Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

Studiens syfte var att genom semistrukturerade intervjuer få ökad kunskap om vilket innehåll åtta förskollärare ger matematikundervisningen i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna studien tolkats från är Alan Bishops matematiska aktiviteter samt ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur förskollärarna anser att matematik finns överallt samt hur de genom språk och samspel tar till vara på olika vardagssituationer för att utveckla barnens lärande inom ämnet. Vidare påvisar resultatet en variation i hur och när de matematiska aktiviteterna förekommer. Slutsatsen av studien är att förskollärarens roll samt ämneskunskap är en central del i barns möjligheter till lärande inom matematik samt att yrket är komplext då undervisning ska utgå från barnens intresse men samtidigt arbeta mot läroplanens strävansmål.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur förskollärares syn på ett utomhuspedagogiskt angreppssätt kan bidra till barns matematiska lärande och utveckling, studien visar att Bishops 6 matematiska aktiviteter samt Deweys lärandeteori går att koppla samman med förskollärarnas tänk gällande arbetet med barns matematiserande utomhus. Det framgår även i studien att förskollärare inte alltid medvetet utgår från en specifik lärandeteori, utan snarare använder delar av flera olika teorier.Slutsatserna i denna studie är att endast en förskollärare direkt använder sig av Bishops teorier i sin planering, och utifrån vår tolkning i resultaten tydliggörs det att även resterande förskollärare indirekt använder sig av de matematiska aktiviteterna. Förskollärarna förespråkade även användandet av Deweys lärandeteori där barnen får erfarenhet genom handling, det vill säga lära genom kroppen. Alla förskollärarna var väldigt positiva till och ser många fördelar med att arbeta med barnens matematiserande utomhus då det finns mycket som är till barnens fördel. De lägger även till att det är viktigt att se vardagsmatematiken och ha en viss förkunskap av matematik för att kunna fånga upp tillfällen i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att få en djupare inblick i hur närmiljön bidrar till förskolebarns matematikskapande. Detta avses att göras genom två frågeställningar. Hur skapar barn på förskolan matematik i samspel med närmiljön? Vilken form av matematik skapar förskolebarn i samspel med närmiljön?Studien bygger på en kvalitativ metod och har genomförts genom fyra observationer på en förskola. Det observerade materialet har skrivits rent och strukturerats efter Bishops (1988) sex matematiska aktiveter för att på ett överskådligt sätt kunna presentera hur förskolebarnen skapar matematik i närmiljön. Vidare har materialet analyserats utifrån teorier om matematiserande samt variationsteorin. Studiens resultat visar på att närmiljön och dess omgivningar ger barnen variation i form av bland annat olika miljöer, material och platser. Vidare visade studien på att barn möter olika matematiska problem i samspel med närmiljön. Dessa olika matematiska problem uppstår när barnen leker och löser olika uppgifter i aktiviteterna som de själva initierar. Barnen uttryckte matematik genom olika handlingar som var både verbala och icke-verbala. Samtliga av Bishops sex olika matematiska aktiviteter lokalisering, design, räkning, mätning, lek och förklaring kommer till uttryck i samspel med närmiljön.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare ​uppfattar matematik och hur de  beskriver sitt arbete med matematik i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa           semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika åldrar och från olika förskolor varav tre olika kommuner. ​Det datamaterial som samlats in analyserades och kategoriserades sedan utifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter som ett teoretiskt perspektiv. Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens (2017) rapport där syftet var att ta reda på hur förskolorna arbetar med matematik, naturvetenskap och teknik. På en majoritet av de granskade förskolorna omfattar undervisningen inte läroplanens samtliga strävansmål för de aktuella målområdena, vilket begränsar barnens förutsättningar för lärande. Skolinspektionen bedömer att på flertalet av de granskade förskolorna behöver arbetet med målområdet matematik utvecklas, både vad gäller innehåll och arbetssätt. Utifrån detta ansåg vi det angeläget att studera matematik i förskolan genom att intervjua verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna i denna studie använder sig av Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter, de ger uttryck för sådant som vi                kunde koppla till samtliga aktiviteter. Aktiviteterna Leka, Räkna och Konstruera var mest        förekommande i förskollärarnas utsagor medan de nämnde mindre av aktiviteterna Lokalisera och Förklara, aktiviteten Mäta var också vanligt förekommande menvarkenminstellermestnämnd. Det som framkom tydligast i denna studie är att förskollärarna lyfter leken som ett viktigt verktyg i arbetet med matematik. Synliggörandet av matematiken beskriver förskollärarna framförallt handlar om att kommunicera matematik genom att använda sig av matematiska begrepp. Denna studie bidra med en förståelse för att förskollärares uppfattning om matematik kan spela en roll i hur arbetet med matematik i förskolan kan te sig. Studien kan också bidra  till att verksamma förskollärare kan få en inblick i hur Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter kan vara gynnsam för att uppfylla    läroplanens strävansmål för matematik i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att analysera och undersöka förskollärares uppfattningar om matematik som ämne och hur dessa kan påverka de val förskollärare gör i undervisningen av matematik i förskolan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och omfattade sex förskollärare i olika