriseringar som framställs i form av mål för att uppnå en fulländad maskulinitet, dessa mål är frihet och överordning. I böckerna artikuleras med andra ord en åtråvärdhet när det kommer till dessa mål. Ytterligare mönster som empirin visar är medel som framställs som verktyg för att uppnå ovanstående mål, dessa är mod, kontroll, makt och objektifiering av kvinnor. Effekten av denna artikulation blir således en oförenlighet mellan maskulinitet och rädsla, maktlöshet och underlägsenhet eller jämställdhet till kvinnor.

Steneryd, L & Quittberg, C. ”Perverterad demon eller vanlig kille.” Den svenske mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006. Bakgrund: Flertalet av de män som köper sexuella tjänster är gifta eller sammanboende och har barn. De flesta män som köper sex har en livssituation som skiljer sig betydande från de prostituerade kvinnornas bakgrund, inkomst och social status. Mannen som köper sexuella tjänster kommer från alla samhällsklasser och yrkeskategorier och representerar ett tvärsnitt av den manliga vuxna befolkningen. Köparnas motiv varierar men tycks röra sig om känslomässig flykt, avstressning och ansvarsfrihet.Syfte: Vi vill uppmärksamma komplexiteten i fråga om svenska heterosexuella mäns köp av sexuella tjänster och även undersöka varför den ensidiga bilden dominerar. Vi hoppas alltså kunna bidra till en slags avdemonisering av mannen som köper tjänsten – han kanske inte alls är perverterad utan en vanlig man. Metod: En semistrukturerad djupintervju med två socionomer samt litteraturstudier på utvald litteratur. Resultat och slutsats: Efter genomgång av intervjumaterialet och litteraturen kom vi fram till att männen som är köpare av sexuella tjänster inte bör betraktas som perverterade avvikare. Vi menar att dessa mäns handlingar bör förstås och behandlas utifrån en tanke om bakomliggande strukturella möjliggörare. Vi ser att fokus på genusperspektivet har stor betydelse i sammanhanget. / “PERVERTED DEMON OR THE MAN ON THESTREET”THE SWEDISH MALE AS PURCHASER OF SEXUAL SERVICES

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys.Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion – dvs. att ge identitetskonstruktion en kontext?Vad betyder ordet ’maskulin/manligt’ för dessa ungdomar?Vilka är manliga egenskaper och vilka egenskaper strävar ungdomarna efter?Materialet har samlats in genom kvalitativ metodik i form av semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som bor i Holma, Kroksbäck samt Rosengård. Informanterna valdes med hjälp av Hyllie Fältgrupp som besitter mycket områdeskunskap. Intervjuernas utgångspunkt var en intervjuguide samt 11 bilder på olika former av manlighet. Undersökningen gjordes med ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt med fokus på att locka fram rena beskrivningar utifrån informanternas egna ord, erfarenheter och upplevelser.Resultaten visar att killarna har normaliserat en syn på sig själva som innebär att de inte besitter det kulturella kapital som behövs för högre utbildning och för karriärvärlden. Resultaten visade också att killarnas konstruktion av sina manliga identiteter inte var lika diversifierade som jag hade förväntat mig och hade många likheter med Connells (2005) beskrivning av det hegemoniska maskulinitetsidealet, dvs. mesomorfisk kroppsbyggnad, heterosexuella, patriarkala, aktivt handlande och maktbesittande. Trots detta visade det sig att killarnas identitetsprocess var påverkad av det feminina i en stor utsträckning samt att processen ändå var en aktiv handling där de försökte inta en balans i t.ex. jämställdhetsdiskursen mellan sina föräldrars mer patriarkala ställning och det svenska samhällets mera jämlik ställning.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls. Uppsatsen visar att det förekommer både traditionella och mer moderna genuskonstruktioner i romanen. När det gäller kvinnlighetsdiskurserna är det huvudsakligen den schablonmässiga bilden av kvinnlighet som exempelvis betonar utseende som formuleras. Bland manlighetsdiskurserna artikuleras vid sidan av den stereotypa manligheten, som fokuserar på heterosexualitet och självbehärskning, en alternativ manlighet som innefattar känslosamhet och ett närmande till kvinnliga egenskaper. Hirdmans och Connells genusmodeller har visat sig vara fruktbara då det handlar om att skapa förståelse för hur genus etableras i romanens sociala värld. En viktig slutsats är betydelsen av att diskutera skönlitteratur och genus tillsammans med eleverna i skolan.

