Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju av sex personer i en medelstor stad i Sverige.Vi valde de långtidssjukskrivna som riskerar att bli arbetslösa. För att få veta vilken hjälp de sjukskrivna får innefattar undersökningen även en informativ intervju med fyra olika myndigheter/instanser i samma stad. Dessa intervjuer tog sikte på vilka möjligheter och resurser myndigheterna/instanserna har och hur de används. Med utgångspunkt från intervjuerna har sedan gjorts en analys av om de sjukskrivna får en vägledning de anser sig ha behov av och om myndigheter/instanser har resurser som motsvarar behoven. Undersökningen visar att arbetsförmedlingen idag inte är rustad för att ta hand om denna grupp av klienter. Den visar också att myndigheter/instanser använder sig mer av matchning än av vägledning och att det finns ett behov av fler professionella vägledare. Samtidigt är det viktigt att påpeka att inte alla har lika stort behov av professionell vägledning. Idag används inte den professionella vägledningen kontinuerligt i myndigheternas/instansernas verksamhet och därför glömmer man kanske bort den. Det personliga mötet är ändå viktigt för de långtidssjukskrivna och det bör ske så tidigt som möjligt.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring läsning i sin undervisning samt hur hemmet påverkar elevers läsvanor. I vårt arbete har vi begränsat oss till de yngre åldrarna, det vill säga förskoleklass till årskurs tre. Vi har genomfört intervjuer på två olika skolor med lärare som är verksamma i de aktuella årskurserna för att få en inblick i deras tankegångar och resonemang kring ämnet. Vi har även intervjuat elever i respektive lärares klass för att få en bild av hur de upplever undervisningen kring läsning samt för att få en inblick kring vilka läsvanor de har med sig hemifrån. Resultatet visar att lärarna inte medvetet tar reda på elevernas tidigare erfarenheter. Resultatet visar även att elevernas sociokulturella bakgrund påverkar deras läsvanor samt inställning till läsning. Enligt skollagen (2010) ska skolan verka kompensatorisk för de elever som har behovet men om lärarna inte har kunskap om elevernas tidigare erfarenheter blir detta en omöjlighet. Slutsatsen är att lärarna inte aktivt tar reda på sina elevers tidigare erfarenheter vilket våra styrdokument kräver. Genom att ha kunskap om elevernas erfarenheter och intressen kring läsning kan lärarna matcha elevernas repertoarer så att alla elever utvecklar sitt läsande genom att möta för dem betydelsefulla böcker som de kan relatera till. För att väcka ett läsintresse bör läraren ha kunskap om elevernas erfarenheter annars blir det lätt en icke-matchning. Böckerna eleverna får möta förefaller då som ointressanta för dem då de inte kan relatera det de läser till sin egen värld.

Det gemensamma syftet med skrivandet av detta examensarbete har varit att identifiera myndighetsdirektiv där beslut har förändrat och påverkat aktiva studie- och yrkesvägledare inom matchningsverksamheter. Med nya direktiv och beslut tillkommer även förändring och detta är en utveckling som har förändrat arbetsbeskrivningen för många yrkesamma vägledare i arbetsfältet. I takt med samhällets förändringsmönster där språkutmaningar, nya jobbmöjligheter och myndigheters grunduppdrag som utvecklas i snabb takt så ställer det nya krav hos vägledare som är verksamma inom matchning. Studiens resultat visar på att studie- och yrkesvägledare är inom en föränderlig roll som ställer krav på flexibilitet, anpassningsbarhet och effektivitet inom olika organisationer. Olika matchningsleverantörer väljer att nyttja studie- och yrkesvägledares kompetens på olika sätt och inom olika områden. I detta examensarbete och det område som vi har valt belysa så presenteras aktiva vägledares eget perspektiv av sin arbetsbeskrivning och hur detta har förändrat deras sätt att arbeta på. Det är även viktigt att introduceras som läsare i de direktiv som har förändrat den svenska matchningen av arbetssökande inom tjänsterna via Arbetsförmedlingen hos leverantörer.

