Syftet med denna studie är att kartlägga på vilket sätt lärare i förskoleklass anser att det är betydelsefullt att ha kunskap om läsinlärning i deras verksamhet, samt hur lärare arbetar för att främja elevers läsinlärning. Dessutom är syftet med denna studie att undersöka vilka kunskaper och förmågor som lärare anser är betydelsefulla att elever besitter från förskoleklassen inför kommande läsinlärning i årskurs 1. Detta är en kvalitativ studie, inom vilken nio förskollärare som arbetar i förskoleklass har intervjuats. Tidigare forskning är enig om att det är betydelsefullt att arbeta läsinlärningsfrämjande redan i förskoleklassens verksamhet. Lärarna i studien poängterar vikten av att besitta kunskap om läsutvecklingen för att bland annat kunna stötta och främja denna. De deltagande lärarna arbetar i stor utsträckning med samma undervisningsinnehåll, men på varierande sätt. Att utveckla intresse och motivation för skriftspråket, vara fonologiskt medveten och inneha bokstavskännedom är faktorer som lärarna anser är viktiga inför den kommande läsinlärningen.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. / From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.

No description available.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling.

No description available.

<p>I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. <em>Resurser, lässtöd, ökat behov</em> är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: <em>i</em>) Hur upplever eleven den hjälp de får? <em>ii</em>) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits?<em> iii</em>) Hur betraktar lärarna situationen?</p><p>Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.</p>

<p><p>Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.</p></p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.</p>

Gymbranschen i Sverige har det senaste årtiondet sett en stor tillväxt med fler aktörer som har gett sig in på marknaden, vilket har lett till att konkurrensen hårdnat betydligt. Denna uppsats undersöker hur större gymaktörer på marknaden arbetar med sina varumärken för att särskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymaktörerna i Uppsala utförs för att kartlägga vilken medvetenhet kring varumärket som finns, och hur aktörerna arbetar med att förmedla det. Informationsinsamlingen för studien har skett in i form av intervjuer med studieobjekten och en utomstående expert, samt analysering av aktörernas marknadsföringsmaterial. En modell har framtagits utifrån teorier som behandlar olika aspekter av ett varumärke, som sedan har legat till grund för analysen av det insamlade materialet. Resultatet indikerar att en medvetenhet om vikten av varumärket som konkurrensmedel finns hos aktörerna, och att de har en bakomliggande tanke med vad varumärket förmedlar. Dock uppstår en problematik med att forma ett varumärke som vänder sig till hela målgruppen, eftersom samtliga aktörer strävar efter att tilltala alla. Detta medför att en genomgående tanke med förmedlingen av varumärket i vissa fall blir bristfällig eller saknas.

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.