AbstractSyftet med studien är att undersöka hur praktiserandet av matematiken har utvecklats genom matematiklyftet på yngre barns avdelningar på en förskola.Studien har genomförts utifrån observationer och pedagogers tankar om hur matematiklyftet inverkar på verksamheten. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har jag baserat studien på tre intervjuer med verksamma pedagoger. De har alla olika lång yrkeserfarenhet. De arbetar på samma förskola och har olika erfarenheter inom barnomsorgen. Jag har använt mig av kvalitativ mikroetnografi och valt att utgå ifrån den semi-strukturerade intervjumetoden.I observationerna har jag valt att använda icke deltagande observationer och skuggning. Jag har valt att analysera mitt material utifrån det sociokulturella perspektivet och begreppen kommunikation och interaktion samt utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultatet av min studie visar att pedagogerna behövde en mer fördjupad kunskap kring matematik för att synliggöra det för sig själva och barnen i verksamheten.Genom matematiklyftet har pedagogerna skapat en större förståelse och ett förhållningssätt till matematiken vilket blir synligt i observationerna som jag har gjort på förskolan. I resultatet synliggörs det hur pedagogerna använder sig av Bishops matematiska aktiviteter för att konkretisera matematiken som finns i deras vardag och på detta sätt blir det tydligare för pedagogerna att sätta ord på det de gör. Resultatet i studien påvisar att matematiklyftet har skapat en större medvetenhet kring matematiken för pedagogerna. Genom deras förändrade kunskap och förhållningssätt till matematiken kan de påverka barnens lärande positivt. Ur ett sociokulturellt perspektiv visar resultatet att miljö och artefakterna har betydelse för interaktionen och kommunikationen i barns matematiska utforskande.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare planerar och genomför matematikundervisning samt hur de förhåller sig till förskolans läroplan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin samt Bishops sex matematiska aktiviteter som teoretiska begrepp. Studiens motiv grundar sig i att Skolinspektionens granskningsrapport visade att vissa matematiska mål inte blir synliga i förskolan och att verksamheten inte är tillräckligt målstyrd, vilket gör att barn missar tillfällen att utvecklas utifrån läroplansmålen. Studiens resultat visar olika förutsättningar för matematikundervisning, varav de viktigaste var språk, material samt lek. Resultatet visar även att matematik finns i alla möjliga situationer och ofta vävs in i många olika undervisningar. Något som också framkom av empirin var förskollärarens uppgift att synliggöra, konkretisera samt kommunicera kring matematiska begrepp. Denna studie kan bidra med en inblick i hur förskollärare arbetar med matematik i förskolepraktiken.

Forskning visar på att allt fler förskollärare anser att det är svårt att lära ut matematik till yngre barn. För att bidra till ökad matematikundervisning samt förståelse framställdes en produkt, i form av en handledning. Handledningen riktar sig till förskolepersonal som arbetar med barns lärande av matematik. Detta gjordes främst för att all förskolepersonal ska kunna vara delaktig i undervisningen. Handledningen innefattade fyra olika matematiska avsnitt med varierande aktiviteter som kallades talraden, geometri, mönster samt mätning. De utvalda aktiviteterna stöds i handledningen främst av Bishops matematiska aktiviteter och mål från förskolans läroplan samt vetenskaplig grund i form av forskning. Handledningen provades av intresserad förskolepersonal från tre olika förskolor. De 14 personerna som provade materialet svarade sedan på en utvärderingsenkät som handledningen reviderades utifrån. Under arbetets gång gavs tillfälle att presentera handledningen för en grupp förskolechefer. De lämnade sina åsikter som sedan jämfördes med förskolepersonalens svar. Resultatet visade att handledningen fyller en funktion i matematikundervisningen i förskolan samt att den fungerar både i teori och praktik. Slutsatsen som dras är att handledningen bidrar till att underlätta matematikundervisningen.

