Syftet med studien är att undersöka och analysera mellanchefers upplevelse kring press i sin arbetsroll- från såväl ledning som medarbetare. Studien besvarar två frågeställningar; (1) Hur upplever mellanchefer den press som ställs på dem från ledning samt medarbetare? (2) Hur kan mellanchefer hantera den upplevda pressen från ledning samt medarbetare? Den kvalitativa studiens syfte har besvarats genom sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer från olika branscher samt olika städer inom Sveriges gränser. Det empiriska materialet har tematiserats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området, samt Job-demands resources modellen (JD-R). Resultatet visar att arbetsrollen mellanchef är mycket komplex och innebär mer jobb än vad som står i arbetsbeskrivningen, då det “osynliga” arbetet är av stor karaktär. Det finns ett enormt behov av stöd som främjar arbetet och låter mellanchefer hantera pressen, vilket inte erbjuds om inte individen ber om det. Andra kollegor och mellanchefer omkring sig som finns till hand för diskussion och “bollplank” underlättar också arbetssituationen. / The study aims to examine and analyze middle managers' experience of pressure in their work role - from both management and employees. The study answers two questions; (1) How do middle managers experience the pressure placed on them from management and employees? (2) How can middle managers handle the perceived pressure from management and employees? The purpose of the qualitative study has been answered through six semi-structured interviews with middle managers from different industries and different cities within Swedish borders. The empirical material has been thematized and analyzed with the help of previous research in the field, as well as the Job-demands resources model (JD-R). The results show that the work role of middle manager is very complex and involves more work than what is stated in the job description, as the “invisible” work is of a great nature. There is a huge need for support that promotes the work and allows middle managers to handle the press, which is not offered unless the individual asks for it. Other colleagues and middle managers around him who are on hand for discussion and sounding boards also facilitate the work situation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanchefer inom privat sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö utifrån sina krav, sin kontroll och det sociala stödet i arbetet. Mellanchefer är en utmärkande grupp med sämre psykosocial arbetsmiljö och chefer i allmänhet har högst rapporterade fall relaterat till stress och andra psykiska påfrestningar. De upplever krav och press från olika håll som medför en ökad stress och känsla av att vara otillräcklig. Studiens utgångspunkt är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell, som utifrån tre faktorer visar hur de fungerar ihop för att antingen utveckla en god eller dålig arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta mellanchefer intervjuats och de är verksamma inom samma företag. Intervjuerna och tidigare forskning ligger till grund för att uppnå studiens ändamål. Jämfört med tidigare forskning, visar studiens resultat att intervjupersonerna upplever en god psykosocial arbetsmiljö. De har höga arbetskrav som kräver mycket tid men mellancheferna motiveras av utmaningarna rollen för med sig. Vidare upplever mellancheferna att de har hög kontroll och högt socialt stöd och kan således hantera de höga arbetskraven. / The purpose of this study has been to investigate how middle managers in the private sector experience their psychosocial work environment based on their demands, their control, and the social support at work. Middle managers are a distinctive group with a worse psychosocial work environment and managers in general have the highest reported cases related to stress and other psychological strains. They experience demands and pressure from various quarters which lead to increased stress and a feeling of being inadequate. The starting point of the study is Karasek and Theorell's demand-control-support model, which based on three factors shows how they work together to either develop a good or bad work environment. The survey was conducted with semi-structured interviews. A total of eight middle managers have been interviewed and they are active within the same company. The interviews and previous research are the basis for achieving the purpose of the study. Compared to previous research, the study's results show that the interviewees experience a good psychosocial work environment. They have high work demands that require a lot of time, but the middle managers are motivated by the challenges the role brings. Furthermore, the middle managers feel that they have high control and high social support and can thus handle the high work demands.

