Syftet med detta arbete har varit att ta reda på elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lärarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel är essentiella delar i geometriundervisningen och har så varit under hela skolans historia. Det gäller att använda materielen på rätt sätt för att få ett bra resultat. Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gällande begreppen är vaga och ofullständiga. Deras resultat var sämre än vad vi trodde med undantag för de starka eleverna. Lärarna ger underbetyg till sin egen undervisning när de misstänker att eleverna har en dålig uppfattning om begreppen. Lärarna uppvisar varierande grad av laborativt arbete som till största delen är tillfredsställande och de ställer sig till största delen positivt till att arbeta laborativt.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

Attestée depuis lAntiquité, la littérature dite des recettes connaît un développement sans précédent à partir du bas Moyen Âge : entre le VIIIe et le XVIe siècle, ont été produits des centaines de manuscrits contenant des instructions artistiques. Parmi ces ouvrages, le Manuscrit de Strasbourg - objet de notre thèse de doctorat occupe une place remarquable. Il passe en effet pour lun des plus anciens exemples de cette littérature qui ait été rédigé en langue allemande. Le manuscrit original a disparu lors de lincendie qui ravagea la ville de Strasbourg dans la nuit du 24 août 1870. Le texte nous est néanmoins connu grâce à une copie manuscrite réalisée au XIXe siècle, à lattention de Charles Eastlake, pour les besoins de sa célèbre contribution, Materials for a History of Oil Painting. Plus tard, les travaux dErnst Berger puis ceux de Viola et Rosamund Borradaille permettent lédition des recettes artistiques du Manuscrit de Strasbourg. Depuis, le recueil est fréquemment cité par les spécialistes et reconnu comme le pendant nordique du célèbre Libro dellArte de Cennino Cennini. Notre thèse livre une nouvelle étude du Manuscrit de Strasbourg, qui tient non seulement compte de cet écrit mais aussi de tous les témoins apparentés de son texte. Ainsi, nous avons pu envisager la question de la diffusion du texte de Strasbourg et, par là même, celle de son influence au sein de la littérature des recettes artistiques. Notre démarche se fonde sur une mise en parallèle et une comparaison systématique de tous ces réceptaires en envisageant tour à tour lhistoire et les caractéristiques physiques de ces manuscrits, leur texte et leur mode de diffusion, mais aussi leurs données techniques respectives. Ces trois angles de vue - historique, textuel et technologique - ont été abordés dans trois parties distinctes de notre thèse. En guise de prolégomènes, nous nous intéressée à lenvironnement culturel et littéraire dans lequel le Manuscrit de Strasbourg a été rédigé et diffusé. Il nous fallait en effet mettre en évidence les spécificités de la littérature dite « spécialisée », à laquelle appartiennent les ouvrages de notre corpus, mais aussi rendre compte de lintérêt et de la richesse des données quelle peut fournir, tout en soulignant ses limites. La seconde partie de notre thèse a consisté en létude des manuscrits de notre corpus, selon une approche historique et descriptive. Nous nous sommes dabord consacrée au Manuscrit de Strasbourg ; nous intéressant dune part à la structure du recueil et à ses sources potentielles, dautre part à sa localisation chronologique et géographique originale. Étant donné quil sagissait dune étude largement fondée, non pas sur le manuscrit original, mais sur une copie moderne, il convenait également dévaluer la fiabilité de ce dernier document. Après quoi, nous avons fourni une description globale des réceptaires de la famille de Strasbourg. Celle-ci consiste non seulement en un examen codicologique, mais aussi en une présentation des diverses uvres et des domaines quils abordent en parallèle de leur réceptaire artistique. Dans la mesure du possible, la provenance et les pérégrinations de ces ouvrages, depuis leur lieu de réalisation jusquà leur lieu de conservation actuel, ont été retracées. Dans le dernier chapitre de cette seconde partie, nous nous sommes intéressée au texte du Manuscrit de Strasbourg en tant que tel et à sa diffusion dans les autres livres de recettes. Létude préalable de ces manuscrits a en effet laissé apparaître que seule une partie de leurs données respectives est analogue à celui du recueil disparu. Il sagissait donc de délimiter clairement le contenu commun des témoins de la famille de Strasbourg, désormais nommé la « tradition de Strasbourg ». La troisième partie de notre thèse fournit une nouvelle édition du texte du Manuscrit de Strasbourg qui sappuie non seulement sur la copie dEastlake et les contributions dErnst Berger et de Viola et Rosamund Borradaile, mais aussi sur une confrontation entre les contenus similaires des différents témoins de sa tradition. Cette analyse comparative des différents textes de la famille de Strasbourg a eu pour but de souligner les variantes présentes dans les autres manuscrits de la tradition en vue dévaluer la meilleure leçon. Cette démarche nous a permis dobserver les éventuels passages erronés ou lacunaires qui contrarient la lecture du texte du Manuscrit de Strasbourg. En outre, elle permet dappréhender les modifications et les altérations quil a pu encourir au fil du temps et des copies. Linterprétation et les commentaires technologiques des recettes du Manuscrit de Strasbourg qui font lobjet de la quatrième partie de notre thèse. Nous y présentons les méthodes décrites au sein du Manuscrit de Strasbourg avant de les comparer avec les instructions analogues qui apparaissent dans les réceptaires de la famille. Outre une meilleure connaissance du contenu technique du recueil faisant lobjet de notre étude, nous avons pu souligner lensemble des procédés spécifiques au Manuscrit de Strasbourg, ceux qui le distinguent et le caractérisent à la fois.