Syftet med denna mindre etnografiska studie är att utmana uppdelningen mellan matematik och estetikgenom att undersöka barns estetiska skapande och vilken matematiska möjligheter som uppstår underprocessen i barns möte med materialet. Detta med hjälp av deltagande observationer för att kunnaundersöka barns möte med matematik, estetik och material i en sammanflätad tillblivelseprocess däringet överordnar det ena eller det andra. Med hjälp av tidigare forskning, litteratur, metod och teorivisar resultatet i studien att matematiken är möjlig och en del i barns estetiska skapande. I empirin blirdet synligt att det inte endast är människan som är aktiv i skapandet av kunskap utan ävenmaterialiteter har agens och kraft att påverka oss i den dynamiska intra-aktion som uppstår. Slutsatsenmed studien blir att det inte går att göra tydliga uppdelningar av ämnesdiscipliner som matematik ochestetik, subjekt-objekt och teori-praktik utan allt är i rörelse av ständig tillblivelse.

Vi har skapat en pekbok för de yngsta barnen på förskolan som är mellan 1–3 år.Pekbokens innehåll utgår från Bishops sex matematiska aktiveter och har en tillhörandehandledning som kan ge stöd i hur förskolepersonal didaktiskt kan planeramatematikundervisning för de yngsta barnen i förskolan. Handledningen innehållerförslag på aktiviteter att utföra tillsammans med barnen för att kunna arbeta efter måleni förskolans läroplan inom matematik och språk. Handledningen har utformats så attförskollärare och barnskötare ska få möjlighet att skapa egen förståelse och en trygghet ihur de kan synliggöra vad matematik innebär i förskolans olika vardagssituationer. Enenkät skickades ut till förskollärare och barnskötare för att ta del av deras erfarenheterav matematikundervisning men också hur de använder sig av barnlitteratur. Enkätenssvar på de fasta frågeställningarna visade på en osäkerhet avseendematematikundervisning och med hjälp av de öppna frågorna fick förskollärarna ochbarnskötarna möjlighet till att utveckla sina svar om vad de behövde stöd och merkunskap inom. Enkätresultatet kunde vi använda som underlag och stöd i vad vibehövde tydliggöra och förenkla i pekboken men också i handledningen. Enkätenstyrker det forskningen visar om att förskollärare känner en viss osäkerhet kringmatematik och att undervisa de yngsta barnen i förskolan samt att det inte forskas likamycket på matematik för barn mellan 1-3år som för de äldre förskolebarnen. Pekbokentillsammans med handledning kan därför ge didaktiskt stöd till planering ochgenomförande av matematikundervisning för de yngsta barnen.

Denna studie handlar om hur förskollärare kan iscensätta en matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg på ett enkelt och roligt sätt. Läroplanen för förskolan Lpfö 18 anger att barnen ska få möjlighet att utveckla digital kompetens samt att utbildningen ska vara rolig och lärorik (Skolverket, 2018). Vi vill med denna studie bidra med kunskap om hur ett tvärvetenskapligt arbetssätt kan genomföras med hjälp av Bishops matematiska aktivitet design samt genom urskiljning och variation. Metoden som vi har använt i denna studie är att vi har genomfört en digitaliserad matematikundervisning med hjälp av variationsteorin och med inspiration från learning study. Undervisningen var inspirerad av barnprogrammet Supersagan där barnen genom den matematiska aktiviteten designa fick erfara de geometriska formerna samt att vi fick möjlighet till att berika vår profession. Resultatet visar att en undervisning med fokus på design kan bidra till ett matematiskt lärande för barn när förskolläraren riktar barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet och dess kritiska aspekter, visar på likheter och skillnader samt ger barnen tillgång till de rätta matematiska begreppen. Resultatet visar även att barns uttryck för matematik synliggörs genom deras förklaringar både verbalt och icke verbalt, deras tidigare erfarenheter samt att matematik uttrycks spontant i lek.