Mellanchefers roll i organisationer har visat sig vara fylld med utmaningar. En mellanchefs ansvar är bland annat att rapportera till högre chefer, kommunicera beslut till medarbetare samtidigt som relationer ska upprätthållas på olika nivåer inom organisationen. Den syn på mellanchefens roll som skildras i tidigare forskning tenderar att vara negativ. En stor del av forskningen visar höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö bland mellanchefer. Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur mellanchefer på operativ nivå upplever sin arbetssituation. Studien fokuserar på mellanchefers komplexa roll som både arbetsgivarrepresentant och medarbetarrepresentant. För att besvara studiens forskningsfrågor har empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Till skillnad från stor del av tidigare forskning visar resultatet i föreliggande studie inte att mellanchefers arbetssituation präglas av höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö. Detta med ett undantag till en av studiens respondenter som arbetar i en mycket stressig miljö. Studiens resultat visar tre framträdande utmaningar som mellanchefer möter i sitt arbete på grund av att de befinner sig mitt emellan organisationens olika nivåer (1) Att hålla medarbetare och högre chefer nöjda, (2) Att binda samman organisationens kommunikationskedja och (3) Att skilja på den formella överordnad-underordnad relationen och informella vänskapsrelationen. Resultatet i studien påvisar även att mellanchefer ofta tillämpar copingstrategier för att hantera utmanande situationer. Särskilt vanligt är socialt stöd från kollegor i samma roll, problemfokuserad coping i oförutsedda händelser och emotionsfokuserad coping när frustration eller osäkerhet uppstår. / The role of middle managers in organizations has proven to be filled with challenges. A middle manager's responsibilities are, among other things to report to senior managers, and to communicate decisions to employees while maintaining relationships at various levels within the organization. Middle managers are often portrayed in a negative way in earlier research. Majority of the studies show high stress levels and a negative psychosocial environment among middle managers. The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how middle managers at the operational level in retail and café operations experience their work situation. The study focuses on middle managers' complex role as both employer representative and employee representative. To answer the study's research questions, the empirical data has been collected through semi-structured interviews. Unlike a lot of the previous research, the results in this study did not show that middle managers' work situation is characterized by high stress levels and a poor psychosocial work environment. This apart from one respondent who works in a stressful environment. The study’s results presented three prominent challenges that middle managers face as a result of being situated between different hierarchies: (1) To keep the subordinated and the higher managers content, (2) To connect the communication chain of the organization and (3) To distinguish between the formal and informal managerial role. The results in the study also show that middle managers often use coping strategies to manage challenging situations. Particularly with the respect to showing social support from colleagues with the same role, taking a problem-focused approach during sudden unexpected events and emotion-focused coping during times when expressing dissatisfaction is needed.

It is recognised that gender equality and diversity are essential for building successful organisations. To tackle the global challenges characterised by economies today, one must ensure equal opportunities for all, both men and women. Organisations have acknowledged the benefits of a more gender equal workforce and are starting to take action. But what are the results of such actions? We have found that a lot of research is focused on the sources of gender inequality in organisations but little on the efficacy of different actions to counter those inequalities. The purpose of this thesis is to examine how active gender equality work can impact an organisation. A case study of an organisation in the IT consultancy industry in Sweden is carried out where active gender equality work has been initiated through the internal project “the Gender Equality Project”. Empirical data gathered from interviews with employees from all levels of the organisation has been the main source of data collection and has worked as a base for the analysis and discussion. The research question that have guided our work is: How can active gender equality work impact the structure and culture within an organisation in a male-dominated industry? This thesis is based on a subjective approach, assuming that reality can be seen as a social construction and that humans create their own reality. This implies that the social world is viewed as a process which is created and recreated everyday through the usage of