Diss. Uppsala : Univ., 2001.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner. / The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.

When discussing the gender imbalance of the labour market it is usually women in maledominated jobsthat end up in the center of attention, while less interest is centred upon men who choose a femaledominated occupation. In the name of gender equality it is however important that also these men arenoticed and that resources are provided for countermeasures that will influence more men to choose thesekinds of professions. In this study such a measure is in the limelight, a measure that aims to encouragemen to break traditional gender structures and to increase the gender equality on the labour market. Thefocus of attention in this study is upon the project ”Fler män till läraryrket” and its preparational year. Themajority of this study is based upon statements from a selection of students as well as the projectmanager. Especielly the ways in which the students and the manager talk about and look upon gender andgender equality, particularly in relation to the teaching profession, has been of utmost importance to thisstudy. There is no doubt that people in general support the thought of gender equality, the questionhowever is if it is possible to completely disregard the differential gender structures that mould andinfluence our identity and our minds from birth? Could it even be that these structures keep their firm gripinspite of new gender awareness and the strive for gender equality? This study is an investigation of how afew students look upon their future roles as male teachers in a female dominated occupation and how thetraditional gender structures quite often is reproduced in their statements inspite of the critical genderawareness that they have developed.

The purpose of this essay is to examine the ideal image of masculinity in the monthly Swedish women magazine Veckorevyn, nr.2 2016. The intention is to explore how Veckorevyn’s own policy correspond to the construction of the ideal image of masculinity. The analysed material contains three texts from the same number of copy: two texts of which explicitly refers to masculinity and one text describing the feminist-policy of the magazine. The magazines feminist-policy is about the magazines work of changing sexist attitudes towards young women. The essay refers to a social constructivist perspective in defining gender and language. The method used is based upon Michael Halliday’s social semiotic approach SFG, systemic functional grammar, when analysing the text material, as well as Faircloughs critical discourse analysis. The results of the text analysis indicate that the image of masculinity presented in the magazine is closely connected to stereotypical ideas of men as sexually confident and independent. The analysed material contains a high level of material and relational processes, constructing a concrete, predefined and less negotiable image of masculinity towards the reader. The critical discourse analysis shows a high frequency of different discourses co-existing in the texts linked to the magazines ideal reader of young women: commercial/consumer-discourse (such as advertisements), health-discourse and men-women-discourse – all of which are closely linked to desire and consumption. These desire-discourses fail to relate to the magazines own feminist-policy, describing both men and women as stereotypically linked to sexuality and desire. The result of the critical discourse analysis indicates that the different discourses of the magazines own anti-sexist policy co-exist and collides with a sexist and stereotypical commercial/consumer-based discourse. These results adhere to previous research of Veckorevyn by Anja Hirdman (2001). The indications contribute in defining the Veckorevyn-magazine targeted to young women as a complex, contradictive and multi-discursive platform of ideas and values. According to Litosseliti (2006:121), the presence of the magazines own feminist-policy also risks producing new forms of sexism due to the magazines contradictive and stereotypical discourses. / Syftet med denna uppsats är att undersöka den ideala bilden av manlighet i det svenska kvinnomagasinet Veckorevyn. Vidare undersöks hur Veckorevyns egna kravställande policy överensstämmer med konstruktionen av den ideala bilden av manlighet. Det analyserade materialet innehållet tre texter från samma upplaga av Veckorevyn nummer 2, 2016. Två texter som explicit refererar till manlighet och en text som beskriver Veckorevyns egna feministiska policy. Veckorevyns feministiska policy handlar om tidningens arbete mot skeva könsroller och att förändra sexistiska attityder gentemot unga kvinnor. Uppsatsen bygger på ett socialkonstruktivistisk perspektiv i definitionen av genus och språk. Metoden bygger på Michael Hallidays sociala lingvistiska angreppssätt SFG, systemisk-funktionell grammatik, i analysen av textmaterialet samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av textanalysen indikerar att bilden av manlighet som presenteras i Veckorevyn är nära förknippat med stereotypa idéer av män som sexuellt självsäkra och självständiga. Det analyserade materialet innehåller en hög andel materiella och relationella processer, vilket konstruerar en konkret, fördefinierad och mindre förhandlingsbar bild gentemot läsaren. Den kritiska diskursanalysen visar en hög frekvens av olika diskurser som samexisterar i texterna kopplade till tidningens läsarideal av unga kvinnor: kommersiell/konsument-diskurser (t.ex. reklam), hälso- och förbättringsdiskurser and män-kvinno-diskurser. Alla diskurser är nära sammanlänkade med begär och konsumtion. Dessa begärs-diskurser misslyckas med att relatera till Veckorevyns egna kravställande feministiska policy. Policyn undermineras i det analyserade materialet då både män och kvinnor länkas till stereotypa drag av sexualitet och begär. Detta ligger även i linje med tidigare forskning av Anja Hirdman (2001:257).  Resultaten av den kritiska diskursanalysen indikerar att diskurserna av Veckorevyns egna anti-sexism- och feministiska policy kolliderar med en stereotyp kommersiell- och konsumentbaserad begärsdiskurs. Dessa resultat relaterar även till tidigare forskning av Veckorevyn av Anja Hirdman (2001). Sammantaget bidrar dessa indikationer till att ge en bild av Veckorevyns textproduktion riktat mot ett läsarideal av unga kvinnor som komplex, motsägelsefull och multidiskursiv plattform av idéer och värderingar. I likhet med Litosseliti (2006:121), kan Veckorevyns egna feministiska policy, som en del av en postfeministisk diskurs, bidra till att producera nya former av sexism med anledning av Veckorevyns motstridiga och stereotypa diskurser.

