I denna studie undersöktes i vilken utsträckning variationsteori används i matematikläroböcker. Specifikt studerades det avsnitt som i gymnasiekursen Matematik 1c handlar om potenslagar – ett ytterst viktigt område; både i sig själv och som grund för framtida matematikstudier. Tre matematikläromedel användes vid analysen; inte främst i jämförande syfte, utan för att få ett större dataunderlag. I studien identifierades de aspekter som är kritiska för att förstå detta avsnitt, i vilken utsträckning dessa aspekter tilläts variera, samt i vilken utsträckning denna variation skedde genom att hålla övriga aspekter konstanta.  I studien identifierades totalt sju aspekter, och de flesta av dessa aspekter tilläts variera i relativt stor utsträckning (inte för alla dock). Vid förändring från en uppgift till en annan tillåts oftast fler än en aspekt att variera i taget, även om det fanns exempel på progressioner där endast en aspekt varierade från uppgift till uppgift.  Förhoppningen med detta arbete är att det, förutom resultaten, kan leda till framtida forskning inom området, samt att inspirera lärare till att börja inkorporera variationsteori i undervisningen.

Mellan den traditionella skolmatematiken (Civil, 2002) och den matematik som används på arbetsplatser finns det en lucka. Elever som går på yrkesprogram saknar ofta motivation för matematikämnet och upplever att matematiken i gymnasieskolan är abstrakt och saknar förankring i det kommande yrkeslivet. Samtidigt visar flertalet studier stora positiva effekter hos de elever som arbetar med matematik som kopplas samman med elevernas framtida yrkesliv (Muhrman, 2016). Matematik som kopplas samman med yrkesämnen kan bland annat kallas för yrkesmatematik. Syftet med den här studien är att genom en analys av läromedel kunna beskriva vad lära yrkesmatematik innebär. För att studera läromedlen har jag använt mig av aktivitetsteori som ett analytiskt verktyg och från analysen har jag skapat ett aktivitetssystem som representerar aktiviteten lära yrkesmatematik.

No description available.

Läroboken styr till stor del vilket innehåll som behandlas i matematikundervisningen. Med detta i åtanke har fem svenska läroboksserier har utsatts för en latent och manifest innehållsanalys av hur de presenterar de aritmetiska räknelagarna och räknereglerna. I studien framkommer både kvantitativ och kvalitativ data. Den kvantitativa datan indikerar att få läroboksserier tar upp associativa och distributiva lagen explicit. Den kvalitativa datan pekar på att räknelagarna ofta beskrivs i andra sammanhang. Flera exempel i läroböckerna gör generaliseringar som riskerar leda till begränsad förståelse för räknelagarna och räknereglerna. / In mathematics education textbooks to a large extent determine what is offered for students to be learnt. With this in mind, in this study, five Swedish textbooks series is reviewed in a latent and manifest content analysis approach where both quantitative and qualitative data is presented. The result of the quantitative data indicate that only a few textbooks series mentions the associative and distributive law in explicit manners. The result of the qualitative data shows that the basic laws of arithmetic is often described in other contexts. Many examples in the textbooks makes generalizations that may lead to limited understanding of the basic laws and rules of arithmetic.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker. Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna.

Vi har i vår examensuppsats genomfört en kvantitativ innehållsanalys av all text i matematikuppgifter i första kapitlet i åtta matematikläroböcker ämnade för årskurs 1. Syftet med studien har varit att undersöka språkets betydelse för elevers matematiska inlärning med hjälp av en lärobok, med fokus på skriftspråket. Syftet har även varit att undersöka hur mycket text det förekommer samt hur stor del av det textinnehåll som första kapitlet i läroböcker uppvisar som kan anses tillhöra vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket (bestående av både ord och symboler). Till vardagsspråket hör de ord som vanligtvis används i vardagliga situationer medan skolspråket är det språk som förekommer i skolan och i undervisningssituationer. Det matematiska språket är det språk som förekommer inom matematikämnet.   I studien är utgångspunkten att språket är en grundförutsättning för lärande och kunskapsutveckling, vilket i denna studie innebär att eleverna bör förstå texten för att kunna ta till sig av dess innehåll och utvecklas inom ämnet. Studiens resultat visar att eleverna bör ha viss kunskap i alla de tre språkliga kategorierna, det vill säga vardagsspråket, skolspråket och det matematiska språket, för att kunna tillägna sig innehållet i matematikläroböckernas första kapitel. Resultatet visar att kategorin vardagsspråk utgör den högsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker medan skolspråket utgör den lägsta procentuella andelen ord i samtliga läroböcker. Men vid en inkludering av matematiska symboler till det matematiska språket visar dock resultatet att det matematiska språket dominerar i majoriteten av läroböckerna. Ytterligare visar resultatet att läroböckernas första kapitel innehåller stor variation i förekomsten av ord, andelen olika ord och antalet symboler samt variation i förekomsten av ord inom de tre  analyserade kategorierna, vilket innebär att kravet på elevernas språkliga kunskaper varierar utifrån vilken lärobok läraren väljer att använda i undervisningen.

Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys med fokus på vilket språkbruk som används i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker. Studiens syfte är att undersöka och analysera ur ett flerspråkigt perspektiv problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker ämnande för årskurs tre.   Studien fokuserade på att ta reda på vilka språkliga utmaningar som finns för flerspråkiga elever och om det finns multimodala resurser som stödjer de språkliga utmaningarna.  Som tidigare forskning påvisat tar det längre tid för flerspråkiga elever att utveckla språkkunskaper på sitt andraspråk jämfört med elever som lär på sitt första språk. Flerspråkiga elever kan därav möta utmaningar i språkbruket i problemlösningsuppgifter. Språkbruket och de multimodala resurserna som analyserades i studien var vardagsspråk, egennamn, skolspråk, matematiskt register, homonymer, bilder och matematiska symboler. Studiens forskningsfrågor var Vilket språkbruk används i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker och hur utmanande är problemlösningsuppgifterna i ett flerspråkigt perspektiv? Finns det multimodala resurser och hur stöttar de texten? Och Hur skiljer sig matematikläroböckerna åt ur ett flerspråkigt perspektiv? De utvalda matematikläroböckerna för denna studie var Favoritmatematik 3 (2018), Nya Prima matematik 3A (2020), Singma matematik 3A (2015) och Triumf 3A (2021).    Analysen utgick från två teoretiska utgångspunkter: Cummins (2017) teori om Basicinterpersonal Communicative Skills (BICS) och Cognitive Academic Language Proficiency CALP samt Selanders och Danielssons (2021) teori om multimodala resurser.   Resultatet visade att flera problemösningsuppgifter innehar ett utmanande språkbruk för flerspråkiga elever samt att problemlösningsuppgifterna visade sig sakna multimodalt stöd i form av bilder och matematiska symboler som stöttar de språkliga utmaningarna som överensstämmer med tidigare forskning. Studiens slutsats är att problemlösningsuppgifterna innehåller i olika utsträckning ett kognitivt krävande språk för flerspråkiga elever. De språkliga utmaningarna som de flerspråkiga eleverna står inför behöver synliggöras: då kan läraren förebygga de språkliga utmaningarna som finns i matematikläroböckerna innan eleverna arbetar “tyst” i matematikläroboken.