The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity. The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender, Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male social workers in Sweden.The interviews have been recorded and retailed in text in its full version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with women and they feel appreciated as being men. At the sametime they experience some difficulties when it comes to communication, where they perceive the female colleagues to use a more subtle way of communicating.The male social workers in this study also experience that they get certain expectations due to their gender. These expectations consist in being able to deal with clients that are aggressive and another expectation is to function as a male role model for their clients. The way the male social workers in this study construct their masculinity in this female dominated work, consists of a differentiation between them and the female colleagues. This differentiation is influenced by a hegemonic masculinity that can be described as the male stereotype, which builds on a subordination of women (Connell 2008).

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media. Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård, socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.

Författare: Malin Pettersson & Emma Sundåker Titel: “Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången”: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitet Title in English: “Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem”: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinity Både för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik. Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken. I resultatet framhävs bland annat att uppväxtförhållanden, familjens stöttning samt den sociala miljöns påverkan av självkänslan, är faktorer som alla bidrar till mannens sångliga utveckling. Resultatet påvisar även vikten av förebilder. Pappan som sånglig förebild framhävs inte av informanterna som något särskilt betydelsefullt, men i analysen visar sig pappans betydelse vara av större vikt än de själva vill understryka. Informanterna i studien visar en ovilja att se könstillhörighet som något viktigt i sång, men i analysen visar det sig att de medvetet eller omedvetet har utvecklat olika strategier för att maskulinisera sin sångpraktik; maskering av sångintresset genom annat instrument eller annat fritidsintresse, inriktning på typiskt maskulina sångsätt och genrer samt fokus på sångteknik. De tre första strategierna syftar främst till att “övertyga” omvärlden om att genus utförs på lämpligt sätt, medan den sista strategin snarare syftar till att maskulinisera sångpraktiken för sångarens egen del. Trots att manliga sångare verkar inom en feminin praktik kan de där skapa olika typer av maskuliniteter, utan att för den skull betraktas som “omanliga”.

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008.</p><p> </p><p>Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden. Därefter valde vi att analysera fyra bilder som var professionellt framställda för ett varumärke och fyra bilder som var redaktionellt utförda. Nästa steg i undersökningen blev att bild för bild undersöka dem utifrån vårt analysschema för att sedan diskutera kring det vi har kommit fram till.</p><p> </p><p>Vi eftersträvade även efter att se vilka likheter och skillnader det fanns mellan de två olika magasinen, om det överhuvudtaget fanns någon skillnad. Förutom det ville få reda på om bilderna hade ett viktigt budskap att säga betraktaren.</p><p> </p><p>Det vi kom fram till i resultatet var att det fanns olika typer av mansideal i herrmagasinen. Beroende på hur vi själva tolkade bilderna framträdde män som vi ansåg var mer maskulina och män som starkt ledde in mot det feminina. Männen i de redaktionella bilderna var dock mer feminint klädda och blev stylade på ett mer feminint sätt exempelvis håret och ögonbrynen. Däremot tyckte vi att de professionella modebilderna var väldigt manliga och riktade sig mot machomännen och de män som är mycket måna om sitt utseende.</p><p> </p>

The purpose of this study is too find out how organizations in different regions of Sweden face and handle the problem of men being physically abused in there close relationship. The ambition is to highlight and bring attention towards the phenomenon of men being physically abused in there close relationship. Initially the police office in Halmstad was contacted to see the gravity of the situation in Halmstad 2013. Thereafter were different organization administrators, in different regions of Sweden, which were considered relevant for this study, contacted to conduct interviews. A method of strategy was chosen regarding the administrators, they were chosen because of their relevance for this study and because of their accessibility.  Further on are relevant theories used to analyze the empirical data that has been collected. Out of consideration for confidentiality will the interviewees in this study be anonymous.    The result can be described by how the different organizations respond to and manage the problems regarding male victims of domestic violence. The administrators described that men living with this social problem may develop feelings of shame, when society's ideal image of men is that men should be successful and also independent and thereby not in need of help. This problem may be perceived as something abnormal in the community as the most attention focus at the inverse problem, men's violence against women.   Studies show that the both sexes are equally of risk for exposure to domestic violence but that women are more likely to be victimized than men. This can be understood by the number of women versus men centers established in Sweden. It clearly shows that men account for the majority of the violent acts but it is also important to remember that men also can be the subjects of it, for example in same-sex relationships. It´s described that men more often are subjects of psychological abuse rather than physical, and they also describe a higher miss-trust in front of the judicial system, comparatively with women. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur organisationer i olika regioner i Sverige bemöter och hanterar män som söker hjälp för en utsatthet av fysiskt våld i nära relation. Med ambitionen att lyfta och synliggöra problematiken kring män som utsätts för fysiskt våld i nära relation. Inledningsvis kontaktades Polismyndigheten i Halmstad för att få en bild av problematikens storlek i Halmstad år 2013. Därefter intervjuades handläggare på organisationer, från olika regioner i Sverige, som ansågs relevanta för studien. I denna studie har ett målinriktat urval gjorts gällande valet av handläggare med anledning att vi valde de som ansågs relevanta för studien och fanns tillgängliga för oss. Vidare används relevanta teorier för att analysera empirin som samlats in. Av hänsyn till sekretess kommer de intervjuade i uppsatsen att vara anonyma. Resultatet kan beskrivas som hur de olika organisationerna beskriver sitt bemötande och hanterande gällande män som utsätts för våld i nära relation. Handläggarna beskrev att män som lever med denna sociala problematik kan utveckla känslor som skam, då samhällets idealbild av män är att män ska vara framgångsrika samt självständiga och därmed inte behöva söka hjälp. Problematiken kan uppfattas som något avvikande i samhället eftersom den omvända problematiken uppmärksammas betydligt oftare, det vill säga mäns våld mot kvinnor. Undersökningar visar att bägge könen löper lika stor risk att utsättas för våld i nära relation men att det är större sannolikhet att kvinnor faller som offer än män. Detta kan förstås utifrån antalet kvinno- kontra mansjourer som är etablerade i Sverige. Det beskrivs att män oftare utsätts för psykiskt våld än fysiskt, samt att de har lägre tillit inför rättsväsendet, jämförelsevis med kvinnor.

