Män är minoritet i förskolan och detta påtalas inte sällan i media, att män behövs i förskolan samt varför de väljer bort förskolläraryrket diskuteras även ofta i media. Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats tudelat. Dels syftar studien till att belysa vilka genuskodade förväntningar manliga och kvinnliga förskollärare har på män i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa vilka genuskodade förklaringar manliga och kvinnliga förskollärare ger till varför det arbetar så få män i förskolan. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som samtliga arbetar som förskollärare. En fenomenologisk analys- och tolkningsmodell samt genusteori används. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Connell och Hirdmans genusteorier. Resultatet visar att män i förskolan inte anses vara nödvändiga att vara manliga förebilder. Vissa förutfattade meningar och förväntningar framkom om män och deras roll i förskolan samt indelning av manliga och kvinnliga aktiviteter. Status och könskategorisering av yrket benämns som förklaringar till bristen av män i förskolan. Vidare framhåller studien att misstankar om pedofili kan vara en bidragande faktor till bristen av män i förskoleverksamheten. / Men are the minority in preschool and this is pointed out frequently in the media, that men needed in kindergarten and why they choose not to enter the preschool teaching profession are also discussed frequently in the media. Against this background, the purpose of this essay is twofold. Firstly, the study aims to highlight the gender coded expectations of male and female preschool teachers have the men in preschool. Furthermore, the study aims to highlight the gender coded explanations of male and female preschool teachers give to why it works so few men in preschools.The study is based on qualitative interviews with four men and four women who all work as a preschool teacher. A phenomenological analysis and interpretation model and gender theory is used. The study's theoretical points comprises Connell and Hird's gender theories. The results show that men in preschool is not considered necessary to be male role models. Some preconceptions and expectations emerged of men and their role in pre-school and division of male and female activities. Status and gender categorization of the profession referred to as explanations for the lack of men in preschool. Also emphasizes the study of suspicions of pedophilia could be a contributing factor to the lack of men in early childhood education.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan. Åldern på deltagarna varierade mellan 34 och 64 år, De hade levt med restsymptom av sin stroke mellan 4 år och upp till 11 år. Frågeställningar i uppsatsen var om personerna i studien upplever att deras manlighet har påverkats? Har det skett någon förändring post stroke? Vilka konsekvenser kan det få för självbilden? Hur är upplevelsen bland informanterna av hur rehabiliteringen hanterar frågor som rör sexualiteten? I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast fanns en ökad trötthet, avsaknaden av en fullgod erektion samt orgasmförmåga. Detta påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Det som har kommit fram i studien påvisar att upplevelsen bland deltagarna är allt från att ha fått ett bättre sexliv till att helt ha förlorat intresset för sin sexualitet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang kring hegemonisk maskulinitet. Slutsatsen är att sexualitet inte är ett statiskt tillstånd utan ett dynamiskt och är en viktig del i rehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Sexualitet, sexualliv, sexuell dysfunktion, sexuell förmåga, sexuella script manlighet / There is previous research that showed that sexual life affected after a stroke. Many studies demonstrate the physiological changes that can occur with a stroke. In this study is to gain a deeper understanding of men post-stroke and their sexuality and self-image and perception of rehabilitation.The interview study involving seven people who all suffered from a stroke for more than a year ago. The age of participants ranged between 34 and 64, they had lived with residual symptoms of his stroke from 4 years and up to 11 years. Issues in the essay were about the people in the study feel that their masculinity has been affected? Has there been any changes post stroke? What impact can it have on the self-image? How is the experience among the informants of the rehabilitation handle issues related to sexuality?The result shows that changes have occurred in several areas related to sexuality. Most clearly was an increase in fatigue, the lack of an adequate erection and orgasm ability. This also affected the sexuality of the interpersonal plane. What has emerged in this study demonstrates that the experience of participants range from receiving better sex life to have completely lost interest in their sexuality. The changes also affected the sexuality of the interpersonal level. These changes were interpreted and handled differently by the participants. The analysis has been used script theory, and discussion of the hegemonic masculinity. The conclusion is that sexuality is not a static state but a dynamic and is an important part in the rehabilitation process. Keywords: sexuality, sex, sexual dysfunction, sexual performance, sexual scripts, masculinity