Världen är i ständig förändring och den snabba tillgången till andra kulturer via internet gör att idéer och tankar som tidigare skulle tagit år att utveckla i dag går på dagar eller timmar. I den här undersökningen ställs frågan om detta även gäller grundläggande normer kring manlighet och attribut i form av kläder, accessoarer och frisyrer. Ting som jag i min studie sammanfattar med ordet smyckning. Smyckning eller att smycka kommer från ordet utsmyckning (utsmycka) som enligt SAOL betyder ”(göra vackrare genom att) förse med prydnader”. För att få veta hur ungdomar i dag talar kring dessa saker samt för att få igång en diskussion kring huruvida smyckning har betydelse för hur en uppfattas som manlig eller inte använder jag mig av fokusgrupper. Jag är också intresserad av ifall fåfänga har betydelse i sammanhanget vilket också tas upp under diskussionerna. Som underlag till diskussionerna kring ämnet tar jag stöd av metoden bildelicitering, vilket innebär att bilder används som ”hjälpmedel” i en intervjusituation.En del av undersökningen har haft en gestaltande aspekt. Den tog formen av skärmar där fyra olika manliga figurer målades upp i naturlig storlek. I skärmarna klipptes det ut hål där ansiktet på besökare fick plats. Mittemot skärmarna placerades fyra speglar så att de som stack huvudet genom hålen kunde se sig själva och få en omedelbar bild av hur de skulle se ut i ett annat sammanhang. Känner de sig friare, mer utsatta, tuffare eller kanske obekväma?På baksidan av skärmarna fanns det bilder på olika kulturella ”modeflugor” för att visa på mångfalden inom området manlig smyckning, liksom citat från fokusgrupperna. Dessa var tänkta att bidra till spontana diskussioner bland besökarna.I mina resultat kom jag fram till att smyckning (enligt de unga jag pratat med i mina fokusgrupper) har betydelse för hur en uppfattas som manlig, men de är också väldigt medvetna om att den synen skiftar beroende på geografisk plats och genom historien.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Linköping : Univ., 2004. / År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

The thesis concerns how leadership and gender are constructed in organisations, through the management language, interactions and context. A particular focus is placed on the relations between men, masculinity and leadership. The theoretical starting point is a doing gender perspective, where the terms leadership and gender are understood as processes; that gender and leadership is done in an organisational situation. Through a processual perspective different levels are linked in the analysis of construction of gender and leadership; society, organisational and individual levels, expressed in terms of structure, symbols, interactions and individual sense making. Masculinity research is also a theoretical area of importance for the thesis, with analysis matrices for the understanding of construction of masculinity between men, as well relationships between masculinity and technology and masculinity and leadership respectively. The empirical data consists of interviews and observations of managers at three different organisational levels at the factory of an industrial engineering firm. Leadership stands out in the empirical data as an extended and male, dedicated as well as uniform story. In discussions of gender the differences between women and men are preferentially described, where above all opinions about women’s gender-typical characteristics are expressed. The opinions are to a greater extent gender-stereotypic. These dominating patterns are however challenged in different ways, through the managers different ways of positioning themselves towards respectively leadership and gender, expressed through their desire to limit the work and reasoning that distances itself from gender aspects being a deciding factor for leadership; through policies on fundamental values and equality as well as through a younger, female manager. From a starting point in the dominating pattern the term leadership masculinities is developed: locally confirmed discourses and practices where leadership and masculinity meet in reciprocal interactions. These leadership masculinities are represented in the empirical material by The Son of the District, The Father, The Dedicated and The Feminine. The last leadership masculinity captures something of the variation and contrast to the dominating pattern which is also found in the material, for example as family and relationship orientation at both a policy and practice level. In the thesis it is discussed in conclusion how reproduction and change, uniformity of pattern and variation appear in parallel in the data – there are gaps in the pattern that can be perceived as opportunities for change of gender relationships and leadership practice.