Syftet med studien har varit att, inom idéburna organisationers suicidpreventiva arbete, identifiera förklaringar till mäns bristande hjälpsökande vid psykisk ohälsa och strategier för att arbeta suicidpreventivt med män. Detta eftersom män är överrepresenterade i suicidstatistiken och ideella aktörers arbetssätt i sociala frågor lyfts fram, både av beslutsfattare och av forskare, som viktigt för att finna lösningar på sociala samhällsproblem. Studiens syfte har även varit att analysera de olika föreställningar av män och mäns ageranden som skapas och/eller reproduceras i de identifierade förklaringarna och strategierna. Detta i syfte att skapa förståelse för hur de olika förklaringar och strategier som identifierats, skulle kunna få konsekvenser för män i riskzonen för suicid. Metod har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teori har varit Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I studiens material har fem huvudgrupper av förklaringar till att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa har identifierats. Nio huvudgrupper av strategier för att nå och hjälpa män i det suicidpreventiva arbetet har även identifierats. Samtliga informanter förklarar att män inte söker hjälp vid psykisk ohälsa med att mäns känslouttryck kan upplevas som problematiska av omgivningen och/eller av männen själva. Strategierna för att arbeta suicidpreventivt med män innefattar exempelvis förslag på vilka forum som särskilt skulle kunna tilltala män. Strategierna innefattar även förslag på vilka bemötanden och samtalsteman som kan passa män. Genom analys av empirin har skillnader identifieras ifråga om huruvida informanternas strategier kan sägas syfta till att arbeta med normförändring, beteendeförändring eller till medvetandegörande av maskulinitet som en socialt konstruerad företeelse. Det finns även skillnader ifråga om vilka aktörer som beskrivs som aktiva subjekt i det förändringsarbete som strategierna syftar till att åstadkomma.

I den här studien undersöks JHWH:s maskulinitet i Hes 16:3-43 i den hebreiska bibeln. Texten beskriver en familjemetafor där JHWH är make och far, och Jerusalem hustru och dotter. Studien undersöker hur JHWH:s maskulinitet gestaltas i förhållande till andra personer i texten och i förhållande till ideal kring maskulinitet och förväntningar på män som uttrycks i den hebreiska bibeln. De ideal och förväntningar som behandlas i studien rör familjeliv, våld och relationer mellan män i samhälle och inom religion. Studien visar hur JHWH i textens första verser intar en roll som liknar hegemonisk maskulinitet men att hans roll i genusrelationen förändras när Jerusalem börjar att agera på ett genusöverskridande sätt. När JHWH låter hennes före detta älskare bruka våld mot henne upphör hennes överskridande handlande och könsgränserna återupprättas. Därmed säkras hans maskulinitet i förhållande till textens andra personer. Samhället Jerusalem, inklusive dess ledare och prästerskap, uppmanas att inta en feminiserad roll inför JHWH.

Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm. Uppsatsen undersöker hur informanterna tar sig an ett kvinnligt kodat område samtidigt som de förhåller sig till maskulina genuskonstruktioner och praktiker. Resultatet visar att pappaledighet är normerande inom jämställdhetsdiskursen. Jämställdhetsdiskursen är även medelklassbetingad. Informanterna förhåller sig till en maskulinitet som består av traditionellt maskulina värdeord som aktiv, tydlig och trygg, liksom av feminint betingade ord som närvarande och omhändertagande. Informanterna stärker sedermera denna maskulinitet i homosociala sammanhang. Genuskonstruktionerna störs utanför jämställdhetsdiskursen när mannen är föräldraledig medan barnet fortfarande kan ammas. En ammande man skulle även bryta mot genuskonstruktionerna inom en jämställdhetsdiskurs.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa. Jag använde mig av en poststrukturalistisk teori av Robert Connell som beskriver maskulinitet som en social konstruktion i en diskurs där olika maskuliniteter rangordnas och definieras av en hegemonisk maskulinitet. För att kunna observera maskulinitetsbildningen hos gymnasiepojkar använde jag en kvalitativ metod med deltagande observationer och intervjuer. Materialet analyserade jag med hjälp av Nigel Edleys diskursanalysapparat som innefattar nyckelbegreppen tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och subjektens position. Resultatet visade att pojkarna uttrycker två olika tolkningsrepertoarer där den ena innebar en medveten och uttalad vilja att ifrågasätta och bryta mot traditionella heteronormativa mönster. Den andra tolkningsrepertoaren visade en mer traditionell heterosexuell könsroll med manlig överordning och en tydlig dikotomi mellan könen. Inom denna repertoar visade sig en hierarki med olika positioner där en pojkes brott mot den manliga normen genom att bete sig som en tjej medförde den lägsta positionen. Repertoaren hade en hegemonisk position då den kunde definiera och positionera andra subjekt. De två maskuliniteterna var tätt sammanflätade och även om vissa pojkar var mer benägna åt endera hållet så visade samtliga pojkar prov på båda.