Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor.   Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna.   Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu.

Syfte: Tidigare forskning har konstaterat att det finns svårigheter att verkställa organisationens styrning. Vår studie belyser de bakomliggande processerna i hur mellanchefer förmedlar och skapar förståelse för organisationens styrning. Studiens syfte är att undersöka hur mellanchefer genom meningsskapande aktiviteter konstruerar förståelse bland medarbetarna för organisationens styrning. Metod: Studien utgår från ontologisk konstruktionism och har en hermeneutisk kunskapssyn. Kvalitativ metod har använts och datainsamlingen har skett genom tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer i varierande branscher. Studien har ett induktivt synsätt i förhållande mellan teori och forskning och grundas i de två huvudsakliga teoretiska dimensionerna konversera och konceptualisera. Resultat & slutsats: Vi har identifierat sex teman vilka ger en bild av hur mellancheferna konstruerar förståelse bland medarbetarna. Temana identifierade under dimensionen konversera är:  kontextskapare, verksamhetens nav och ständigt pågående interaktioner. Temana under dimensionen konceptualisera är: systematisk uppföljning, gemensam riktning och framtidsblickande. Slutsatsen är att mellancheferna genom dessa teman utövar meningsskapande aktiviteter vilka har till syfte att konstruera förståelse bland medarbetarna för organisationens styrning. Examensarbetets bidrag: Vår studie har kartlagt de bakomliggande processerna i hur mellanchefer förmedlar och skapar förståelse för organisationens styrning. Studien har bidragit till en djupare inblick i mellanchefens vitala arbete som förståelse- och meningsskapare inom organisationen. Vi ger både bidrag till de teoretiska ämnena verksamhetsstyrning och sensemakingteorin. Studien bidrar även till de praktiskt utövande mellancheferna i den mening att de kan ta tillvara på slutsatserna och applicera i sin vardag. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser med fördel att vidare forskning utifrån våra resultat fokuserar på att undersöka skillnader i meningsskapande i förhållande till vilken nivå inom ledningssystemet som mellanchefen verkar. En ytterligare potentiell aspekt att forska vidare på är att undersöka hur effektiva metoderna som belysts i denna studie fungerar.

<p>As a result of organizational restructuring, the role of the middle managers has changed over time. Studies of change processes have increasingly placed focus on middle managers. According to researchers, middle managers play a key role in implementing the change. When putting the change into practice, there are factors affecting the middle managers. However, further research is needed regarding what constrains and enables the middle manager in these change processes.</p><p>Therefore, the purpose of this thesis is to explore the sensemaking and sensegiving process during organizational change, with focus on middle managers. To answer to the purpose, a theoretical model combining Balogun and Johnson’s (2005), Nonaka and Takeuchi’s (1995) models and theories of middle management is developed. By using the model we analyze the centralization of the accounting departments at the Swedish energy company Vattenfall. This change process constitutes the case of this thesis.</p><p>The empirical findings are based on ten interviews and two group discussions with top management, middle managers, co-workers as well as other key actors in the project providing trustworthiness to our study. A qualitative method using an abductive approach is used in the thesis to explore the actors’ interpretation of the change and capture the complexity of the case.</p><p>The conclusion includes enablers and constraints during the sensemaking and sensegiving process for the middle managers during the centralization of Vattenfall’s accounting departments. The identified enablers are the communication channels, a middle manager’s awareness of employees’ approach of making sense, the provided tools used to adjust working processes, some Business Units’ initial negative attitude towards the change, as well as the rejuvenated spirit. Finally, the middle managers themselves enabled the change as a result of their unique role in the organization.</p><p>On the other hand, the recognized constraints in the sensemaking and sensegiving process of the middle managers are; concerns regarding middle managers’ future employment, their ‘stuck in the middle’ position, limited resources, new working processes not adopted by some co-workers, and positive attitudes that resulted to flaws in the planning at some Business Units.</p>