Titel: Hur kan hög personalomsättning i mäklaryrket motverkas? - En studie kring samspelet mellan medarbetare, jobb och organisation.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå i ämnet företagsekonomi.   Författare: Felicia Johansson & Selma Lundgren   Handledare: Monika Wallmon   Datum: 2021-juni   Syfte: Studien avser att med hjälp av modellen person-environment fit analysera hur samspelet mellan person, jobb och organisation inverkar på personalomsättningen bland fastighetsmäklare.   Metod: Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie med utgångspunkt i deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens analys och slutsats har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio fastighetsmäklare. Materialet har transkriberats för att därefter kunna urskilja mönster och kopplingar till den valda teorin.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att de fastighetsmäklare som valt både ett yrke samt en organisation som bäst liknar dem själva är mer benägna att stanna inom dessa. Yrkesegenskaper som är attraktiva hos de tillfrågade fastighetsmäklarna inkluderar frihet och variation, medan vid val av organisation är liknande värderingar, trivsel samt ett individanpassat ledarskap av största vikt. Studien visar även på att matchning inte är något som är statiskt utan förändras över tid, exempelvis gällande framtidsplaner, mål och behov av ledarskap.     Examensarbetets bidrag: Uppsatsen har bidragit till det företagsekonomiska fältet genom att addera en ny dimension av modellen person-environment fit utifrån ett medarbetarperspektiv i den svenska fastighetsmäklarbranschen. Studien har dessutom skildrat vilka faktorer som är betydelsefulla för att en fastighetsmäklare ska stanna i branschen såväl som i en organisation, vilket är användbar kunskap vid rekryteringsprocesser.    Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på aktiva fastighetsmäklare och varför de valt att stanna i branschen samt i en viss organisation utifrån person-environment fit. Det är därför av intresse att studera varför före detta fastighetsmäklare valt att avsluta sina karriärer utifrån samma teorimodell. Utifrån hur respondenterna i denna studie berättat om vikten av trivas med kollegor och ledare vore det vidare intressant att studera personalomsättningens påverkan med hänsyn till person-group samt person-supervisor fit. Nyckelord: Person-environment fit, person-job fit, person-organization fit, kompletterande matchning, likhets-matchning, fastighetsmäklare

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever att de kan tillgodose barns behov vid familjehemsplaceringar. För att nå syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförts med socialsekreterare anställda på socialtjänsten vars arbete är kopplat till placeringsförfaranden. Resultaten visar att socialsekreterare upplever att de inte kan tillgodose barnens alla behov, utan man behöver göra en bedömning om vad som är viktigast. Barns åsikter och önskemål blir lyssnade på men faller ofta bort då andra behov bedöms vara viktigare. Resultaten visar även att det är stor brist på familjehem vilket får socialsekreterarna att uppleva att de måste nöja sig med en matchning som är ”good enough” och hoppas på att placeringen blir bra ändå. Viljan att tillgodose barns behov finns medan möjligheten att göra det är begränsad. / The purpose of this study was to investigate how social workers experience their possibility to meet children’s needs in the work with foster home placement. Five qualitative interviews have been held with social workers within the social services, whose work is related to foster care placements. The results show that social workers experience that they are not able to meet all children’s needs, and therefore they have to value what need is more important than other. Children’s voice and requests are being listened to but are not always being considered as important as the other needs. The result also shows that there is a great shortage of foster homes which makes social workers feel that they have to settle for a match that is “good enough” and hope that everything goes well. The desire to meet every child’s needs is there, but the possibility to do that is limited.