åldrar och i två olika kommuner i södra och mellersta delen av landet.Det empiriska materialet vi samlat in har analyserats och kategoriserats både med hjälp av Bishops(1991) sex matematiska aktiviteter och en tematisk analys där vi använde Braun och Clarkes (2006) modell, där vi kodade informanternas svar. Bakgrunden till studien är att Skolinspektionen (2017) genomförde en granskning där resultatet visadepå en majoritet av förskolorna förekom matematik spontant i verksamheten och sällan under planeradetillfällen. Forskning visar också att den matematik som barnen får erfarenhet av att upptäcka i förskolanligger till grund för senare skolframgångar (Aunio &amp; Niemivirta, 2010). Skolinspektionen har i en genomgång av nordiska studier mellan 2014–2019 dragit slutsatsen att en närvarande och engagerad pedagog är den främsta nyckeln för barns möjligheter att utvecklas matematiskt i förskolan och utifråndetta ansåg vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar matematiken i förskolan. Resultaten i studien visar att förskollärarna använder sig utav Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter i olika sammanhang och vanligast förekommande är räkning, mätning och lokalisering. De två aktiviteter som nämndes minst i sammanhanget var design och lek. Resultatet visar också att matematik ofta är en spontan aktivitet och att förskollärarna tar tillfället i akt i stället för att ha planerad undervisning. Studien kan bidra med kunskap om att belysa vikten av förskollärarens medvetenhet och uppfattningar om matematik och vilken påverkan matematiken har för barns fortsatta utveckling. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare undervisar matematik för de yngsta barnen. Studiens metodval baserades på en kvalitativ undersökning genom att intervjua åtta förskollärare och använda en semistrukturerad intervju. Den teoretiska utgångspunkten är Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultatet visar att förskollärarna som undervisar matematik utgår ifrån planerade och spontana aktiviteter. Förskollärarna använder vardagliga situationer för att synliggöra de matematiska begreppen för de yngsta barnen. Slutsatsen är att förskollärarnas didaktiska kunskaper och ämneskunskaper är avgörande för att kunna planera undervisningens innehåll. Barnens intresse och behov ses som en grund för matematikundervisning. Bishops sex matematiska aktiviteter blir synliga vid både planerad och spontan matematikundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppmärksammar och stöttar matematik i vardagliga utomhusaktiviteter. I studien har det framkommit att förskolepersonalens attityd, inställning samt förhållningssätt till matematik har betydelse för barns matematiska lärande. Studiens utgångspunkt är Bishops kulturteoretiska perspektiv. Resultatet som är genomgående är att matematikundervisning förekommer i förskolan i vardagliga situationer men även att det krävs matematiskmedvetenhet av förskolepersonal. Det ställer krav på förskolepersonal att arbeta mot läroplanens mål samtidigt som de inspirerar barnen matematiskt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns möte och användning av matematiken under leken i förskolan. Vi vill problematisera barnens användande av matematik i leken då vi anser att pedagoger inte uppmärksammar matematiken under dessa aktiviteter i så stor utsträckning när vi utgår från egna erfarenheter. Intresset för att undersöka detta är baserat på vår nyfikenhet om barns möte med matematiska fenomen i förskolans värld. Relationen mellan barnens möte och användning av matematik sker i tidig ålder, både enskilt samt i samspel med andra barn. Matematikkursen under förskollärarutbildningen gav oss medvetenhet om hur stor omfattning matematik har i förskolans värld och att det inte bara innebär tal och siffror. Studiens frågeställningar tolkades och analyserades utifrån en kvalitativ undersökning med sociokulturellt perspektiv, i relation till tidigare forskning.Undersökningen genomfördes på två förskolor i Skåne. Avdelningarna hade likartade förutsättningar och samma antal barn i åldern 1-5 år. I våra observationer framträdde det att barnens intresse och samspel med andra är viktiga för barnen i deras lek. I resultatet framkom det att barn möter matematik på många olika sätt i leken, exempelvis genom olika byggmaterial. Mötet med matematik sker löpande under barnens vardag. Studiens resultat ses som viktig för förskollärares profession då barns möte och användning av matematik blir ett redskap för pedagogerna. Detta för att kunna anpassa verksamheten efter barnens behov, förmågor och intressen.

Vår gemensamma uppfattning om matematik i förskolans verksamhet är att det finns en problematik med att undervisa om matematik då den oftast begränsas till att räkna. Tidigare forskning redogör för att förskollärare känner oro för att undervisa matematik samt att de anser sig besitta en låg matematisk kompetens och känner därmed rädsla för att göra fel vid matematikundervisning. Vi har i vårt arbete valt att skapa en matematikbok för att bidra med kunskap om vad matematik är och kan vara.   I framställningen av matematikboken har vi skapat en digital enkät som skickats ut till verksamma förskollärare på olika förskolor för att vi ville ta reda på hur förskollärare resonerade om svårigheter med att undervisa matematik samt om de använde något specifikt material i matematikundervisning. Den digitala enkäten bestod av två öppna frågor och respondenternas svar redovisade att läroplan för förskolan är det material som använts som utgångspunkt, att det saknas ett lekfullt material, att matematik kan vara ångestladdat samt att det finns brist på kunskap om matematik. Enkätresultatet har använts som stöd i utformningen av matematikboken. Matematikbokens innehåll utgår från Bishops fundamentala matematiska aktiviteter och vår förhoppning är att den ska kunna underlätta och stödja förskollärare vid matematikundervisning.