<p>Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.</p>

No description available.

No description available.

Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisa­toriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap. Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållnings­sätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier. Som fallstudie gör den inte anspråk på att vara representativ för alla svenska myndigheter i förändring men är tänkt att visa hur förändringskommunikationen upplevdes på en svensk myndighet. Resultaten visade att cheferna var bättre informerade än medarbetarna om målbild och bak­grund för förändringen. Myndigheten fokuserade sin information i förändringen kring en del av bakgrunden, den ekonomiska krisen. Informationen om mål och visioner var begränsad. Cheferna hade en stor och mestadels uppskattad kommunikativ roll i förändringen. Medarbe­tarna upplevde begränsade möjligheter att hinna ta in information, tolka den och ge feedback. Förändringsprocessen upplevdes som relativt toppstyrd i samarbete med personal- och kommunikationsavdelning. En traditionellt stark konsensuskultur kontrasterade mot en förändringsprocess där kommunikationen inte medgav inflytande över den egna arbets­situationen, vilket upplevdes av vissa som kränkande. Slutsatserna blev att information om både målbilder, bakgrunder och visioner framåt är viktiga i en förändringsprocess. Sida hade en plan och kommunicerade väl med sina chefer. Medarbetare och chefer på Sida kände stor lojalitet med verksamheten och hade därför förtjänat respekt i högre grad i kommunikationen. Dialog mellan alla chefer och medarbetare skulle ha gett möjlighet för medarbetarna att reagera och bli lyssnade på, även om beslut redan var tagna. På Sida upplevdes kommunikationen via cheferna mer individberoende än systemberoende. Ryktesspridning blev inte något stort problem trots att ledningen inte hade planerat för hanteringen av rykten inom förändringskommunikationen. Även om fallstudien endast rör Sida kan den tänkas vara relevant för andra svenska myndigheter.

This academic essay is built on a qualitative study about middle managers experience of the communication and the involvement of employees in the process of change. Nine middle managers within Swedish primary care have been interviewed with the purpose of researching different middle managers different and similar views on the communication in the process of change. In the essay, our collected empiricism is set against theories like Kurt Lewin's (1951) model of change and the model of communication created by Claude Shannon and Warren Weaver (1963). A mutual view on the communication that emerged in our research was that the early involvement of employees in the process of change is highly substantial. This has been done in different ways and with partially different outcomes, which appears in our research. The employees participated in an early stage so that they could get a better understanding of the change and be a part of it and affect the outcome. We also learned that several middle managers saw the informal information as crucial in the process of change. Seven out of the nine respondents tried their ideas of change with employees during coffee breaks or in the corridors in an informal way to get their crew onboard on the change early in the process. The ones who went about the informal way were successful to a greater extent to get their employees to participate in the change.

Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer inom äldreomsorgen arbetar med kompetensutveckling för sina medarbetare. För att ta reda på detta hade studien en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Resultatet visade att samtliga mellanchefer arbetade med kompetensutveckling i blandade former, genom stödfunktioner, samtal, utbildningar och uppföljningar. Upplevda svårigheter var medarbetarnas attityder och brist på tid och verksamhetens budget. Slutsatserna är att mellanchefer arbetar med kompetensutvecklingsinsatser i verksamheterna, som kan skilja sig åt i fokus. Dock tenderar samtliga att arbeta mestadels med utbildning såsom interna och externa utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och webbaserade utbildningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strävan att förena arbetsliv och familjeliv. Två tidskrävande delar av männens liv, som båda ställer krav, och påverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt är kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i Stockholmsområdet. De fick under intervjun berätta om sitt liv som pappa och chef. Vi såg att samhällets normer, och företagens policys, påverkade männen i deras handlande. För att bemöta de krav som dessa yttre faktorer ställde på dem skapade de strategier. Vi såg att de hade olika många strategier att ta till, beroende på vilka krav de ställdes inför. Hur många strategier de kunde välja mellan påverkades av deras handlingsutrymme. Vi såg också att i vissa situationer agerade männen lika när de ställdes inför liknande problem, oberoende av varandra. Vi fann även stöd för att männen, i större utsträckning än sina fruar, fick betalt för det arbete de utfört. / The purpose of this study was to investigate how male middle managers acted, in their efforts to balance work and family life. These two, time-consuming, parts of men's lives, both demand and influence them, in their ability to act. The method we have chosen is qualitative and we conducted interviews with five middle managers, in the Stockholm area. During the interview they got to talk about their roles as fathers and managers. We saw that social norms and business policies affected the men in their actions. To meet the requirements that these external factors put on them, they created strategies. We saw that they had a different number of approaches to choose from, depending on the demands they faced. How many strategies they could choose from were affected by their room for maneuver. We also saw that in some situations, when they were faced with similar problems, the men acted similarly, independently. We also found support for the fact that the men, to a greater extent than their wives, got paid for the work they did.

I denna studie har det studerats hur mellanchefer socialiserats in i organisationen. I studien har 11 mellanchefer blivit intervjuade för att se om det fanns någon skillnad beroende på organisation som denne befann sig i. Det vi har kunnat se är att socialisering in i organisationen i flera fall har varit bristfällig. Vilket är något som vi har reflekterat över. Eftersom att innan vi gick ut och samlade in empirin hade läst in oss på teorin som poängterade vikten av en bra socialiseringsprocess för de nyanställda.När man kommer till en organisation som mellanchef är det väldigt viktigt att man blir bra bemött och bra omhändertagen. För att den nyanställde ska kunna börja utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt mycket snabbare än om den nyanställde inte får detta.I en organisation är det bra om alla medarbetare och chefer har samma mål och värderingar för att lättare kunna sköta sina arbetsuppgifter och arbeta mot målet som är uppsatt av organisationen. Mellancheferna har upplevt att detta är något som de flesta i organisationen gör. Mellancheferna använder sig av olika sätt för att dennes medarbetare ska arbeta mot målen, något som funkar bra tycker dem.

<p>Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter. Till exempel ”vi och dom” –grupper, kommunikation och förutsättningar att hantera vardagskonflikter.</p>