language, routines and actions. Further, this thesis argues that organisations should be seen as gendered and that assumptions about gender underlie the construction of organisations, resulting in a marginalisation of women which contributes to the maintenance of gender segregation in organisations. The findings show that active work with gender equality has resulted in structural and cultural impacts in several areas, such as more gender aware recruitment processes and external communication strategies as well as a culture which encourages employees to call out biases and defend gender equality initiatives. The findings also reveal an organisational structure which partly counteract the effects of gender equality work and a deficient communication of the purpose of the project which, currently, prevents it from becoming institutionalised. Much emphasis is put on the many middle managers in the organisation to bring the project forward and continue working with it, without clear expectations and guidance from the top management which has resulted in a halt and an inaction from the middle managers. / Jämställdhet och mångfald anses som essentiellt för att bygga framgångsrika organisationer. För att kunna tackla de globala utmaningarna som världen står inför, måste lika möjligheter för både kvinnor och män kunna säkerställas. Fler och fler organisationer bekräftar fördelarna med en mer jämställd arbetskraft och börjar arbeta mot förändring. Men vad är resultatet av sådant arbete? Vi har funnit att tidigare forskning tenderar att fokusera på orsakerna till ojämställdhet i organisationer, istället för den verkan olika initiativ och arbete för att främja jämställdhet har. Uppsatsens syfte är att utvärdera hur aktivt jämställdhetsarbete kan påverka en organisation. En fallstudie har genomförts på en svensk organisation verksam inom IT-konsultbranschen, där aktivt jämställdhetsarbete har initierats genom ett internt projekt kallat “Jämställdhetsprojektet”. Den främsta källan till empirisk data härrör från intervjuer med anställda på alla nivåer i organisationen och denna data har lagt grunden för analys och diskussion. Den forskningsfråga som guidat oss i vårt arbete är följande: Hur kan aktivt jämställdhetsarbete påverka strukturen och kulturen i en organisation i en mansdominerad bransch? Uppsatsen tar en subjektiv ansats, och utgår från att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor skapar sin egen verklighet. Detta medför att den sociala världen ses som en process som skapas och återskapas varje dag genom språkbruk, rutiner och handlingar. Vidare argumenteras det för att organisationer ska ses som könade och att antaganden om kön ligger till grund för konstruktionen av organisationer. Detta medför en marginalisering av kvinnor vilket bidrar till ett upprätthållande av könssegregeringen i organisationer. Resultaten visar att aktivt jämställdhetsarbete resulterar i strukturella och kulturella effekter. Effekterna kan ses genom en mer genusmedveten rekryteringsprocess och strategier för extern kommunikation men även en kultur där anställda uppmuntras till att uppmärksamma och motarbeta fördomar och försvara initiativ för jämställdhet. Resultaten belyser även en organisationsstruktur som till viss del motverkar effekterna av aktivt jämställdhetsarbete och en bristande kommunikation av projektets syfte, vilket i dagsläget hindrar en institutionalisering. Stor vikt läggs på organisationens mellanchefer att driva projektet framåt och fortsätta dess arbete. Det saknas dock klara förväntningar och vägledning från koncernledningen, vilket har resulterat i en stagnering och passivitet från organisationens mellanchefer.

The purpose of this study was to examine how middle managers experience their workload and work relief in relation to the use of digital systems in the work life. Seven people has participated, three women and four men. The interviews were conducted with a semi structured interview guide and the collected data was analyzed with a thematic analysis. The information that emerged from the analysis of the collected data was that almost all the participants have experienced stress when using the digital systems. It also shows that when using the digital systems most of the participants have gotten more tasks and expectations from the management to complete. Some of them also thought that the educations were inadequate for some of the digital systems and there was a desire for more and better educations. This might indicate that they are experiencing more demands due to the increase of tasks but not as high support because of the inadequate educations. Almost all participants said that their knowledge in some of the digital systems were good. Which can indicate that they have a good control when using them. Almost all participants used the digital systems outside of work daily for example to read their email and to reduce the risk of having an overflowing inbox for the next workday. This can indicate that they at some extent have a high workload due to that they check their email daily after work.

