Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemställningen för detta arbete var: kan man utan uppmaning höra ett ljud som betraktas som ett svåruppmärksammat ljud i en ljudbild som består av ljud som är lättare att höra, med hjälp av en bild. Testpersonerna fick lyssna på ett ljudklipp som bestod av fem ljud. Ett av dessa ljud var förhållandevis mycket svår att höra i jämförelse till de andra ljuden. Medan testpersonerna lyssnade på ljudklippet fick de se en av två bilder. Totalt skapades två ljudklipp och två bilder till genomförandet av undersökningen. Det som undersöktes var hur många testpersoner hörde klockan och hur resultaten varierade beroende på den visuella rekvisitan. Utav 28 personer hörde tre människor klockan som påvisar att svaret till problemställningen skulle kunna vara ”ja”. I framtida arbeten skulle detta kunna utvecklas för att användas som ett verktyg inom dataspelsutveckling.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet. Drivkraft och engagemang i säkerhetsfrågan utgjorde en grundförutsättning i utvecklingsarbetet för hälsa och säkerhet. Central styrning, stödfunktioner och nätverk skapade en plattform för gemensam drivning av utvecklingsarbetet. Skillnader i synsätt av säkerhetsbegreppet och problemområdets komplexitet samt hur arbetsmiljöns dimensioner betraktades, präglades i viss utsträckning av den hierarkiska chefspositionen. Chefskapets ansvars- och kravbild framtvingade prioriteringar vilket uppfattades kontraproduktivt. Slutsatser som kan dras från studien är ett behov av vidare forskning med avseende på verktyg och stöd i chefsrollen samt gällande arbetsmiljöns dimensioners påverkan på individens hälsa för utveckling av strategier för en säkerhetskultur. / An increase in work-related illness has highlighted the importance of occupational health and safety for the individuals health and well-being. Organizational management creates an important setting for health promotion strategies in the workplace. Awareness about workplace safety and health is of great importance for organizational development and sustainability. The purpose of this study was to describe the perceived successful and counterproductive factors among managers in the development of a safety culture. A qualitative approach was taken and semi-structured interviews were performed. Results show that commitment to safety issues was a prerequisite in the development of a safety culture. Organizational control, support and network created important settings for occupational health and safety. Differences in approach of safety performance, the inherent complexity of the problem area and regarding physical, psychological and psychosocial aspects were to some extent characterized by hierarchical positioning. Managers responsibilities and requirements enforced priorities that were perceived counterproductive. The following conclusions that can be drawn from the study are a need for further research with respect to the tools and support in the management role as well as the work environments different aspects and impact on the individuals health and safety for development of strategies for a safety culture.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer. Huvudresultatet visar på att eleverna till stor del har sett och fått kursmålen förklarade för sig men vet ändå inte vad som står i dem. Vissa moment som anges i kursmålen, som simning och orientering, menar en stor del elever att de uppfattar som kursmål. Andra moment, som dans och rörelser till musik, arbetsmiljö och friluftsliv anges i mindre skala. Istället framhåller eleverna att det är viktigt att ha en god kondition och att göra sitt bästa för att lyckas nå målen. Flickor anger i större grad än pojkar att det är viktigt att lära sig hur man uppnår en god hälsa medan pojkarna värderar att ha en god hälsa högre. Högpresterande elever har inte nödvändigtvis större medvetenhet om kursmålen än lågpresterande elever. I båda grupperna uttrycks istället att det är viktigt att aktivt fråga för att ta reda på vad som behöver göras för ett högre betyg. De slutsatser vi kan dra från studien är att målstyrning som fenomen kan vara ett problem om det inte är de ursprungliga intentionerna med målen som värdesätts. Eleverna kan ej vara medvetna om målen om inte undervisningen följer den kursplan som ska vara gällande.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen. Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel. Används kemiska bekämpningsmetoder kan det få negativa effekter för miljön men även för jordbrukare såväl som för konsumenten. Icke-kemiska bekämpningsmedel har däremot svårigheter att uppfylla ett fullständigt skydd från skadeinsekter och sjukdomar. Det finns stadgad lagstiftning om användningen av bekämpningsmedel. Förordningen om växtskyddsmedel stöds av miljöbalken och regeringsformen som bland annat behandlar ämnet integrerad bekämpning. Denna ska begränsa en användning av kemiska medel till den grad där inte ekonomiska förluster eller skador orsakas, men där ändå skadliga organismer hålls på en låg nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken medvetenhet det idag finns hos jordbrukare i Östergötland gällande olika bekämpningsmetoder och vilken inställning som finns till kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder. Det finns tidigare forskning gjord inom liknande områden som understödjer den här studien bland annat studier om hur kunskap om och attityd till miljöproblem kan leda till beteendeförändringar samt hur jordbrukares inställning kan se ut gentemot biologisk kontroll. Dessutom finns det många studier om hur kemisk bekämpning kan påverka den mänskliga hälsan och miljön. För att nå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex stycken jordbrukare i Östergötland. Under intervjuerna fick jordbrukarna svara på frågor angående medvetenhet, inställning och kunskapsinhämtning. Studiens resultat visar att det finns stor medvetenhet om såväl kemiska bekämpningsmedel som alternativa växtskyddsmetoder hos de intervjuade jordbrukarna i Östergötland. Till mångt och mycket är det de ekonomiska aspekterna som styr valet mellan dessa typer av växtskyddsmedel. Trots att inställningen till alternativa metoder är positiv bland jordbrukarna går åsikterna om dess effekter isär, något som redovisas och analyseras i den här studien. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför jordbrukare väljer att använda olika typer av växtskyddsmetoder.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.

Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: i) Hur upplever eleven den hjälp de får? ii) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits? iii) Hur betraktar lärarna situationen? Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.

Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med språkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns också syftet att titta på hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under både samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i två förskoleklasser vid åtta tillfällen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjälp av olika modeller för att få med språkets delar. Det visade också att leken är ett viktigt verktyg för inlärning. I denna studie framkom även att barnen gärna kommunicerar med både pedagogerna och varandra, både genom tal och kroppsspråk.