<p>Flera undersökningar åskådliggör att organisationsstruktur spelar en avgörande roll och påverkar anställdas attityder och arbetsresultat. Organisationskultur beskriver hur medlemmarna upplever organisationens karaktär och har en starkt motiverande effekt hos organisationens medarbetare. De humana organisationerna är de effektivaste och undersökningar styrker argumentet att ledare påverkar sina anställdas arbetstillfredsställelse och arbetsresultat. Med anledning av detta är det förhållandevis logiskt att de framgångsrikaste ledarna medvetet skapar en stark organisationskultur på sin arbetsplats.</p><p>Arbetstillfredsställelse har likheter med organisationskultur, men organisationskultur är beskrivande medan arbetsillfredsställelse är utvärderande. Vidare finns det samband mellan motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse är ett resultat av det förflutna medan motivation är en förväntning avseende framtida händelser. Stress är en individuell process och faktumet att stressfaktorerna är additiva, medför att organisationerna måste ta hänsyn till den totala mängden stress som den anställde utsätts för. Vidare påvisar undersökningar att stressade ledare skapar stressade organisationer och anställda.</p><p>Syftet med studien är att beskriva hur mellanchefer vid Kriminalvården i Tidaholm upplever förväntningar från organisationen och organisationens anställda, samt hur detta på-verkar mellanchefernas individuella situation ur ett stress perspektiv.</p><p>Syftet uppfylls genom att applicera en kvalitativ ansats i vilken data insamlades genom personliga intervjuer. Målgruppen för undersökningen utgjordes nio mellanchefer (kriminalvårdsinspektörer), vilka hade samma chefer men olika arbetsuppgifter. Resultaten från studien visar att arbetsbelastning och tidsbrist är källor till stress. Tillsammans skapade dessa faktorer en upplevd känsla av otillräcklighet. Vidare klargjordes att bristfälligt ledarskap och känslan av osäkerhet var viktiga stressfaktorer. Internernas beteende kunde också skapa stressfulla situationer. Det fanns även exempel på dåliga erfarenheter när flera orutinerade medarbetare arbetade tillsammans. Stress vilken kunde härledas från överordnade bearbetades likartat av respondenterna, medan stress från underordnade bearbetades olika. Samtliga Kriminalvårdinspektörer menade att stress påverkar ledarskapet. Deras uppfattning hur stress påverkar överordnades och eget ledarskap varierade. Mellancheferna i denna studie besvärades av arbetsuppgifter vilka skickades direkt från Kriminalvårdsstyrelsen. Denna typ av uppgifter och ansvarsfördelning var svår att påverka. Vidare föreföll det inte vara ovanligt att denna typ av arbetsuppgifter utretts vid ett tidigare tillfälle. Dessa händelser indikerar att organisationen har klassiska problem att leda kunskap, såsom att lagra, handha, fördela, och sprida kunskap. I denna studie vandrar stress i båda riktningar, från botten mot toppen, eller från toppen mot botten.</p> / <p>Several investigations illustrate that the organizational structure has a mayor impact on worker attitudes and performance. Organizational culture describes how members experience the organizations characteristics and has a strong motivating effect to the organiza-tions employees. The most human organizations are more efficient and research strengthens the argument that leaders affect their subordinates job satisfaction and performance. It is then logical why the most successful leaders have created strong organizational cultures.</p><p>The approach job satisfaction has similarities with organizational culture but organizational culture is descriptive, while job satisfaction is evaluative. Further is there a relationship between motivation and satisfaction, even if they not are exactly comparable, actually they are quite different. Satisfaction is namely an outcome of the past and motivation is an expectation about the future. Stress is an individual process and the fact that stressors are additive means that the organizations have to consider the total sum stress an employee is exposed to. Furthermore illustrates research that stressed leaders create stressed organizations and employees.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how middle managers in The Prison and Probation Service in Tidaholm perceive the expectations, from the organization and the organizations employees, and how this affects the middle managers individual situation from a perspective of stress.</p><p>The purpose was fulfilled by applying a qualitative research approach where data was collected through interviews. The target group included nine Middle managers (kriminalvårdsinspektörer) who had same superior managers but different working tasks. The results of the study indicates that workload was a source of stress and time was perceived to be a limit. This together created a feeling of insufficiency. Further were unclear leadership and the feeling of uncertainty important stress factors. The prisoners’ behaviour could also create stressful situations and there were bad experiences when several inexperienced employees worked together. Stress created from superiors was handled identically, while stress from subordinates was worked on differently. The respondents agreed that stress affects leadership. The opinions differed concerning how it affected their superiors- and their own leadership. What concerned the Middle managers were the assignments that came directly from the Kriminalvårdsstyrelsen. This flow of responsibilities and tasks were hard to affect. Often were the assignments investigated earlier, which indicates that the organization has classical knowledge management problems, like to store, handle and spread knowledge. In this study walks stress in both directions, from the bottom to the top, or from the top to the bottom.</p>