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.

This is a study about the “grilljanne”, a type of young dandy in fin-de-siècle Stockholm. The “grilljanne” was known for his odd, flamboyant sense of style, his constant economic troubles, and his disruptive behaviour in public. The main source for descriptions of the “grilljanne” is the boulevard newspaper Figaro and its editor-in-chief Georg Lundström (who published under the signature Jörgen). The purpose of the study is to examine how the “grilljanne” was portrayed as an opposite to the dominant bourgeoise ideals of the 1890s. By considering the “grilljanne” a stereotype, it looks at how the stereotype was constructed by the writers of Figaro, and how it relates to contemporary discussions about class, gender, sexuality and youth. The analysis is inspired by recent research into the history of masculinity, and how deviant forms of masculinity have been constructed as countertypes to the dominant ideals. The “grilljanne” was continuously mocked in Figaro, both because of his style and his behaviour. Specifically, he was portrayed as the antithesis of bourgeois masculine ideals of self-restraint and moderation. His vanity, snobbishness and excessive interest in fashionable consumption makes him comparable to various forms of dandyism during the second half of the nineteenth century and made him a caricature of over-the-top elegance. The negative portrayal can also be seen as an expression of anxieties regarding blurred lines between classes, changing sexual morality and increasingly unclear distinctions between male and female behaviour. The “grilljanne” was often also described as a symptom of a debased and degenerate youth. This related to the specific fear of decadence, a phenomenon which has usually been studied by historians of literature. This study has shown that phenomena such as decadence and dandyism were intimately connected to fin-de-siècle anxieties about class, masculinity, sexuality and youth.

I denna uppsats analyseras berättartekniken i romanen En man som heter Ove (2012)skriven av Fredrik Backman samt i filmadaptationen En man som heter Ove (2015),regisserad och manusförfattad av Hannes Holm. Vi analyserar även centralaförändringar dem emellan. Syftet med studien var att se hur karaktärerna gestaltades iskönlitterär text respektive film och vilka adaptationer som gjorts i överföringen mellande olika mediegenrerna. Vidare ämnade vi att genom en kritisk ansats analysera hurattribut, saliens, konnotation och metafor förekom i berättartekniken. I uppsatsenanvänder vi metoden multimodal kritisk diskursanalys, MCDA. Vi har främst studeratord i bok och bild, karaktärer, musik, ljud och klipp i film. Med hjälp avadaptationsteori utgick vi främst från de förändringar som skett i adaptationen från boktill film men vi belyser även relevanta likheter medierna emellan. Efter analysen sker enjämförelse mellan medierna för att besvara vad som händer med berättarspråket ochgestaltningen av karaktärerna i adaptationen. Vår slutsats av studien är att intriger ärmöjliga att överföra till en filmproduktion men att genre och medium kan ha betydelseför upplevelse och tolkning och att berättandet från romanen inte går att applicera fulltut