Throughout their existence, organizations face endless change. Organizational change programs, despite often being initiated by top management, inevitably involve employees at multiple levels in the organization, including middle managers, which could be argued to play an especially important role as they are both receivers and implementers of the change. The middle managers try to make sense of the changes initiated by top management while they simultaneously are expected to sell it down the organizational line, meaning that the middle managers are forced to balance multiple and sometimes competing roles during change. Moreover, negotiations arise during the unstable times of change for the new social order to be determined and for organizational work to take place. To better understand these phenomena, this study applies a change recipient perspective, specifically that of middle managers. The phenomena were explored through a case study, which included qualitative interviews with managers in an organization that during the study was undergoing multiple changes, with the aim to gain a better understanding of these complex social processes by recognizing the impact from contextual and cultural factors. The findings of the study illustrate that while the middle managers negotiated within themselves to make sense of the change, they did not get the same opportunity to negotiate with their superiors. Further, the middle managers made sense of the change in ways that were unique to them, depending on their individual experiences and backgrounds. Hence, there was no single “best way” to facilitate all middle managers’ sensemaking processes, rather, the middle managers needed differing support at differing points in time. The study concludes that the contextual factors, such as the organizational culture and subcultures, power relations and social dynamics, were what affected the middle manager's sensemaking processes and their room for negotiation. Therefore, these factors could be further addressed in theory and in practice before initiating change. / Organisationer står inför oändlig förändring under hela sin existens. Organisatoriska förändringsprogram, trots att de ofta initierats av högsta ledningen, involverar oundvikligen anställda på flera nivåer i organisationen, inklusive mellanchefer, vilka skulle kunna hävdas spela en särskilt viktig roll eftersom de är både mottagare och implementerare av förändringen. Mellancheferna försöker förstå den uppifrån initierade förändringen samtidigt som de förväntas sälja den längs organisationslinjen, vilket innebär att mellancheferna tvingas balansera flera, ibland konkurrerande, roller under förändring. Dessutom uppstår förhandlingar under den instabila tid som förändringar medför för att den nya sociala ordningen ska kunna bestämmas och för att organisationsarbete ska kunna äga rum. För att bättre förstå dessa fenomen tillämpar denna studie ett “förändringsmottagarperspektiv”, särskilt det av mellancheferna. Dessa fenomen utforskades genom en fallstudie, som innehöll kvalitativa intervjuer med chefer i en organisation som under studien genomgick flera förändringar, med syftet att få en bättre förståelse för dessa komplexa sociala processer genom att vidkänna påverkan från kontextuella och kulturella faktorer. Resultaten av studien illustrerar att medan mellancheferna förhandlade inom sig själva för att förstå förändringen, fick de inte samma möjlighet att förhandla med sina överordnade. Vidare skapade mellancheferna mening av förändringen på sätt som var unika för dem, beroende på deras individuella erfarenheter och bakgrunder. Därför fanns det inget enskilt "bästa sätt" att underlätta alla mellanchefers meningsskapande processer, snarare behövde mellancheferna olika stöd vid olika tidpunkter. Studien drar slutsatsen att de kontextuella faktorerna, såsom organisationskulturen och subkulturer, maktrelationer och social dynamik, var det som påverkade mellanchefens förhandlingsmöjligheter och förmåga att förstå förändringen. Därför kan dessa faktorer uppmärksammas ytterligare i teorin samt i praktiken innan förändringar initieras.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förväntningar och upplevelser hos internt och externt rekryterade mellanchefer inför och vid rollövertagandet. Studien identifierar skillnader i dessa upplevelser, HR-avdelningens syn, samt belyser fördelar och nackdelar i mellanchefernas anpassning till organisationen. Målet är att öka förståelsen för de olika utmaningar internt och externt rekryterade mellanchefer möter. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom en nordisk detaljhandelsorganisation.    Genom en noggrann analys av det empiriska materialet har mellanchefernas reflektioner kategoriserats för att sedan jämföras med grundläggande organisations- och roll teorier samt tidigare forskning inom området. Resultaten av studien framhäver tydliga skillnader i förväntningar och upplevelse av arbetsrollen mellan interna och externa mellanchefer. Vidare belyser studien hur mellancheferna anpassar sig till och förstår organisationens kultur och förväntningar kopplade till deras ledarskapsroll. Resultaten indikerar att internt och externt rekryterade mellanchefer står inför både fördelar och nackdelar i att navigera och förstå sin ledarskapsroll i organisationen, vilket i sin tur kan påverka deras prestation på arbetsplatsen. / Abstract The purpose of this study is to describe and analyze the expectations and experiences of internally and externally recruited middle managers prior to and upon taking over the role. The study identifies differences in these experiences, the HR department's view, and highlights advantages and disadvantages in the middle managers' adaptation to the organization. The goal is to increase understanding of the various challenges internally and externally recruited middle managers face. The study has a qualitative approach and is based on semi-structured interviews with middle managers operating within a Nordic retail organization.   Through a careful analysis of the empirical material, the middle managers' reflections have been categorized and then compared with basic organizational and role theories and previous research in the field. The results of the study highlight clear differences in expectations and views of the work role between internal and external middle managers. Furthermore, the study highlights how middle managers adapt to and understand the organization's culture and expectations linked to their leadership role. The findings indicate that internally and externally recruited middle managers face both advantages and disadvantages in navigating and understanding their leadership role in the organization, which in turn may affect their performance in the workplace.

