I den här studien analyseras företaget Gillettes visualisering av maskuliniteter i deras reklamfilm We Believe: The best men can be. Undersökningen utgår från hur företaget förhåller sig till genus efter rörelsen #metoo som slog igenom 2017. Genom en kvalitativ semiotisk analys, studeras utvalda klipp från reklamfilmen för att få en förståelse över symboler i reklamfilmen. De har sedan analyserats med hjälp av storytelling, representations teori och teoretiska begrepp, såsom maskulinitet, toxisk maskulinitet och woke-washing. Utifrån undersökningen ska en förståelse nås om Gillette som globalt företag har förändrat sin visuella kommunikation efter #metoo. Resultatet av studien är att Gillette inte skapar någon normbrytande gestaltning av maskulinitet. Istället visualiseras två olika former av maskuliniteter i reklamfilmen We Believe: The best men can be. Den första är en toxisk maskulinitet som Gillette tar avstånd från. Den andra är en traditionell hegemonisk maskulinitet, som bygger mycket på att en man ska beskydda och vara en förebild.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom är en neurologisk och kronisk sjukdom utan botemedel. Sjukdomen påverkar kroppens muskler, hjärnan och ryggmärg. Sjukdomen medför symtom som orsakar smärta samt känslor av otillräckighet och avsaknad av meningsfullhet. Detta resulterar i att de drabbade inte längre kan leva som tidigare, vilken kan påverka livskvaliteten. Då denna sjukdom inte har något medicinskt botemedel är omvårdnad en viktig del av behandlingen. Det är också av vikt att sjuksköterskan, den primära vårdgivaren, innehar kompetens och kunskap om ME/CFS för att bidra till en personcentrerad vård. En personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan tar hänsyn till patientens individuella behov och förutsättningar, att bemöta denna patiengrupp med förståelse bidrar till en förbättrad livskvalitet för patienterna. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av olika aspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS. Metod: En litteraturstudie som har analyserat vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien var inspirerad av Fribergs metasyntes, Fribergs analysmetod och skriven med en induktiv ansats. Artikelsökningarna har genomförts i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen av artiklarna resulterade i tolv artiklar som användes till resultatet. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier med fem underkategorier som kunde svara på syften om vilka aspekter som påverkade livskvaliteten. Den första huvudkategorin blev hälsorelaterade aspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS med underrubrikerna upplevelser av fysiska aspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS och upplevelser av psykiska aspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS. Den andra huvudkategorin blev socioekonomiska aspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS med underrubrikerna upplevelser av kunskap och missförstånd i mötet med vården vid ME/CFS, upplevleser av ekonomiska aspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS och upplevelser av sociala relationer vid ME/CFS. Den tredje huvudkategorin blev miljöaspekter som påverkar livskvaliteten vid ME/CFS. Slutsats: Studien visade att patienterna upplevde flera faktorer som påverkade livskvalitet och i de flesta fall till det sämre. Patienterna upplevde det svårt att anpassas till den nya livssituationen samt att kunskapsbristen hos både hälsosjukvårdsperonal och samhället var en stor faktor till den försämrade livskvaliteten. Den personcentrerade vården fallerar många gånger och den grundutbildade sjuksköterskan och annan vårdpersonal är i stort behov av att öka kompetensen kring sjukdomen. Detta för att kunna bidra till en bättre vård samt lindra lidandet för patienterna.

Augmented reality is poised to become the next dominant computing paradigm over the course of the next decade. With the three-dimensional graphics and interactive interfaces that augmented reality promises it will rival the very best science fiction novels. Users will want to have shared experiences in these rich augmented reality scenarios, but surely users will want to restrict who can see their content. It is currently unclear how users of such devices will authenticate one another. Traditional authentication protocols reliant on centralized authorities fall short when different systems with different authorities try to communicate and extra infrastructure means extra resource expenditure. Augmented reality content sharing will usually occur in face-to-face scenarios where it will be advantageous for both performance and usability reasons to keep communications and authentication localized. Looks Good To Me (LGTM) is an authentication protocol for augmented reality headsets that leverages the unique hardware and context provided with augmented reality headsets to solve an old problem in a more usable and more secure way. LGTM works over point to point wireless communications so users can authenticate one another in any circumstance and is designed with usability at its core, requiring users to perform only two actions: one to initiate and one to confirm. LGTM allows users to intuitively authenticate one another, using seemingly only each other's faces. Under the hood LGTM uses a combination of facial recognition and wireless localization to ensure secure and extremely simple authentication. / Master of Science

Zellmembranen sind hochspezialisierte Mehrkomponentenlegierungen, welche sowohl die Zelle selbst als auch ihre Organellen umgeben. Sie spielen eine entscheidende Rolle bei vielen biologisch relevanten Prozessen wie die Signaltransduktion und die Zellbewegung. Aus diesem Grund ist eine genaue Charakterisierung ihrer Eigenschaften der Schlüssel zum Verständnis der Bausteine des Lebens sowie ihrer Erkrankungen. Besonders Krebs steht im engen Zusammenhang mit Veränderungen der biomechanischen Eigenschaften vom Gewebe, Zellen und ihren Organellen. Während Veränderungen des Zytoskeletts von Krebszellen im Fokus vieler Biophysiker stehen, ist die Bedeutung der Biomechanik von Zellmembran weitgehend unklar. Zellmembranen faszinieren Wissenschaftler jedoch nicht nur wegen ihrer biomechanischen Eigenschaften. Sie sind auch Beispiele für eine selbstorganisierte und heterogene Landschaft, in der Prozesse fernab des Gleichgewichtes, wie z.B. räumliche und zeitliche Musterbildungen, auftreten. Die vorgelegte Dissertation untersucht erstmals umfassend die zentrale Rolle der Zellmembran und ihrer molekularen Architektur für die Signalübertragung, die Biomechanik und die Zellmigration. Hierfür werden einfache Modellmembranen aber auch komplexere Vesikel und ganze Zellen mittels etablierter physikalischer Methoden analysiert. Diese reichen von Fourier- Analysen zur Charakterisierung von thermisch angeregten Membranundulationen über Massenspektrometrie und ‘Optical Stretcher’ Messungen von ganzen Zellen bis hin zur Filmwaagentechnik. Des Weiteren wird ein Modellsystem vorgestellt, welches sowohl einen experimentellen als auch einen mathematischen Zugang zum ‘ME-switch’ ermöglicht. Die vorgelegte Dissertation bietet neue Einblicke in wichtige Funktionen von Zellmembranen und zeigt neue therapeutische Perspektiven in der Membran- und Krebsforschung auf.