Dans cette thèse nous nous intéressons à l'accélération des accès mémoire dans la traduction binaire dynamique.Pour cela, nous nous basons sur des méthodes dont la principale finalité est de gérer l'espace mémoire de la cible avec le matériel de l'hôte.Deux grandes méthodes pour cela ont été exploré, l'une basé sur la support matériel à la virtualisation, et l'autre sur un module Linux.Dans le cas du support matériel à la virtualisation, nous avons utilisé le simulateur comme un invité spécifique.Celui ci jouant un rôle analogue à celui d'un OS, en plus de son rôle de simulateur, pour la cible.En particulier il se charge de lui créer un espace d'adressage enchevêtré, qui puisse être utiliser directement, sans simulation logicielle de la gestion de la mémoire virtuelle.Dans le cas de la méthode basée sur un module Linux, les mêmes finalités sont poursuivi.Mais le simulateur continue de fonctionner comme un processus normal.En revanche, il possède désormais un module compagnon, avec lequel il peut communiquer au travers d'ioctl.Ce module est chargé de manipuler la gestion de la mémoire virtuelle de l'hôte et ce afin de créer un espace d'adressage enchevêtré pour la cible.Ces méthodes ont été implémenté dans Qemu et Linux et mène à des gains de performances significatifs. / In this thesis we are interested in the acceleration of memory accesses in dynamic binary translation.For this, we base ourselves on methods whose main purpose is to manage the target's address space with the host's hardware.Two main methods for this have been explored, one based on hardware assisted virtualization, and the other on a Linux module.In the case of hardware assisted virtualization, we used the simulator as a specific guest.This one playing a role similar to that of an OS, in addition to its role of simulator, for the target.In particular, it is responsible for creating an enmbedded address space that can be used directly, without software simulation of an MMU.In the case of a method based on a Linux module, the same purpose is pursued.But the simulator continues to operate as a normal process.On the other hand, it now has a companion module, with which it can communicate through ioctl.This module is responsible for manipulating the host's virtual memory management to create an embedded address space for the target.These methods have been implemented in Qemu and Linux and lead to significant performance gains.