Krav på ansvarstagande för offentliga chefer har ökat under de senaste åren, och detta har i sin tur lett till ökat krav på offentliga chefer som dessutom får ta allt mer ansvar. De behöver också lägga ner allt mer av sin arbetstid på att arbeta med just ansvar. Dessa ökade krav är dock inte jämnt fördelade över organisationens chefer. Därför har ansvaret blivit stort för de chefer som ansvarstagandet faller på. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för ansvarstagande i offentlig sektor. Genom att i praktiken undersöka hur offentliga chefer utkrävs på ansvarstagande samt hur en offentliga organisation internt hanterar krav på ansvarstagande hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse kring begreppet ansvarstagande. Utifrån vårt syfte är två forskningsfrågor formulerade för att med hjälp av dessa kunna besvara syftet med studien.Studien som genomförts är kvalitativ med en abduktiv ansats. Till studien har det tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att kunna förstå och tolka det insamlade empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio respondenter vid en enhet vid Jönköpings kommun. Vi har intervjuat en högre chef, fyra enhetschefer och fyra mellanchefer som arbetar vid samma enhet. Detta för att med hjälp av respondenternas svar kunna fastställa hur en offentlig organisation och dess chefer utkrävs på ansvarstagande och internt hanterar krav på ansvarstagande.Den insamlade empirin har sedan satts i relation till den vetenskapliga litteratur som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur och behandlar tre huvudområden vilka är styrning i offentlig sektor, att förstå ansvarstagande och mellanchefer. Denna teori har sedan använts för att problematisera och analysera det empiriska materialet. Detta har i sin tur mynnat ut i slutsatserna för studien.I studien framkommer det att de undersökta cheferna kopplar begreppet ansvarstagande till ansvar och därigenom även till deras arbetsbeskrivningar. Cheferna utkrävs på så sätt på ansvarstagande genom de olika ansvarsförhållandena som kräver att de utför vissa arbetsuppgifter och sköter vissa ansvarsområden och därmed genomsyrar ansvarstagandet deras arbete. Trots de hinder som kan uppkomma för mellanchefer fungerar mellancheferna i denna organisation som en avlastning för enhetscheferna och underlättar därmed kravet på ansvarstagande som ligger på enhetscheferna. / Demands of accountability for public managers have increased in recent years which have resulted in increased demands on public managers, who must take more responsibility. Therefore, they must devote more of their working hours to work with responsibility. However, these increasing demands are not evenly distributed among the organization’s managers. Thereby the responsibility has become heavy for the mangers who deal with accountability. The purpose with this thesis is to generate knowledge about accountability in public sector. By examining how public managers are pressed for accountability and how an organization internally manage demands of accountability, we hope to contribute to an increased understanding around the concept of accountability. Two research questions are formulated to help us answer the purpose with the thesis.The study is conducted by means of qualitative method where we apply an abductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand the collected empirical material. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with nine respondents at a unit at Jönköpings kommun. We have been interviewing a senior manager, four unit mangers, and four middle managers who work within the same unit. With help from the respondents answers we would like to determine how public managers are pressed for accountability and how an organization internally handle demands of accountability.The collected data has been related to the academic literature which we used in the theoretical framework. The theoretical framework has been developed by using former literature and discusses three major topics, which are public sector governance, understanding accountability and middle managers. This theory has then been used to problematize and analyze the empirical material. All the above have led to the conclusions of this study.In this study, it appears that the examined mangers connect the concept accountability to responsibility and therefore to their job descriptions. The managers are pressed for accountability through their accountability relationships which demand that they perform their working tasks and manage their responsibilities, and thereby accountability permeates their work. Despite the obstacles that can appear for middle managers the middle managers in this organization work as a relief for the unit managers and thereby they ease the demand of accountability, which are lying on the unit managers.This thesis is written in Swedish.