Hur gestaltas en politisk skandal i nyhetsmedia? Anna Kinberg Batra och Håkan Juholt är två exempel på politiska ledare som tvingats lämna sina poster, bland annat efter hårt tryck från medierna. Efter Kinberg Batras avgång som partiledare för Moderaterna väcktes debatten om hennes könstillhörighet samt roll som kvinnlig ledare inom den politiska sfären. Juholts politiska skandal bemöttes även den hårt i media och utgjorde det mediedrev som slutligen skulle leda till hans avgång. Genom att jämföra den politiska skandalen som kretsade kring Kinberg Batra samt den som cirkulerade kring Juholt, ämnar studien att undersöka om det går att utläsa några betydande skillnader i nyhetsrapporteringen av de båda fallen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar Svenska Dagbladets gestaltning av Kinberg Batra och Juholt, samt de eventuella skillnader som går att se mellan de två politiska skandalerna. Genom en konkretisering av van Dijks kritiska diskursanalys studerades åtta stycken nyhetsartiklar från Svenska Dagbladet. Artiklarna avser perioden för partiledarnas avgångar och analyseras utifrån teorier som representation, genus och framing. Utöver dessa teorier presenteras även tidigare forskning inom politisk kommunikation, mediedrev samt kvinnlig och manlig representation i media. Resultatet av undersökningen påvisar skillnader och likheter mellan de två fallen. Slutsatserna av resultatet kan därmed konstatera att de skillnader som är framstående i rapporteringen främst kan härledas till frågan om genus samt nyhetsmedias framställning av de båda fallen. De likheter som kan utläsas i rapporteringen av de två före detta partiledarna visar på att de båda mer eller mindre har beskrivits utifrån personliga attribut.

I detta arbete har det undersökts huruvida ett narrativ som berättas endast genom dieges ger samma resultat som om berättelsen skulle förmedlas med hjälp av icke-dieges. Detta arbete fokuserade på den verbala berättartekninken och genom en undersökning där sex vana spelare av narrativa spel intervjuades. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där informanterna fick spela två artefakter, en diegetisk och en icke-diegetisk. Artefakterna var utformade att leverera narrativet genom tal och språk och skapades efter Walter Murch teori om kodat och inbäddat ljud. Utvärderingen visade att alla sex deltagare kunde skapa sig en viss uppfattning om narrativet men att det med icke-dieges blev tydligare vad den exakta berättelsen var.

Over the last decade, buying in-game content with real money has become a more common practice among players in order to unlock exclusive content in video games. Prior research has mainly focused on those functional digital items that provide an advantage to the buyer. This thesis aims to determine the underlying factors that influence video game players to purchase purely aesthetic virtual items.Prior studies on the field of video games, gaming business models and purchasing behaviour were reviewed and a theoretical framework focused on behavioural sciences, psychology and customer culture related theories was designed to interpret the results of a quantitative study. The popular FPS (First Person Shooter), Counter Strike Global Offensive was the selected game to carry out the study. A web-based questionnaire was distributed in various specialized online forums, providing a total of 1006 respondents. A linear regression was the selected method to test the formulated model. Results showed a strong influence of emotional and symbolic perceived values in the purchase intention of aesthetic virtual items, while gaming experience and enjoyment had a minor impact.

Alternative media, as another choice for the public besides mainstream media, has been increasingly growing in Taiwan during the era of Web 2.0. In an attempt to report social issues properly, alternative media is trying to break the hegemonic range of mainstream media while being oriented by the public. Civil Media@Taiwan has been established since the year of 2007. During its ten-year history, Civil Media@Taiwan has identified itself as an alternative medium. Although the rise of alternative media has been studied by researchers from different fields, there have been very few studies on alternative media in Taiwan. The aims of this study are first to reveal the principles and practices of alternative media, then to investigate whether Civil Media@Taiwan is alternative media or radical media. The theoretical approaches used in the research include the theories on alternative media, and theories on radical media. Content analysis on the official website of Civil Media@Taiwan and semi-structured interviews of fourteen interviewees are utilized as the methodology. The study has two research questions, which examine whether Civil Media@Taiwan is alternative or radical, and how it serves the public. The journalistic profession and the organization of Civil Media@Taiwan are investigated in order to answer the research questions. The results of the study conclude that Civil Media@Taiwan is partly alternative and partly radical, but combining the characteristics of both kinds of media. Moreover, Civil Media@Taiwan serves the public by challenging the rules of journalism and broadening the hegemonic range from mainstream media.

En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område och dialekter var tidigare inte tillåtna i radio. På 1970-talet började de dock bli mer accepterade och idag är dialekter vanligt förekommande i radio. Attityden till dialekter i radio har alltså förändrats. Utifrån det är syftet med undersökningen att resonera kring och dra slutsatser om vad mängden dialekt i två radiokanaler (P1 och P3) kan säga om kanalernas attityd till dialekter. Resultatet av undersökningen visade att dialekter var vanligare i P3 än i P1 men för att resultatet skulle vara representativt behövde antalet program och antalet programledare i respektive kanal undersökas i förhållande till mängden dialekter. Gällande samband mellan mängd dialekt och programkategori kunde endast tendenser urskiljas, då bland annat antalet program inom varje kategori skiljde sig för mycket mellan kanalerna för att det skulle bli jämförbart. Även i undersökningen av typ av dialekter kunde endast tendenser urskiljas, tendenser som visade på att sydsvenska är den vanligast förekommande dialekten i båda kanalerna. Resultatet av undersökningen kan visa på dialekters framtida spridning och omfattning i radio, men det är dock svårt att förutspå framtiden då ett flertal faktorer påverkar utvecklingen.

