Tobaks- och alkoholanvändning går under kategorin ohälsosamma levnadsvanor och är en bidragande orsak till en mängd olika folksjukdomar. Arbetsterapeutens kompetensområde är att möjliggöra aktivitet i vardagen. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor uppstår i vardagen kan aktivitetsbaserade metoder som används inom arbetsterapin vara till nytta i levnadsvanearbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vuxna personers upplevelse av värde och mening vid engagemang i tobaks- och alkoholrelaterade aktiviteter. En litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes där sju vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys varvid tre huvudkategorier av värde och meningsskapande aspekter identifierades: 1) att personer använder tobak och alkohol som ett sätt att skapa balans i vardagen, 2) som en social tillgång eller 3) för att ingå i ett sammanhang och känna kulturell tillhörighet i den kontext de befinner sig. Trots alkohol och tobaks negativa påverkan på hälsan finns det hälsofrämjande aspekter som utifrån individens värdeupplevelse skapar mening i vardagen och kan därmed bidra till både psykologiskt och socialt välbefinnande. Arbetsterapeuters kompetens kan därför bättre användas i förändringsarbetet av ohälsosamma levnadsvanor.

Uppsatsen är av teoretisk karaktär och utforskar tekniker och teorier kring ämnet statisk spelbalans. Som praktiskt exempel används spelet Testament. Texten och balanseringsarbetet med Testament är en produkt av Erik Sjöstrands examensarbete under vårterminen 2009 vid Högskolan i Skövde. Texten presenterar vad statisk spelbalans är och dess syfte. Återkommande termer är att alla val som finns i ett spel ska vara betydelsefulla och att man ska sträva efter att alla som spelar spelet har samma förutsättningar. Tekniker som presenterar och anpassas till spelet Testament är: kunskap om balans och obalans, spelbalans beroende av spelarnas skicklighet, symmetri och asymmetri, transitiva och intransitiva system, modulär design, fail-safes, global balans, samt prototyper och speltestning. Slutsatsen är att det inte går att säga huruvida Testament är balanserat eller inte, att det går att anpassa tekniker för att balansera flerspelarspel till att balansera enspelarspel, att statisk spelbalans bör genomföras under alla faser av spelutvecklingsprocessen, och att de som balanserar spel måste ha god förståelse för de spelsystem de balanserar.

Bakgrund: Aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter är centrala begrepp inomarbetsterapi. I tidigare forskningsstudier framkommer en diskussion kring huruvidaaktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter har en påverkan på den psykiska hälsan hospersoner. Det finns forskning gällande att få in aktiviteter av olika karaktär för att upprätthållaen balans i vardagen och om det påverkar den psykiska hälsan. Om universitetsstudenter harbättre balans i meningsfulla aktiviteter, har de även bättre psykisk hälsa? Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga balans i meningsfulla aktiviteter och psykiskhälsa hos universitetsstudenter i mellansverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkätfrågor. Enkäten utformades av instrumentenOccupational Balance Questionnaire (OBQ) och 12 item Short-Form Health Survey (SF-12).Enkäten svarades av studenter på ett universitet i mellansverige. Datan överfördes till Microsoft Excel och bearbetades i statistikprogrammen Jamovi och Statistical Package forthe Social Sciences (SPSS). Analys av korrelation mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa,samt analys och gruppjämförelse genomfördes för att svara på syftet med tillhörande frågeställningar. Resultat: Måttlig positiv korrelation finns mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa, rs=0,5.Det innebär att de studenter som har lägre aktivitetsbalans också har sämre psykisk hälsa.Resultatet visar också på en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsbalans, p= 0,032. De andra demografiska variablerna visade också på en skillnad, även om den inte var signifikant. Slutsats: Resultatet visar på positiv korrelation mellan aktivitetsbalans och psykisk hälsa hosuniversitetsstudenter i mellansverige. Studien kan därmed användas för utökad forskningkring betydelsen av balans i aktiviteter för psykisk hälsa.

Det har diskuterats om vilken den effektivaste läsinlärningsmetoden - den syntetiska eller analytiska - är. Debatten har pågått i många länder i världen, och Sverige är ett av dem. Uppsatsen undersöker med fokus på läsinlärningsmetoderna tre kursböcker som återkommer på fler än ett lärosäte. De utvalda lärosätena är Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Syftet med studien är att med en kvalitativ innehållsanalys granska samt jämföra hur två kursböcker i läsinlärning som används i lärarutbildningen vid svenska universitet ställer sig till syntetisk respektive analytisk läsinlärningsmetod. I metodval har jag utgått från "tematisk analys" för att undersöka och jämföra hur författarna i de två kursböckerna förhåller sig till läsinlärningsmetoderna. Tematisk analys används för att identifiera de återkommande temana i kurslitteraturen. Resultatet visar att författarnas uppfattningar om läsinlärning mer eller mindre närmar sig nutidens forskning som poängterar att läsinlärningsmetoderna kan komplettera varandra och att båda metoderna bör komma till användning i den första läsinlärningen

