I vår studie har vi undersökt hur politiker i Hofors kommun hanterar och uppfattar situationen efter att Arbetarbladet 2014 flyttade sin lokalredaktion i Hofors till Sandviken. Detta eftersom redaktionen var kommunens sista och vi ville undersöka om och hur de upplever centraliseringens påverkan. Genom telefonintervjuer med 17 förtroendevalda politiker i Hofors kommun har vi undersökt det. Vi har också sett till att Arbetarbladet bemött politikernas åsikter, vilket de fick göra i form av en intervju med tidningens nyhetschef Jacob Hilding där vi presenterade politikernas svar för honom och han fick ge sin bild av situationen. Politikerna är missnöjda med den nuvarande situationen, deras förtroende är lågt för Arbetarbladets rapportering och enligt dem är kvaliteten också låg. Lokaljournalistiken upplevs ha försämrats kraftigt sedan lokalredaktionen flyttade enligt nästan samtliga respondenter. Jacob Hilding tror inte att den har försämrats utan tror att redaktionen på plats hade mer av en symbolisk effekt. Politikerna vänder sig mer och mer till sociala medier för att nå ut med sitt budskap, och de politiker som håller fast vid lokaltidningen upplever att det blivit lite eller mycket svårare att nå ut med sitt budskap i tidningen. Denna studie visar att lokaltidningen fortfarande är den vanligaste källan bland respondenterna då alla läste den innan flytten och 14 fortfarande gör det idag. Användandet av sociala medier och bloggar som huvudsaklig nyhetskälla har ökat från två till sex respondenter och två av de som slutat läsa lokaltidningen huvudsakligen har gått över till sociala medier eller bloggar som källor. På en punkt har politikerna svarat enhälligt, även Jacob Hilding. Alla är negativt inställda till centraliseringen av lokalmedia över hela Sverige och medieskuggan den skapar. Många av politikerna tror att den kommer leda till lokaljournalistikens död och vissa tar även upp ryktesspridning som en konsekvens.

This qualitative study aims to show how six people in Gäddede, Sweden, perceive the local media’s coverage. This study is based on interviews with six people residing in Gäddede. The central part of this study is to investigate the magnitude of these six people’s interest in local and national news, how the current coverage from media affects their national social inclusion in society as a whole and finally describes the six people’s faith towards the media in the region. Our theoretical framework has been inspired by similar studies regarding the importance of local news, with the difference that we focused on the perspective of the people we interviewed and the stories they told us. We found that the majority of these six people we interviewed thought the news coverage of Gäddede is low and that is a factor of the social exclusion they feel for the society in general. Some stories from these people indicate that they have low faith in media. There is a strong interest in news of the people we interviewed, but they feel there is an absence of local news. Therefore the people will find other ways to get that information.

Problemformulering och syfte: Syftet med vår studie var att se hur befolkningen i Malung- Sälens kommun såg på den rådande mediebevakningen. Utifrån vårt case - Malung-Sälens kommun - vill vi alltså se hur tomrummet efter nedläggningarna av lokalredaktionerna såg ut och vad det har lett till, hur invånarna tycker att det förändrats sedan nedläggningarna och hur detta har påverkat deras förtroende för de lokala medierna.
Metod och material: Vi har gjort en kvantitativ studie som baserat sig på 100 telefonenkäter med invånare från Malung-Sälens kommun. 50 män- och 50 kvinnor i åldrarna 30-75. Huvudresultat: Respondenterna i Malung-Sälens kommun är i hög grad intresserade av lokala nyheter. Det finns ett stort missnöje med den lokala mediebevakningen i kommunen, där 84 procent uppger att bevakningen försämrats sedan den sista lokalredaktionen lades ner år 2015. Det övergripande förtroendet har sjunkit och 66 procent uppger att deras förtroende har försämrats.

Problemformulering och syfte:
I den här studien har vi undersökt hur medborgare och medieaktörer ser på den lokala mediebevakningen av Bräcke kommun i Jämtlands län, samt hur medborgarna i orten tar del av nyheter.
Metod och material:
Studien baseras på elva samtalsintervjuer med ett urval av medborgare i Bräcke kommun samt representanter från de fyra största mediehusen verksamma i kommunen.
 Huvudresultat: Resultatet av studien visar att invånarna i Bräcke är missnöjda med bevakningen och att den enligt respondenterna varit undermålig under en längre period. Medierepresentanterna håller till viss del med om denna bild - de anser att Bräcke skulle kunna bevakas bättre, men menar också att det är en resursfråga för mediehusen. Genom att intervjua människor i orten har vi delvis fått ett annat resultat än annan aktuell forskning. Bland annat visar institutet för medieforskning att Bräcke har en bra kommunbevakning i jämförelse med andra kommuner. Denna studie kan ge en fingervisning om problemen som kan uppkomma, utifrån ett medborgarperspektiv, när allt fler orter ligger i medieskugga

Vår hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten då vi på C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av länders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade på sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vår avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda på vad som kännetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att få reda på hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde även en kvalitativ innehållsanalys av DN och engelska The Times för att jämföra och se vilka ämnen med anknytning till Australien som förkommer i de båda tidningarna. Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna är liten och tenderar att vara trivial. De tre största ämnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur. Den kvalitativa analysen visade att engelska The Times hade betydligt fler artiklar om Australien 2008 och 2009 jämfört med Dagens Nyheter. Men även i The Times handlar det journalistiska materialet om Australien till största delen om sport, djur och naturkatastrofer. En möjlig förklaring till att Australien får lite utrymme i det undersökta materialet är det geografiska avståndet mellan Sverige och Australien samt avsaknaden av svenska korrespondenter.