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från semiotisk metod och använt oss av Keith Selby & Ron Cowderys analysmodell för television.</p><p>Vi har i vår analys kommit fram till att Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse framställs som en ambivalent och komplex man. Vi kan se tecken på att han är bärare av den hegemoniska maskuliniteten men också tecken på att han bryter mot den. Sammantaget tycker vi att Jack Sparrow kan ses som ett uttryck för att det Connell benämner som den hegemoniska maskuliniteten är i förändring.</p>

This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.</p><p>En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.</p><p>I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet.</p> / <p>This thesis examines how masculinity and male identity are portrayed in five different self-help books about male identity aimed at young men.</p><p>Discourse theory was the method used to examine which different masculinities were present in the books, and to uncover the relations between these masculinities. Furthermore, the concepts of change presented in the books and the authors' way of conveying relations of power and submission between genders have also been subject to analysis.</p><p>In nearly all of the books there is some kind of conflict present between a traditional masculinity, commonly described as macho, and a more modern masculinity. Exactly what is at stake and which side holds the dominant position differs greatly between the books. Perhaps the most obvious common ground between the books is that the male sexuality is described as very strong and more or less determinatory for the male identity in all of the books.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner.</p> / <p>The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.</p>

<p>Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv. Utifrån mina informanters resonemang bedömer jag att det rådande manlighetsidealen för dem i stor utsträckning är en medveten man som har kontakt med sitt känsloliv och kan vara sig själv.</p> / <p>Masculinity and emotions is a rarely combined phenomenon, at least historically speaking. Men have to a large extent been seen as the rational and unemotional of the two sexes. The ideal masculinity is about too change though and both research and my informants claim that men today are allowed to show more emotions than was allowed in the ideal masculinity in the past. In Sweden it seems that we nowadays live in a context with an androgynous direction of patriarchy, which means more equality between men and women and more individualism. This seems too imply that men have more freedom to choose which part of the ideal masculinity they want to internalize in their lives. I estimate from my informants point of view that the current ideal masculinities for them is a conscious man that are connected with his emotions and that could just be him self.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar. En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats. I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet. / This thesis examines how masculinity and male identity are portrayed in five different self-help books about male identity aimed at young men. Discourse theory was the method used to examine which different masculinities were present in the books, and to uncover the relations between these masculinities. Furthermore, the concepts of change presented in the books and the authors' way of conveying relations of power and submission between genders have also been subject to analysis. In nearly all of the books there is some kind of conflict present between a traditional masculinity, commonly described as macho, and a more modern masculinity. Exactly what is at stake and which side holds the dominant position differs greatly between the books. Perhaps the most obvious common ground between the books is that the male sexuality is described as very strong and more or less determinatory for the male identity in all of the books.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från semiotisk metod och använt oss av Keith Selby &amp; Ron Cowderys analysmodell för television. Vi har i vår analys kommit fram till att Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse framställs som en ambivalent och komplex man. Vi kan se tecken på att han är bärare av den hegemoniska maskuliniteten men också tecken på att han bryter mot den. Sammantaget tycker vi att Jack Sparrow kan ses som ett uttryck för att det Connell benämner som den hegemoniska maskuliniteten är i förändring.

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010. During the 1970’s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980’s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors. This affected the masculine ideal of Värnpliktsnytt, and the desirable view of man started to change. Before the 1980’s strong men in the ranger divisions constituted the hegemonic masculinity’s peak, but during this decade the regular conscripted soldiers with more individual thought and softer feelings rose in the hegemonic hierarchy. Also with the common debate on gender equality men in the military was encouraged to take a bigger part in the home life and to act more responsible towards the upbringing of the children. Apart from the duty to family, the military duty is also central to the masculinity in Värnpliktsnytt during the whole examined period. Men are expected to fulfill their military duty, although it is accepted to complain about wage andworking conditions. The overall results points in the direction that the ideal man becomes more complex.