Business strategy in itself is a well-known concept in today’s academic literature and extensive research on strategy formulation can easily be found. Strategy implementation on the other hand has not been researched to the same extent. This seems to be contradictory when one takes into consideration that effective and efficient strategy implementation has been proven to have an incredibly large impact on the success of any firm, company or organisation. Furthermore, no strategy will be beneficial for a company if it cannot be implemented. Adding to the complexity of this situation, middle management has long been disregarded concerning the strategy process or even thought to be detrimental. However, in recent years there has been a shift and research has started to recognise the importance of middle managers. The thesis aims to provide a deeper understanding of how middle management actively operates when implementing strategy. By doing so the thesis may be of value for middle managers and companies working with strategy, by increasing awareness about middle management’s influence on the strategy implementation process.  This thesis is partially exploratory and partially descriptive with a qualitative and deductive nature. In order to answer the purpose, a research strategy of case studies was used where empirical data was collected from interviews held with six different middle managers.  An implementation process model that described the different phases of strategy execution and supporting activities surrounding implementation was created. The developed implementation framework had its foundation in previous research concerning strategy implementation from an organisational perspective. The data that was collected from the middle managers was then analysed and compared to the model. By modifying the implementation process model using the information received from the middle managers a verified implementation process model was created which takes into account the middle management perspective.   The most important findings suggest that middle managers are important for the implementation process. An implementation process model from a middle management perspective has been developed which presents the phases of execution and what impact middle managers have during the course of the implementation. The findings further suggest that middle management can increase the successfulness of a strategy if allowed influence from start to finish. / Strategier i sig självt är ett välkänt område i dagens akademiska litteratur och man kan enkelt hitta utförlig forskning om strategi formulering. Implementeringen av strategier är däremot inte ett lika populärt forskningsområde. Detta är något motsägelsefullt när man tar hänsyn till att en effektiv implementering av strategi har visat sig ha en väldigt stor påverkan på företags framgång. Dessutom kan ingen strategi vara fördelaktig för ett företag om strategin ej kan implementeras. För att öka komplexiteten av detta har mellanchefer länge blivit förbisedda eller till och med ansetts vara skadliga för strategi processen. Dock håller detta på att ändras och mellanchefer börjar mer och mer anses som viktiga. Denna uppsats försöker skapa en djupare förståelse för hur mellanchefer aktivt arbetar när implementering av strategier sker. Genom detta kan uppsatsen vara av värde för mellanchefer och företag som arbetar med strategier genom att bidra med en ökad medvetenhet om mellanchefers påverkan på implementeringsprocessen.  Uppsatsen var delvis explorativ och delvis deskriptiv med ett kvalitativ och deduktiv tillvägagångssätt. Fallstudier användes där data samlades in via intervjuer med sex olika mellanchefer.  En modell som beskriver implementeringsprocessens olika faser och stödjande faktor skapades. Modellen var baserad på tidigare forskning om implementering av strategier från ett företagsperspektiv. Data som samlades in från mellancheferna var sedan analyserad och jämnförd med modellen. Genom att anpassa modellen med informationen från mellancheferna en verifierad implementeringsprocess utifrån ett mellanchefsperspektiv skapades.  Det viktigaste resultatet antyder att mellanchefer är viktiga för implementering av strategier. Implementeringsmodellen ur ett mellanchefsperspektiv presenterar faser av utförandet av strategi och effekten mellanchefer har under implementeringsprocessen. Resultaten antyder även att mellanchefer kan öka strategiers sannolikhet för framgång om de har möjlighet att bidra från stat till slut.