The purpose of this study was to examine the foreign news flow in Sweden´s largest news agency TT. Since TT has an important position as a news provider to most of Sweden´s local and national news outlets, it was important to examine exactly what their news stories consisted of. The theoretical background of this study consist of theories of news values, agenda setting, dependency theory and the theory about the “news shadow” a lack of coverage leads to. In our quantitative study we have looked at 506 articles taken from the TT news flow during two weeks In November 2013. We have studied which continents and countries the news origins from, who have supplied the text, the topics of the news, which one gets to speak in the text and what general tone the story has. The study shows that the supply of news follows the criteria of news values. It also shows that in some regions of the world the coverage is almost nonexistent. Because of this a media shadow has been cast over regions that have little relationship with Sweden. It also shows that TT depends on other international news agencies for a lot of their foreign news. And that the news is elite centered. Furthermore the study shows that negative news stories are the most common ones. And that more negative news spread from third world countries.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation.   Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät. Fyra semi-strukturerade informantintervjuer utfördes via telefon efter att ha gjort ett strategiskt urval bland enkätdeltagarna. I analysen jämförde vi faktorer som kön, utbildning och ålder i förhållande till det empiriska materialet.   Våra centrala resultat visade att Jokkmokksinvånarna har ett stort intresse för lokala nyheter och även en hög konsumtion av lokala medier. Däremot pekade utsagorna på att innehållet i dem upplevs som bristfälligt och att lokaljournalistiken tydligt upplevs ha blivit sämre i samband med redaktionsnedläggningarna. Ett av de mest framträdande utfallen var behovet av en granskande lokalreporter och mer djupgående lokaljournalistik. Ur det empiriska materialet och analysen kunde vi dra slutsatsen att de lokala medierna i Jokkmokk inte uppfyller sin demokratiska funktion som tredje statsmakt.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkårens brist på mångfald. Den forskningsmetod som används är kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion där samtliga reportrar och även chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger på forskning om mångfald inom journalistiken och utgår bland annat ifrån teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare såsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall. Med hjälp av intervjuerna söker denna C-uppsats svara på frågeställningarna: - Hur resonerar redaktionsmedlemmarna kring mångfaldsfrågor inom deras yrkeskår? - Varför behövs en större mångfald inom journalistyrket? - Hur kan man skapa en större mångfald inom journalistyrket? - Hur resonerar redaktionsmedlemmarna kring mångfaldsfrågor i sin egen rapportering? - Hur kan man arbeta för att ge plats åt en större mångfald i sin rapportering? Uppsatsens resultat visar att respondenterna var medvetna om mångfaldsproblematiken inom journalistkåren. Att aktivt jobba för en förändring upplevdes som svårare, bland annat därför att problematikens grund är komplicerad att identifiera: problematiken kan sägas ligga redan i utbildningen, men likväl hos reportrar, redaktion och i de ekonomiska förutsättningarna. Att en redaktion består av folk med olika bakgrund var ändå eftertraktat. Detta därför att olika bakgrund ger olika perspektiv och fler förgreningar ut i samhället. Detta ger en stor kunskapsbas att skapa nyheter från. Den undersökta redaktionen går däremot att betrakta som homogen. Samtliga hade en journalistutbildning, de flesta var i ungefär samma ålder och de bodde i Stockholms innerstad eller i närförort till Stockholm.  Respondenterna gav utförliga svar på hur man kan gå tillväga för att ens egen rapportering ska ge mångfald. Detta gör man bland annat genom att låta olika personer komma till tals – ett tankesätt som man bör bära med sig, för annars är det lätt hänt att man bara speglar den ”vita medelklassen”.

Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att undersöka hur ett urval av politiker och tjänstemän inom Ånge kommun ser på medieutvecklingen och medieskuggan. Samt hur den lokala medieutvecklingen har förändrat möjligheten för Ånge kommun att komma ut med information. Metod och material: Studien är byggd på sju samtalsintervjuer inom Ånge kommun. Respondenterna är två politiker, fyra tjänstemän och en som arbetar med service. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunen letar nya vägar genom den medieutveckling som snabbt ändrar förutsättningarna för att nå ut till medborgarna via den traditionella journalistiken. På bara några år har stora förändringar skett i medielandskapet i Ånge kommun. Först togs en lokalredaktion bort och tre år senare fick Dagbladet en hastig nedläggning 2015. Medieskuggan började breda ut sig över kommunen genom detta. Kvar finns en lokalredaktion med en lokalreporter som arbetar mitt i centrala Ånge. Facebook fick en stor plats i studien. Informationsavdelningen på Ånge kommun ser positivt på att utveckla sociala medier för att nå medborgarna via internets nya vägar.

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city’s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow? Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg. It has also been argued that the district Rosengård in Malmoe has suffered the same treatment. This essay studies if this also applies to the whole city of Malmoe. With a quantitatively and a qualitatively perspective, four weeks of articles have been analyzed. This essay holds the answers to what subjects and which people are represented in the paper. It studies if the reporting is proportional and explains what images are offered from the different parts of Malmoe. The conclusions show that several parts of Malmoe are in a media shadow, exposed to unilateral and in some cases non-existing reporting, leaving the citizens with an untrue image of their city.