<p>Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.</p>

<p>I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan. De är inte medvetna om deras förhållningssätt, bemötande och påverkan på barnen i arbetet med jämställdhet. Slutsatsen av undersökningen som vi utförde är att förskolan ska verka för en jämlik jämställdhet i förskolan. Detta genom att individuellt och gemensamt diskutera och reflektera kring genusperspektiv för att skapa en gemensam syn och ett gemensamt arbetssätt som verkar för en jämlik jämställdhet i förskolan.</p>

<p><p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över</p><p>språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska</p><p>metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående</p><p>syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi.</p><p>En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på</p><p>sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter</p><p>genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför</p><p>klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades</p><p>deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den</p><p>didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare.</p><p>Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur</p><p>språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig</p><p>medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade</p><p>han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn.</p><p>Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin</p><p>egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker</p><p>hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina</p><p>studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt</p><p>med språklig medvetenhet.</p><p>__________________________________________________________________________</p></p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.</p><p> </p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Syftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.</p><p>För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.</p><p>I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.</p><p>Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt.</p>

<p><strong>Sammanfattning:</strong><em> </em>Syftet med mitt examensarbete är att titta på om pedagoger i förskolan är medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara på alla vardagliga situationer under dagen som kan innehålla ämnet ifråga. För att få reda på detta har jag utfört observationer och intervjuer och jämfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de själva agerar ute i verksamheten och att deras syn på vad som kan vara matematik har ändrats efter den matematikutbildning som de har gått. En viktig slutsats är att för att barnen ska få en så bra förutsättning till ämnet som möjligt måste pedagogen vara medveten om var och hur ämnet kan synliggöras i deras vardag.</p><p> </p><p> </p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns.</p>

<p>Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.</p>

<p>The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.</p>