Studien har undersökt hur ett förändringsarbete i en organisation förmedlats och tagits emot genom de hierarkiska nivåerna. Frågeställningarna har därför undersökt hur ledning förmedlat och motiverat ett förändringsinitiativ, hur mellanchefer tolkat detta och förmedlat det vidare till medarbetare och slutligen vilken form av meningsskapande och lärande som skett hos medarbetare. Tidigare forskning har bland annat visat att kommunikationen mellan över- och underordnad haft en stark koppling till hur en förändring tagits emot. Medarbetares meningsskapande har även haft en tydlig koppling till deras relation till organisationen och sina chefer där medarbetare bör känna en trygghet för att kunna ställa sig positiva till en förändring. Det forskningen inte visat är hur dessa meningsskapande processer praktiskt sker i de hierarkiska nivåerna samt hur dessa kan ses i relation till andra typer av organisationer i olika branscher. Metoden som har använts för att belysa dessa luckor är kvalitativa intervjuer då detta gett en bredare och djupare bild av medlemmarnas upplevelser kring förändring. Studiens resultat har visat att ledning måste skapa sig en tydlig bild av organisationens tillstånd samt ge utrymme för bland annat mellanchefer att anta en meningsgivande roll och därmed främja ett lärande med utgångspunkt i reflektion för att förändringen ska få ett lyckat utfall. Studien har även synliggjort hur en tydlig kommunikation är avgörande för att kunna skapa en samsyn och främja ett lärande kring förändring genom organisationers olika nivåer. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet har varit att framhäva samtliga nivåers roll i det meningsgivande arbete som krävs för att nå en lyckad förändring. / The study has examined how change management is carried out and received through various hierarchical levels in an organization. The questions of this study has therefore examined how topmanagement communicated and motivated a change initiative, how the middle managers interpreted this and communicated it to the employees and finally what form of sensegiving and learning has taken place among the employees. Previous research has partially focused on how communication between the superior and subordinate has had a strong connection to how a change is received. The employees’ sensemaking has also had a clear connection to their relationship with the organization and its managers, where employees should feel a safe connection to the organization in order to experience the change in a positive way. What is less clear in earlier research is how these processes practically take place across hierarchical levels and how these can be seen in relation to other types of organizations in different industries. To contribute to this research field, the method used in this study is qualitative interviews as this method gives a broader and deeper picture of the organizational members’ experiences about change. The study's results have shown that the management must create a clear picture of the organization's conditions and that they give room for the middle managers to adopt a meaningful role, thus promoting learning based on reflection. The study has also highlighted how clear communication is crucial in order to create a consensus through the levels and to be able to promote learning within the change. The main contribution of this study to the field of research has been to highlight the importance of the role of different levels within an organization in sensegiving work, which is required to achieve successful change.