En ce début d'année 2010, le collisionneur de protons LHC a commencé son fonctionnement avec une énergie dans le centre de masse de s = 7 TeV, faisant du CERN le laboratoire abritant le plus puissant accélérateur de particules au monde. La nouvelle fenêtre d'observation offerte par cette machine offre aux physiciens la possibilité d'observer des phénomènes physiques encore inconnus et détendre nos connaissances sur le fonctionnement de l'univers. Parmi les expériences placées sur l'anneau du LHC se trouve l'expérience généraliste ATLAS, dont les objectifs de physique comprennent la complétion du Modèle Standard de la physique des parti- cules par la découverte du boson de Higgs, la mesure des propriétés du quark top, mais également la mise à l'épreuve de théories comme la sup er-symétrie, les modèles de grande unification et de dimensions supplémentaires. Le chapitre 1 illustrera l'état des connaissances théoriques en physique subatomique avant le nouvel éclairage que le LHC a la vocation de lui app orter, tandis que le chapitre 2 décrira l'exp érience ATLAS sur lequel repose le travail effectué pendant cette thèse. L'exploitation des données d'un collisionneur de hadrons n'est cependant pas aisée, et la réduction du bruit QCD est un des enjeux majeurs des expériences placées auprès du LHC. Dans cet environnement hadronique, la maîtrise des leptons est cruciale. Leur signature relativement simple et leur présence dans des canaux de découvertes importants sont des atouts pour la recherche de nouvelle physique. L'électron, sa reconstruction, son identication, sa mise en oeuvre et celle du calorimètre électromagnétique qui est un sous-détecteur crucial pour sa mesure a été le conducteur de ma thèse qui se découpe comme suit. La reconstruction de l'électron commence dans le calorimètre électromagnétique

<p>Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, <i>Naturvetenskap</i> och <i>Teknik för Alla</i>, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.</p>

<p>Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.</p><p>För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde.</p> / <p>Object: The main purpose with this thesis is to determine whether component depreciation gives a more true and fair view of amortization of costs.</p><p>To fulfil the main purpose we have four sub purposes, where the first is to state views from the accounting rules and the expertise regarding this topic. The second sub purpose is to investigate if component depreciation meets the qualitative criteria as a better quality in accounting. The third sub purpose is to illustrate the advantages and disadvantages with component depreciation. The fourth sub purpose will show how certain companies chose to use historic cost depreciation, component depreciation, while other chose to prepare their accounts according to the fair value method</p>

Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader. För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde. / Object: The main purpose with this thesis is to determine whether component depreciation gives a more true and fair view of amortization of costs. To fulfil the main purpose we have four sub purposes, where the first is to state views from the accounting rules and the expertise regarding this topic. The second sub purpose is to investigate if component depreciation meets the qualitative criteria as a better quality in accounting. The third sub purpose is to illustrate the advantages and disadvantages with component depreciation. The fourth sub purpose will show how certain companies chose to use historic cost depreciation, component depreciation, while other chose to prepare their accounts according to the fair value method

Uppsatsen undersöker inledningsvis om FOI:s principer för kravformulering kan anses behöva kompletteras mot bakgrund av Försvarsmaktens behov och undersöker därefter kvalitén i några av flygvapnets kravunderlag relativt principerna för kravformulering. Av resultatet framgår att principerna kan behöva kompletteras med principerna prioritering och kontextuell beskrivning. Av fallstudiernas resultat framgår att kvalitén i flygvapnets kravunderlag relativt principerna för kravformulering generellt är låg, att den varierar mellan underlagen och att den i vissa fall är mycket låg i fråga om uppfyllnad av principerna. Uppsatsen rekommenderar att FOI:s principer för kravformulering utökas med principerna prioritering och kontextuell beskrivning. Vidare rekommenderas flygvapnet att öka kvalitén i framtida kravformuleringarna så att den militära nyttan av arbete med kravformulering även kan öka. Slutligen och som biprodukt visas hur ett bör-krav kan användas i ett kravunderlag på ett annat sätt än det som har varit Försvarsmaktens tradition. / The paper firstly examines if the FOI principles for formulating requirements need to be complemented as a result of the Armed Forces needs and then examines the quality of some of the Air Force requirements documents relative to the principles of requirements formulation. The results show that the principles can be complemented by the principles of priority and contextual description. The case studies results show that the quality of the air force's requirements documentation relative to the principles is generally low, that it varies between the documents and that they in some cases are very low in terms of fulfilling the principles. The paper recommends that the FOI principles for formulating requirements are complemented with the principles of priority and contextual description. It recommends the Air Force to improve the quality of future requirement formulations so that the military utility of such work also may increase. Finally, as a spin-off product, it shows how a should-requirement can be used in a different way than what has been the Armed Forces tradition.