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem resonerade kring begreppet meningsfulla aktiviteter och hur de beskrev att de utformade och planerade aktiviteterna för eleverna. Samt hur eleverna resonerade kring de meningsfulla aktiviteterna. Konstruktionen av data skapades utifrån en etnografisk ansats och analyserades med hjälp av en diskursanalys. Konstruktionen av empiri skedde med hjälp av en trianguleringsmetod där åtta skriftliga intervjuer av fritidshemslärare, fyra observationer av aktiviteter, fyra gruppsamtal med elever som deltagit i observationerna samt fyra djupintervjuer med fritidshemslärare genomfördes. I resultatet framkom elevers lust, glädje och intresse samt läroplanens riktlinjer som centrala i utformandet av aktiviteter. Fritidshemlärarna menade även att lärandet i aktiviteterna skulle genomsyras av ett informellt, implicit och procedurellt lärande och tog avstånd från det formella lärandet i skolverksamheten. Eleverna upplevde det centrala i meningsfulla aktiviteter som att få leka fritt och tillsammans med sina kompisar. I utsagorna kan det sägas finnas en ömsesidig förståelse mellan elever och fritidshemslärare i att meningsfulla aktiviteter ska utgå från eleverna men även vikten av det finns styrda aktiviteter.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

Double Trouble at Bank Noir (2022) är ett digitalt partyspel som utvecklades i en kurs vid Högskolan i Skövde. Vid speltest framkom det att karaktärerna var ojämnt balanserade och detta påverkade spelarnas upplevelse av spelet. En balanseringsmodell skapades som sedan användes för att balansera om ett flertal karaktärer och en ny version av spelet skapades. Studien undersöker hur spelare uppfattar karaktärsbalansen i spelet genom att jämföra två versioner av spelet. En version där balanseringsmodellen används samt en version där modellen inte användes. Deltagarna i studien upplever den version av spelet där modellen används som mer rättvis, dock påverkas fortfarande spelupplevelsen i för stor utsträckning, av vilka karaktärerspelarna får. Den balanseringsmodell som användes stämmer inte helt överens med spelarnas uppfattning om vilka förmågor som är viktiga i spelet. Ett framtida arbete blir därför att anpassa balanseringsmodellen efter deltagarnas svar, balansera om karaktärerna och skapa en ny version av spelet.

Skolan är idag en mångkulturell mötesplats som genom sitt fostransuppdrag bland annat ansvarar för att undervisningen ska främja elevernas identitetsskapande. Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare i årskurs 1–3 synliggör och praktiserar identitetsskapandet i religionsundervisningen. Genom en fenomenografisk analysmetod har empiri från intervjuer sammanställts och analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv och Bubers relationsteori. Slutsatsen tyder på att meningsfulla relationer och elevinflytande stärker identitetsskapandet. Resultatet i denna studie är att nio av tio lärare arbetar för att främja elevers identitetsskapande i religionskunskap. / <p>SO</p>

Bakgrund: I lagar och styrdokument stadgas att sjuksköterskan ska vårda patienten utifrånett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård präglas av partnerskap,delaktighet och ömsesidig respekt mellan sjuksköterskan, patienten och närstående. Ettgenuint engagemang från sjuksköterskan—och att se och bemöta den unika människan medvärdighet—värdesätts högt av närstående och patienten. När patienten upplever exkluderingkan passivitet uppstå och skapa uppgivenhet och ensamhet. Syfte: Att översiktligt beskrivasjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversiktsom baseras på tio artiklar: nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Resultat:Sjuksköterskan upplevde att kärnan i personcentrerad vård ligger i den relation somutvecklas mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans uppfattning är god om vadpersoncentrerad vård är. Vidare beskrevs personcentrerad vård som ett förhållningssätt somsynliggör människan bakom sjukdomen. Slutsats: Sjuksköterskan har en god uppfattningom hur personcentrerad vård bör tillämpas och genomföras och vilka de utmaningar är somkan försvåra detta.

Syfte: Var att sammanställa och beskriva hur meningsfulla aktiviteter kan möjliggöras för äldre på särskilt boende. Metod: En litteratursammanställning gjordes av kvalitativa studier eftersökning i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Datan analyserades och sammanfattades i fyra kategorier: När aktiviteter utgår från den unika personen blir de meningsfulla, Utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal, Meningsfulla aktiviteter som främjar gemenskap och samhörighet och Uppmuntra engagemang i aktivitet genom tillgängliga och varierande miljöer. Resultat: Studiens resultat visar att det finns flera viktiga aspekter att beakta för att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för äldre personer på särskilt boende. För att skapa aktiviteter som är meningsfulla behöver de boendes intressen, livshistoria och behov beaktas. Arbetsterapeuten kan arbeta med att utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal för att skapa meningsfulla aktiviteter. Att göra aktiviteter i grupp ökar motivation och livstillfredsställelse. Det är även viktigt att beakta miljön då den på olika sätt kan skapa förutsättningar för aktivitet. Slutsats: Meningsfulla aktiviteter är en viktig del i vardagen för äldre personer på särskilt boende. Genom att beakta person, miljö och aktivitet samt stödja omvårdnadspersonalen kan arbetsterapeuten möjliggöra meningsfulla aktiviteter. / Aim: The aim was to summarize and describe how meaningful activities can be enabled for elderly at nursing homes. Method: A literature review was made of qualitative studies after searching for scientific articles that were selected from the databases Pubmed, Cinahl and Scopus. The data were analyzed and summarized in four categories: When activities are based on the unique person they become meaningful, Educate and collaborate with nursing staff, Meaningful activities that promote community and belonging and Encourage engagement inactivity through accessible and varied environments. Results: The result of the study suggests there are several important aspects to consider in order to enable meaningful activities for older people in nursing homes. In order to create activities that are meaningful, the residents'interests, life histories and needs need to be taken into account. The occupational therapist can work to educate and collaborate with the nursing staff to create meaningful activities. Doing activities in groups increases motivation and life satisfaction. It is also essential to consider the environment as it can create conditions for activity in different ways. Conclusion: Meaningful activities are an important part of everyday life for elderly people in nursing homes. By considering the person, environment and activity and also supporting the nursing staff the occupational therapist can enable meaningful activities.