The background to this study is the high employee turnover that prevails in the grocery retail. The personnel management in the organisation is considered to have the opportunity to influence the employee turnover and the possibility of influence varies depending on the position. A middle manager is the manager who works closest to the employees and can thus affect the employee turnover in different ways. For example, the middle manager can influence this by creating a group where everyone feels involved. In addition to this, there are a number of studies that show that the relationship with the immediate manager is of importance for whether or not the employee chooses to remain within the organisation. The social relationships between middle managers and employees are important for employees´ choices in remaining within the organisation. Furthermore, employeeship is mentioned as a prerequisite for the employee to not quit. Since a number of studies mention the importance of well–functioning social relations between employees and middle managers, the study's authors have chosen to apply the LMX theory in the study. The LMX theory concerns the purpose of the study–to create an understanding of how the social relationships between employees and middle managers can be shaped and developed to create trust in the grocery retail. The present study has a qualitative approach and the data collection consists of ten semi–structured interviews with both employees and middle managers in the grocery retail. The empirical study shows that the respondents are concerned about the social relationships and consider these as a prerequisite for the organization to function in a desirable way. The empirical material identifies a number of key concepts that contribute to the study's analysis. Some of the concepts that were brought up in the social relationships were respect, responsiveness, communication and feedback. During the interviews, a number of different factors were identified that are considered to lead to high–quality social relationships between employees and middle managers. The conclusions show the importance that both middle managers and employees show an interest in each other and the will to deepen their social relationships. It also appears that none of the parties can perform in a desirable way if there is a lack of well-functioning social relationships. The high–quality relationships are determined by the personal chemistry and commitment to deepen the relationship. Trust must exist between middle managers and employees for a well–functioning social interaction, regardless of the nature of the relationship to each other. / Bakgrunden till denna studie är den höga personalomsättningen som råder inom dagligvaruhandeln. Organisationens personalledning anses ha möjlighet att påverka personalomsättningen och möjligheten till inflytande varierar beroende på befattning. En mellanchef är den chef som finns närmast till hand för medarbetaren, vilket gör att hen kan påverka personalomsättningen på olika sätt. Exempelvis kan mellanchefen påverka detta genom att skapa en grupp där alla känner delaktighet. Utöver detta finns det ett antal studier som visar att relationen till den närmaste chefen är av betydelse för huruvida medarbetaren väljer att stanna kvar inom organisationen eller inte. De sociala relationerna mellanchef–medarbetare är betydelsefulla för att medarbetaren ska välja att stanna kvar i organisationen. Vidare nämns också medarbetarskap som en förutsättning för att medarbetaren inte ska lämna. Eftersom ett flertal studier nämner vikten av välfungerade sociala relationer mellan medarbetare och mellanchef har studiens författare valt att utgå från LMX–teorin. LMX–teorin berör studiens syfte–att skapa förståelse för hur de sociala relationerna mellan medarbetare och mellanchef kan formas och utvecklas för att skapa förtroende i dagligvaruhandeln. Föreliggande studie har kvalitativ ansats och datainsamlingen består av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och mellanchefer inom dagligvaruhandeln. I studiens empiri framgår att respondenterna är måna om de sociala relationerna och ser dessa som en förutsättning för att organisationen ska fungera på ett önskvärt sätt. I det empiriska materialet identifieras ett antal nyckelbegrepp som sedan bidrar till studiens analys. Några av de begrepp som uppkom gällande de sociala relationerna var respekt, lyhördhet, kommunikation och feedback. Vid intervjuerna identifierades ett antal olika faktorer som anses leda till högkvalitativa sociala relationer mellan medarbetare och mellanchef. I studiens slutsatser framgår vikten av att både mellanchefer och medarbetare visar intresse för varandra och är villiga att fördjupa de sociala relationerna. Det framgår också att ingen av parterna kan utföra sitt arbete på ett önskvärt sätt om det råder brist på välfungerande sociala relationer. De högkvalitativa relationerna avgörs av personkemin samt engagemang för att fördjupa relationen. Förtroende måste finnas mellan mellanchef och medarbetare för ett välfungerade socialt samspel, oavsett relationens art till varandra.