<p>Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete.</p><p>Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.</p><p>Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning.</p><p>Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar organisationernas huvuduppgift vilket är matchning. Teoridelen innehåller sedermera aktuella organisationsteorier, dagens förmedlingsverksamhet och arbetsgivares val av förmedling. Dessutom presenteras verktyget coaching och en rapport om samverkan mellan organisationerna.</p><p>Resultaten av studien visar att det finns en skillnad hos organisationerna i kontakten med arbetsgivare vilket kan bero på organisationens struktur och politiska beslut. Ytterligare en skillnad i arbetet med matchningen är friheten för bemanningsföretagen att välja kandidater medan den offentliga arbetsförmedlingen måste ta emot alla, vilket påverkar matchningsarbetet. Gällande verktyget coaching framkom att förmedlarnas (handläggarnas) intresse för verktyget avgör frekvensen av användandet oberoende av organisationstillhörighet. Vidare visar resultaten att organisationsuppbyggnad påverkar handläggarnas arbete. Slutligen framkom att arbetssökanden tenderar att bli uppdelade mellan de två olika förmedlingsverksamheterna, då ombytessökande i större utsträckning återfinns hos bemanningsföretagen och de öppet arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen.</p>

Sammanfattning  För revisionsbyråer är det av stor vikt att anställa individer som matchar organisationen och kan utvecklas i sin roll som revisor. I revisionsbyråns fall rekryteras individer till ett kontor, därför är det kontorets kravprofil individen ska matcha. Revisionsyrket är förknippat med en tydlig karriärsstruktur där en nyanställd förväntas växa från befattningen junior upp till befattningen manager eller partner. Det är dessa befattningar bestående av, junior, senior, manager och partner, som skapar ett revisionsteam. Den vanligaste arbetsformen för att utföra ett revisionsuppdrag är att använda sig av revisionsteam. Dock finns ett gap i forskningen gällande revisionsteam då forskningens fokus istället varit på att studera individnivå, kontorsnivå och företagsnivå. I en kvalitativ studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare och teamsammansättare 2 i fem av de sju största revisionsbyråerna i Sverige. Utifrån resultatet har en modell om revisionsteamets påverkansfaktorer utifrån individens personliga egenskaper arbetats fram. Revisionsteamet påverkas av rekryterarens urval av vilka som rekryteras till kontoret. Ett urval som sker baserat på personlighet, med strategin att hitta kompletterande personligheter. Här ses en individ främst som övervägande social eller övervägande noggrann, men där femfaktormodellens alla personlighetsdrag är viktiga. Andra förmågor rekryterarna söker beskrivs som analytisk förmåga, personligt driv, initiativtagande och ansvarstagande. Beroende på vilket personlighetsdrag som är övervägande på kontoret rekryteras en kompletterande person. Teamsammansättaren har en blandad grupp av individer med olika personligheter på kontoret som denne sedan sätter samman till revisionsteam inför uppdrag. Här sätts teamet samman utifrån kompetens, där de söker en diversifierad kompetens samt att ingen ska vara överkvalificerad för sina arbetsuppgifter. Teamsammansättaren fokuserar även på interaktionen mellan individer med olika kompetens, för att juniora medarbetare ska lära sig av seniora genom ett utbyte av kompetens. Åldern i ett revisionsteam och könsfördelningen är diversifierad. Att åldern är diversifierad i teamen beror på att teamen byggs upp med de olika befattningarna. En junior är vanligtvis ung och därefter åldras individen med karriären varför en senior är äldre och en partner är äldst. Könsfördelningen tar sin början i rekryteringen med målsättningen att få en jämn fördelning av män och kvinnor. Teamsammansättarna strävar efter en jämn könsfördelning inom teamet för att skapa en bättre gruppdynamik och ett bra bemötande mot kund. Samtidigt vill revisionsbyråerna öka den kulturella mångfalden, något som försvåras av de svenska auktorisationskraven. 2 Teamsammansättare är en auktoriserad revisor med ansvar för sammansättningen av revisionsteam på ett kontor, planering av revisionen och assisterar rekryteraren vid rekryteringen av en ny revisor. / Abstract To audit firms it is vital to employ individuals that matches the organisation and are able to advance in their role as an auditor. In the case of the audit firm, recruitment of individuals is made to an office, therefore the individuals must match the profile of demands of a specific office. The audit profession is associated with an explicit career path where the newly employed is expected to advance as an auditor from the junior position to manager or partner. These roles of an auditor; junior, senior, manager and partner, builds an audit team. The most common approach to performing an audit is in an audit team. In the audit field of research there is a gap concerning audit teams as the scholars instead have focused on studying the individual level, office level and enterprise level of audit firms. With a qualitative approach semi-structured interviews have been conducted with recruiters and audit team assemblers1 at five of the seven largest audit firms in Sweden. Using the gathered material of the study as a basis, we created a model of the influential factors of an individual‟s personal characteristics on the audit team. The audit team is affected by the recruiter‟s selection of whom is recruited to the office. A selection that is made based on personality, with the strategy to find complementing personalities. An individual is considered to be either mainly sociable or mainly thorough, but still holding all of the five dimensions of personality of importance. Other attributes of an individual desired by the recruiter are analytical ability, need for achievement, initiative and responsibility. Depending on which of the personality dimensions that are prominent at the office a complementing individual will be recruited. The audit team assembler then have a mixed group of personalities to combine for an audit assignment. At this stage the audit team is arranged considering the competence of the individuals, where the main goal is a diversification of competence and that no one should be over qualified to perform their assignments. The audit team assembler also focuses on the interaction between individuals with different competence in order for junior employees to learn from senior employees through an exchange of competence. Age and gender of audit team members are diversified within the group. The diversification of age in the team is mainly due to that different professional roles of the auditor are present. A junior employee is often young and then ages with the career advancements towards manager and later partner. The gender diversification is initiated at the recruitment phase where one goal is to have an even distribution of men and women. The audit team assembler tries to get an even distribution within the team since this creates a more dynamic group and better reflects the customer. The audit firms would like to increase the cultural diversity, something that is aggravated by the Swedish components of the official certification of auditors. 1 Audit team assembler is a Certified Public Accountant that has got the responsibility for assembling the audit team at an office, planning the audit and assisting recruiters in the recruitment of a new auditor.