Bakgrund: Främjande av fysisk aktivitet är ett av de elva folkhälsopolitiska målen i Sverige. Ishockey är en av Sveriges största idrotter med över 90 000 utövare. Även om ishockey kan ses som en god fostringsarena för barn och unga har det under det senaste decenniet förekommer kritik mot jargongen i denna idrott som kan anses homofobisk, kvinnoförnedrande och våldsuppmuntrande. Mäns våld mot kvinnor kostar samhället stora summor utöver det fysiskt och psykiskt lidande som de utsatta utstår. Det har visats sig finnas kopplingar mellan idrottsutövande, alkohol och våld. Forskning indikerar att den hegemoniska maskulinitet som spelare förväntas leva upp till från tränare, publik och medspelare har en betydande faktor till det våldsbenägna beteendet även utanför arenan   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kroppskultur, jargong och social struktur bland manliga ishockeyspelare, samt hur detta upplevs påverka deras syn på sexualitet, aggressivitet och handlingar utanför arenan.   Metod: Sex manliga aktiva spelare från olika divisioner i svensk hockey intervjuades. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Spelarna såg idrotten som en viktig del av livet där de kunde vara sig själva och bilda starka vänskapsband. Jargongen kunde utöver de positiva sidorna bidra till skapandet av en destruktiv syn på våld, kvinnor och homosexuella jämfört med vad som kan anses normalt i dagens samhälle. Objektifiering, våld och nedvärdering normaliserades inom idrotten.   Slutsatser och implikationer: Mäns våld mot kvinnor kostar samhället stora summor pengar och personligt lidande. Den sociala strukturen inom ishockey är djupt rotade och svårföränderlig. Jargonen och det våldsamma beteendet som kan ses inom sporten kan sprida sig till andra situationer i livet. Utifrån ett folkhälsovetenskapligt synsätt har det visat sig behövas insatser för att belysa och förändra jargongen. / Background: Promotion of physical activity is one of the eleven public health policy objectives in Sweden. Ice Hockey is one of Sweden’s biggest sports with over 90 000 practitioners. In the recent decade, the sport has been seen with a more critical approach. Although sports are a good place for joy and social education for children and adolescents, there is criticism of the jargon in the sport. It can be homophobic, degrading to women and a violence enhancer. Men’s violence against women costs society large sums in addition to the physical and mental suffering they face. Connections between sports, alcohol and violence has been seen in studies. Research indicates that the hegemonic masculinity that players are expected to live up to from coaches, audiences and team players has a significant factor in violent behavior outside the arena.   Aim: Investigate body culture, jargon and social structure among male ice hockey players, as well as how this is perceived to affect their views on sexuality, aggressiveness and actions outside the arena.   Method: Six male players from different divisions in Swedish hockey were interviewed. Qualitative content analysis was used as method.   Result: The players saw their sports as an important part of their life where they could be themselves and form friendships for life. The jargon contributed beyond the positive sides to create a twisted view of violence, women and homosexuals as contrast to the usual view in today’s society. Objectification, violence and impingement are somewhat normalized in the sport.   Conclusions and implications: Men’s violence against women cost society a lot of money and personal suffering. The social structure in hockey is deeply rooted and difficult to change. The social structure of ice hockey is deeply rooted and difficult to change. The jargon and the violent behavior that can be seen in sport can spread to other situations in life. Based on a public health science approach, efforts are needed to highlight and change the jargon.

The aim of this qualitative study is to investigate correctional officers’ perception of themeaning of manliness for inmates in a swedish high security prison, and how gender plays arole when working close to inmates. The study also explores how the officer’s own genderplays a role in their interactions with the inmates. Data from seven interviews withcorrectional officers has been analyzed using three concepts from different gender theories -the ‘hegemonic masculinity’ and ‘subordinated masculinity’ concepts by Connell(1995/2008), as well as the concept of ‘hypermasculinity’ by Toch (1998). The researchshows that correctional officers believe that a hypemasculine ideal is important amonginmates. The perception was that hegemonic qualities result in a higher status and position inthe prison’s hierarchical structure, while subordinated characteristics result in a lower rank.However, the meaning of manliness greatly varied depending on the situation and socialsettings. Officers adapted different strategies when dealing with the inmates’ expressions ofmanliness and the study demonstrates that an interaction between an inmate and acorrectional officer is influenced by the officer’s gender.