Ett globalt paradigmskifte sker från traditionella värderingar till självuppfyllande värderingar, vilket får konsekvenser för individer och organisationer. Skiftet kräver högre nivåer av medvetenhet. Högre medvetenhetsnivå har visats ge effekt på förmågan att operera med förhöjd komplexitet, för individer och hela organisationer. Studien jämförde chefers värderingar med medarbetare och studenter genom värderingskartläggning. Syftet var att, utifrån kartläggningen, dra slutsatser om gruppernas medvetenhetsnivå enligt Halls (1995) teori. Hypotesen var att cheferna skulle visa på högre nivå av medvetenhet. Data insamlades genom webverktyget ValuesOnline där deltagarna rangordnade 125 värderingar. Värderingarna delades in i tre utvecklingscykler som kopplas till olika nivåer av medvetenhet. Interaktionen för gruppernas fördelning mellan cyklerna var signifikant men ingen signifikant skillnad för gruppernas fördelning in om varje cykel. Utifrån resultatet kunde inget antagande om att cheferna befann sig på en högre medvetenhetsnivå göras. Slutsatsen var, i enlighet med tidigare forskning, att ledarskapsutbildningar med fördel fokuseras på arbetet med personliga värderingar.

The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective. The choice of method is influenced by a variety of factors: what needs the students of a class have, the resources available at school and what form of training the teacher has. My informants have chosen different elements from the various methods to meet their students' needs. It is useful to document a reading development to get a clearer picture about whether a student will reach the goals or not.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord. Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige. De intervjuade förskollärarna beskriver i resultatet att de anser sig vara medvetna om vad jämställdhet betyder för dem samt att de uppfyller jämställdhetsmålen utifrån Läroplanen. Dessutom beskrev förskollärarna vad genuspedagogik betyder för dem genom praktiska exempel, men hade svårare att i korta ord förklara det. Chefen var den som ansågs som ansvarig i bred majoritet för fortbildningen enligt de intervjuade förskollärarna.

Scientists and educational psychologists research have seen on self-regulated learning as learningconstruction. Every scientists have developed their own terms and concepts in the events of explaining how self-regulation affects students learning-process. Keyprocesses in previous studies is the importance of the active choice, to be goal-oriented,and awareness is what students need to self-regulate their own learning. The purpose of this study is to examine how students use different educational learning strategies based on the principles for self-regulated learning (SRL). From the process of the previous research, different concepts and terms have been divided into three key concepts titled:Active choices and actions, Goal-orientation and goal setting, as well as consciousness and self-awareness. These three have been the theoretical ground for the study and has been supplemented with data from interviews. The interviewed are ten high-performing high school students. The implementation was based on reflective interview questions based on the measuring instrument MSLQ and the study's research questions. The result shows on one hand how grading and assessment is a major motivating factor for the choices and actions the students are doing to regulate their learning ability, but on the other hand how grades and assessment creates stress and anxiety for the students. The students indicates how aware they are of themselves when they are evaluating their own performance level and know which active choices they need to do to achieve the goals they strive for in their studies. This completed study indicates that the school isn't teaching students how to use different educational learning strategies sufficiently and that teachers do not work actively enough with students individual learning strategies.This means that traditional approaches to learning is based on repetition and how much time a student puts on their studies, and is the most common learning strategy that the students in this study choose to use as well.

ABSTRACT Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: “Spänningen är vår värsta fiende” – en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlärare arbetar med ergonomi. Title in English: “The tension is our greatest obstacle” -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics. Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund. Termin: Ht 2013. Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet. Handledare: Johanna Österling Brunström. Examinator:Christer Bouij.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition. Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg. Konsekvensen om man inte ständigt köper nya materiella ting är att en blir utesluten ur den sociala gruppen. Föräldrarna är oftast möjliggörarna i denna beteendeproblematik då konsumtionen fungerar som en social buffert. I dagens senmoderna, kapitalistiska välfärdssamhälle har barnet kommit att styras av konsumtion och materiella ting i jakten efter starka förnimmelser.

The aim of this study is to contribute furthermore to understand the complexity of the process of learning to read and write in an inclusive environment. It focus on the syllable instead of the phoneme as a unit in this process which is not the most common way of doing it. The report is based on a qualitative analysis of this task in pre-school and grade one at a primary school in a small municipality. In the result, I have found, that the very structured working process and the diagnostic approach helps the teachers to understand on what level pupils are at. The pupils who start working this way in pre-school, feel safe knowing what is expecting from them and they also learn from each other. All pupils in grade one have, before w 45 in autumn term, very good letter knowledge and have learnt how to read words with two syllables with a consonant-wovel-structure. When pupils have difficulties in certain parts, the teachers can support them individually or in mixed small groups in or close to the classroom. In the theoretical studies, I have found out, that the syllable is a natural unit included in the spoken language and that it is a natural link between the spoken and written language. The pupils themselves draw the conclution about the relationship between letters and sounds which leads to a development of phonological awareness.