Flera undersökningar åskådliggör att organisationsstruktur spelar en avgörande roll och påverkar anställdas attityder och arbetsresultat. Organisationskultur beskriver hur medlemmarna upplever organisationens karaktär och har en starkt motiverande effekt hos organisationens medarbetare. De humana organisationerna är de effektivaste och undersökningar styrker argumentet att ledare påverkar sina anställdas arbetstillfredsställelse och arbetsresultat. Med anledning av detta är det förhållandevis logiskt att de framgångsrikaste ledarna medvetet skapar en stark organisationskultur på sin arbetsplats. Arbetstillfredsställelse har likheter med organisationskultur, men organisationskultur är beskrivande medan arbetsillfredsställelse är utvärderande. Vidare finns det samband mellan motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse är ett resultat av det förflutna medan motivation är en förväntning avseende framtida händelser. Stress är en individuell process och faktumet att stressfaktorerna är additiva, medför att organisationerna måste ta hänsyn till den totala mängden stress som den anställde utsätts för. Vidare påvisar undersökningar att stressade ledare skapar stressade organisationer och anställda. Syftet med studien är att beskriva hur mellanchefer vid Kriminalvården i Tidaholm upplever förväntningar från organisationen och organisationens anställda, samt hur detta på-verkar mellanchefernas individuella situation ur ett stress perspektiv. Syftet uppfylls genom att applicera en kvalitativ ansats i vilken data insamlades genom personliga intervjuer. Målgruppen för undersökningen utgjordes nio mellanchefer (kriminalvårdsinspektörer), vilka hade samma chefer men olika arbetsuppgifter. Resultaten från studien visar att arbetsbelastning och tidsbrist är källor till stress. Tillsammans skapade dessa faktorer en upplevd känsla av otillräcklighet. Vidare klargjordes att bristfälligt ledarskap och känslan av osäkerhet var viktiga stressfaktorer. Internernas beteende kunde också skapa stressfulla situationer. Det fanns även exempel på dåliga erfarenheter när flera orutinerade medarbetare arbetade tillsammans. Stress vilken kunde härledas från överordnade bearbetades likartat av respondenterna, medan stress från underordnade bearbetades olika. Samtliga Kriminalvårdinspektörer menade att stress påverkar ledarskapet. Deras uppfattning hur stress påverkar överordnades och eget ledarskap varierade. Mellancheferna i denna studie besvärades av arbetsuppgifter vilka skickades direkt från Kriminalvårdsstyrelsen. Denna typ av uppgifter och ansvarsfördelning var svår att påverka. Vidare föreföll det inte vara ovanligt att denna typ av arbetsuppgifter utretts vid ett tidigare tillfälle. Dessa händelser indikerar att organisationen har klassiska problem att leda kunskap, såsom att lagra, handha, fördela, och sprida kunskap. I denna studie vandrar stress i båda riktningar, från botten mot toppen, eller från toppen mot botten. / Several investigations illustrate that the organizational structure has a mayor impact on worker attitudes and performance. Organizational culture describes how members experience the organizations characteristics and has a strong motivating effect to the organiza-tions employees. The most human organizations are more efficient and research strengthens the argument that leaders affect their subordinates job satisfaction and performance. It is then logical why the most successful leaders have created strong organizational cultures. The approach job satisfaction has similarities with organizational culture but organizational culture is descriptive, while job satisfaction is evaluative. Further is there a relationship between motivation and satisfaction, even if they not are exactly comparable, actually they are quite different. Satisfaction is namely an outcome of the past and motivation is an expectation about the future. Stress is an individual process and the fact that stressors are additive means that the organizations have to consider the total sum stress an employee is exposed to. Furthermore illustrates research that stressed leaders create stressed organizations and employees. The purpose of this thesis is to describe how middle managers in The Prison and Probation Service in Tidaholm perceive the expectations, from the organization and the organizations employees, and how this affects the middle managers individual situation from a perspective of stress. The purpose was fulfilled by applying a qualitative research approach where data was collected through interviews. The target group included nine Middle managers (kriminalvårdsinspektörer) who had same superior managers but different working tasks. The results of the study indicates that workload was a source of stress and time was perceived to be a limit. This together created a feeling of insufficiency. Further were unclear leadership and the feeling of uncertainty important stress factors. The prisoners’ behaviour could