&quot;What&apos;s feminine about the Women&apos;s library?&quot; This library, Kvinnobiblioteket, is abranchoffice at Björkskatan in the city of Luleå, and the introducing question is thestartingpoint of this essay. To find some possible answers is its object.One way of describing what&apos;s feminine about Kvinnobiblioteket is through presenting itsobjective, ambitions and methods of working. That is done mostly in a chapter headlined&quot;Kvinnobiblioteket&quot;, and shows how the women&apos;s perspective concerns for exarnplepurchase of books and magazines, displaying of books, the opening hours, design etc.Although the focus in the survey is not in the former kind of description, but in the interviewsbeing made during a two week long period of time with ten women at Kvinnobiblioteket(both library user and personnel) at spring 1995. The results of the interviewsthen have been compared with theories from psychological-, feminist-, literature- andlibrary and information sciences, as we11 as to former surveys and essays.The material together leads to some keywords that seem to be important when trying tofind out what&apos;s female about the women&apos;s library. They are, for example, such as:accepting, care, solidarity, sensitive ears and keenly awareness of the customers needs,commitment and willingness to cooperate. The meaning of the keywords are somewhatexpressed in the objective of the women&apos;s library, to stress female knowledge andexperience, to make them visible.

<p>In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax. The data I am using is taken from a Swedish database called LINDA, compiled by the Swedish Central Agency for Statistics (SCB). My main result in this paper is that the repealed wealth tax does not seem to have had any influnece on the labour supply behavior of the persons who previously paid the tax.</p>

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax. The data I am using is taken from a Swedish database called LINDA, compiled by the Swedish Central Agency for Statistics (SCB). My main result in this paper is that the repealed wealth tax does not seem to have had any influnece on the labour supply behavior of the persons who previously paid the tax.