- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 11 to 12 of 12 (0.129 seconds)Spelling suggestions: "subject:"maskulinitetsforskning""
| 11 |
"Ordens träl" : Maskulinitet i Eyvind Johnsons Romanen om OlofKockum, Karl January 2012 (has links)
Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.
|
| 12 |
Homoerotisk sensibilitet : Byggandet av homosexuell identitet genom konsthistorien / Homoerotic Sensibility : The Construction of Homosexual Identity Throughout the History of ArtVarnauskas, Jacob January 2020 (has links)
The question of homoerotic sensibility is, in the purpose of this thesis, a matter of visual language connected to the portrayal of male bodies. By identifying this sensibility throughout the western art canon the essay seeks to understand its origins, development and function in relation to expressions of power. With the introduction of theorists such as Alois Riegl, Laura Mulvey, Abigail Solomon-Godeau and Raewyn Connell, the aim is to deconstruct homosexual masculinity. Adapting formal analysis and parts of visual semiotics, the focus lies on the visual expression of power through the homoerotic gaze, and asks what consequences it has in forming homosexual identity. Greek antiquity is home not only to the ideals that foster western art history, but is also where we find early examples of same-sex affection being portrayed in the arts. Hence classical antiquity is so important for the homoerotic: whenever the classical language of style is popular throughout history, we are sure to find homoerotic sensibility. For reasons mentioned, the main periods analyzed are the Italian Renaissance, the French Neoclassicism and then, naturally the late 20th century onwards as this is the period of gay liberation and modern homosexual identity. By identifying classical acceptance of homosexual relations only in the form of a clear social hierarchy, we soon discover how homosexuality has appropriated the idea of binary difference within its masculinity throughout history. Accepting relationships only between erastes and eromenos, or man and ephebe, homosexuality is forced to exist only on the terms of difference of power. With classical ideals, these tendencies are recurring in the visual representation of male homosexuality, and becomes a big part of the liberation and forming of a modern identity in the late twentieth century. As a result of objectification of the male body, in combination with idealized and sexualized power, modern gay culture has in many ways embraced a destructive culture shaped by misogynist ideas of hegemonic culture, where sexual violence exists, but is not spoken of.
|
Page generated in 0.1744 seconds