also create stressful situations and there were bad experiences when several inexperienced employees worked together. Stress created from superiors was handled identically, while stress from subordinates was worked on differently. The respondents agreed that stress affects leadership. The opinions differed concerning how it affected their superiors- and their own leadership. What concerned the Middle managers were the assignments that came directly from the Kriminalvårdsstyrelsen. This flow of responsibilities and tasks were hard to affect. Often were the assignments investigated earlier, which indicates that the organization has classical knowledge management problems, like to store, handle and spread knowledge. In this study walks stress in both directions, from the bottom to the top, or from the top to the bottom.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet. Resultatet visade att de kvinnliga cheferna ansåg sig ha balans mellan arbete och privatliv. Exempel på faktorer som kan hämma balansen är otillräckligt stöd från chef och en för hög arbetsbelastning utan möjlighet till avlastning. Arbetsgivaren kan i hög grad påverka de anställdas upplevelse och möjlighet till balans genom arbetsvillkoren. Balans i livet kan bland annat främjas av en familjevänlig personalpolitik. / The possibility to obtain a work-life balance will in the future be of greater importance in an individual’s choice of employer. The purpose of the study was drawn up in collaboration with the municipal of Halmstad who, since they have experienced some difficulties in attracting and recruiting younger qualified managers, wants to become more attractive as employer. The purpose decided upon was to enlarge the understanding of how female managers in the middle scene of life experience work-life balance and what their employer, the municipal of Halmstad, can offer their employees to facilitate a work-life balance. It is a qualitative study in which eight deep interviews with female middle managers make up the foundation. Only women were chosen to the study since women, even though they are employed outside of the home, traditionally carry out most the domestic chores. The result showed that the female middle managers felt that they today experienced a work-life balance. Some of the elements that can restrain a positive work-life balance are insufficient support from superior manager and a high degree of workload without relief. It was found that through the working conditions is the employer to a large extent able to influence the employee’s experience of work-life balance. Family-friendly organizational policies, among other factors, can foster work-life balance.

As a result of organizational restructuring, the role of the middle managers has changed over time. Studies of change processes have increasingly placed focus on middle managers. According to researchers, middle managers play a key role in implementing the change. When putting the change into practice, there are factors affecting the middle managers. However, further research is needed regarding what constrains and enables the middle manager in these change processes. Therefore, the purpose of this thesis is to explore the sensemaking and sensegiving process during organizational change, with focus on middle managers. To answer to the purpose, a theoretical model combining Balogun and Johnson’s (2005), Nonaka and Takeuchi’s (1995) models and theories of middle management is developed. By using the model we analyze the centralization of the accounting departments at the Swedish energy company Vattenfall. This change process constitutes the case of this thesis. The empirical findings are based on ten interviews and two group discussions with top management, middle managers, co-workers as well as other key actors in the project providing trustworthiness to our study. A qualitative method using an abductive approach is used in the thesis to explore the actors’ interpretation of the change and capture the complexity of the case. The conclusion includes enablers and constraints during the sensemaking and sensegiving process for the middle managers during the centralization of Vattenfall’s accounting departments. The identified enablers are the communication channels, a middle manager’s awareness of employees’ approach of making sense, the provided tools used to adjust working processes, some Business Units’ initial negative attitude towards the change, as well as the rejuvenated spirit. Finally, the middle managers themselves enabled the change as a result of their unique role in the organization. On the other hand, the recognized constraints in the sensemaking and sensegiving process of the middle managers are; concerns regarding middle managers’ future employment, their ‘stuck in the middle’ position, limited resources, new working processes not adopted by some co-workers, and positive attitudes that resulted to flaws in the planning at some Business Units.