This study aims to show how much space Donald Trump and Stefan Löfven get in the digital edition of the Swedish tabloid Aftonbladet. To investigate this, a quantitative content study was used, counting the number of articles in which they appear between January 21st 2017 and July 21st 2017. In total 967 news articles were included in the study where articles appearing in the entertainment and sports section were excluded as well as editorials and columns.   In the articles we counted the amount of words and how long the quotes of the two persons were. We also counted how many articles in which both Donald Trump and Stefan Löfven appear and how the quotes were distributed between them. To count the articles we created a coding scheme with rules for interpretation.   The result of the study was that Donald Trump appeared more frequently in the tabloid than Stefan Löfven. This tells us that Aftonbladet priorities news about Donald Trump over news about Stefan Löfven which can be explained by globalisation, which is one of the theories used in this study, along with the theory of news values. However it was also clear that procentually Stefan Löfven was quoted more than Donald Trump. This can mean that even though globalisation brings nations across the world closer to each other, the physical distance still has a factor in what news sources appear in the news media.

Denna kvalitativa uppsats ämnar att besvara följande frågeställningar: hur anser respondenterna att public service idag hanterar sin roll på Facebook? Hur tycker respondenterna att de privata nyhetsmedierna respektive public service bör agera på Facebook? Finns det en skillnad i hur svensk public service respektiva privata svenska nyhetsmedier kan agera på Facebook – och isåfall vilken? Ett ämne som är relevant i en tid när både medierepresentanter i Sverige, men också globalt, står inför ett journalistiskt förändrat landskap. Men frågorna är också relevanta utifrån ett konkurrensperspektiv mellan privata medier och public service när Facebook används som en journalistisk nyhetsplattform. Genom att intervjua tio representanter från Sveriges journalist- och mediebransch, kombinerades sedan dessa intervjuer med Henry Jenkins, Sam Fords och Joshua Greens teorier om spridbar media samt Jenkins teori om konvergens. Resultatet visar att relationen mellan public service och privata medier förändras ständigt i den digitala utvecklingen, och är därmed svårdefinierad. Däremot påvisar vårt resultat att det finns återkommande trender i hur relationen mellan dessa medier bör vara – och verka. Det finns ett behov av styrmedel i en era av digital journalistik och dess förhållningssätt till prviata plattformar, särskilt i en digital framtid.

The aim of this study is to examine in which way nationalistic influences plays a prominent part in the news coverage of larger media houses. This by studying how  two newspapers, Swedish Aftonbladet and Norwegian Verdens Gang, portrays and reports about Therese Johaug after she was tested positive for doping.   We performed a critical discourse analysis of a total of 20 web-based news articles. These articles were chosen from the date the news appeared and one week forward. This in order to see if the the two newspapers were characterized with nationalistic tendencies as well as comparing them to see what the differences and similarities might be.   By using theories such as national identitets, nationalism, ”us and them” and imagined communities we came to the conclusion that a nationalistic discourse is very much present. The subjects in the articles often become representatives of either Norway or Sweden - depending on the nationality. Johaug is mostly characterized as a national hero and sympathies are often shown from the norwegian news-articles. The opposite meaning were shown in the swedish news-articles. Described as an antagonist and a cheat - the complete opposite of a national hero. Imagined communities are also present as a nationalistic discourse. The people of Norway and Sweden are often involved - in order to justify this imagined community which occurs within the nation's borders.   The similarities and differences between the two newspapers are quite subtle - but present nonetheless. This with a nationalistic discourse which confirms both previous research and our theoretical framework.

Att ljudlägga spel kan vara ett arbete som lätt tas för givet till förmån för den grafiska presentationen. En aspekt av ljudläggarens arbete är synkronisering, ljudets tidsmässiga positionering i förhållande till det visuella. I detta arbete undersöks huruvida synkroniseringen av ett datorspel påverkar spelares reaktionstid. Arbetet söker också svar på vad spelarna själva anser om synkroniserade kontra mindre synkroniserade ljudeffekter i ett datorspel. För att undersöka detta så har respondenter fått spela ett spel i vilket deras reaktionstid mätts och bildat mätbar data. Informanter har också intervjuats kring samma spelscenario om hur de upplevt de olika synkroniseringsskillnaderna.

For many gay men, media is a crucial component in the process of creating an identity and finding support and guidance. Studies show that gay men are the group in society most strongly effected by the representation in media of societal ideals, and more specifically print media. In the past, gay men have been subjected to heteronormative representations through media of what being a gay man entails, in which he was portrayed as feminine; a process which has lead some gay men to attempt to adhere to a stereotypically masculine identity in order to find a sense of belonging and connection to society. The heterosexual man became a guidepost in this process. Through hegemonic masculinity, the process became problematic as homosexuality was considered less masculine by default, and the gay men were stuck in an identity crisis based in gender-identification and a need to distance themselves from feminine ideals. The purpose of this study was to analyze the construction of masculinity through the representation of heterosexual males in a print media aimed at gay men. Through the work of Erving Goffman and Sut Jhally, a semiotic analysis of 94 images of heterosexual males in 11 issues from 2013 of Attitude Magazine were analyzed for signs of masculinity. The results showed that the heterosexual males portrayed in the magazine were represented as stereotypically masculine, where signs of femininity were subdued by the enforcement of a masculine code. The findings suggest that heterosexual masculinity has a place in gay media and can be problematic, but that the representations also allow for a certain degree of deviation from strict hegemonic masculinity.