In an experimental study the attempt was made to examine the effects of the Reciprocal Teaching method on measures of metacognition and try to identify the effective features of this method that are necessary for the learning gains to occur. Reciprocal Teaching, originally developed by Palincsar and Brown (1984), is a very successful training program which was designed to improve student's reading comprehension skills by teaching them reading strategies. In the present study the tasks and responsibilities assumed by 5thgrade elementary students (N = 55) participating in a 16-session reading strategy training were varied systematically. Not only the students who participated in the training program in one of the three experimental conditions were compared with respect to knowledge and performance measures, but there was also a comparison to their control classmates who did not participate in strategy training (N = 86). Detailed analyses of video-taped sessions provided additional information. <br><br> The strategy training was most beneficial for measures of knowledge and performance more closely related to the content of the training program, namely knowledge about specific reading strategies taught in training and application of those strategies. No significant effects were observed for more distal measures (general strategy knowledge, reading comprehension). As for the features of the program, it could be shown that students of the two experimental conditions where the students were responsible for giving each other feedback on performance (with respect to both content and strategy application) and guiding the correction of the answer outperformed both the experimental condition in which the trainer was responsible for those tasks and the control group. <br><br> It is concluded that it is not merely the application of strategies, but the combination of strategy application with concurrent teaching and learning of metacognitive acquisition procedures (analysis, monitoring, evaluation, and regulation) in an inter-individual way as the precedent of these processes occurring intra-individually that seems to be an efficient way of acquiring metacognitive knowledge and skills. It was also shown that strategy training does not necessarily have to include the precise kind of interaction that characterizes the Reciprocal Teaching method. Instead, the tasks of monitoring, evaluating, and regulating other children's learning processes - i.e., tasks associated with the "teacher role" - are the ones that promote the acquisition of metacognitive knowledge and skills. Generally, any strategy training program that not only provides children with plentiful opportunities for practice, but also prompts them to engage in these kinds of metacognitive processes, may help children to acquire metacognitive knowledge and skills. / In einer experimentellen Studie wurden die Effekte der Methode Reziprokes Lehren auf verschiedene Maße von Metakognition sowie die Frage, welche Merkmale dieses Trainingsprogramms für die Lernzuwächse verantwortlich sind, untersucht. Beim Reziproken Lehren, einem sehr erfolgreiches Trainingsprogramm das von Palincsar und Brown (1984) entwickelt wurde um das Leseverständnis von Schülern zu verbessern, erlernen die Schüler verschiedene Lesestrategien. In der vorliegenden Studie wurden die Aufgaben und Verantwortlichkeiten von Schülern der 5. Klassenstufe (N = 55) in einem 16-stündigen Training systematisch variiert. Es wurden nicht nur das Wissen und die Leistungen der Schüler, die in einer der drei experimentellen Bedingungen an dem Lesetraining teilgenommen hatten, miteinander verglichen, sondern auch mit denen ihrer Klassenkameraden, die nicht an dem Strategietraining teilgenommen hatten (Kontrollgruppe, N = 86). Detaillierte Analysen der auf Video aufgezeichneten Trainingssitzungen lieferten zusätzliche Informationen. Die größten Trainingseffekte zeigten sich vor allem bei Wissens- und Leistungsmaßen, die einen engeren Bezug zum Strategietraining haben (spezifisches Strategiewissen über die im Training erlernten Strategien und Anwendung der Strategien). Für trainingsfernere Maße wurden keine signifikanten Effekte gefunden (Allgemeines Strategiewissen, Leseverständnis). Die Schüler der beiden experimentellen Bedingungen, bei denen die Schüler sich gegenseitig Rückmeldungen sowohl auf den Inhalt als auch auf die Anwendung der jeweiligen Lesestrategie bezogen gaben und im Anschluß dann den anderen Schüler bei der Verbesserung der Antwort anleiteten, erbrachten bessere Leistungen und erwarben mehr metakognitives Wissen als Schüler der experimentellen Bedingung, in der der Trainer für diese Aufgaben zuständig war, und Schüler der Kontrollgruppe. Die vorliegenden Befunde sprechen dafür, daß nicht die bloße Anwendung der Lesestrategien, sondern erst die Kombination von Strategieanwendung und der gleichzeitigen Vermittlung und Übung von metakognitiven Erwerbsprozeduren (d.h. Analyse, Überwachung, Evaluation und Regulation) auf inter-individueller Basis als Voraussetzung für das Auftreten dieser Prozesse im Individuum selbst (intra-individuell) eine effektive Methode für den Erwerb metakognitiven Wissens und metakognitiver Kompetenzen darstellt. Es konnte auch gezeigt werden, daß in einem Strategietraining die Interaktion nicht notwendigerweise auf die spezielle Art und Weise, wie das beim Reziproken Lehren der Fall ist, gestaltet werden muß. Stattdessen scheinen die Aufgaben der Überwachung, Evaluation und Regulation der Lernprozesse anderer Schüler - d.h. die Aufgaben, die die Kinder in der "Lehrer"-Rolle erfüllen - diejenigen zu sein, die den Erwerb von Metakognition unterstützen. Generell kann jedes Strategietraining, bei dem die Schüler nicht nur ausreichend Übungsgelegenheiten zur Anwendung von Strategien haben, sondern auch angeleitet werden, metakognitive Aufgaben zu übernehmen, hilfreich beim Erwerb metakognitiven Wissens und metakognitiver Fähigkeiten sein.

Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske. Vanligt förekommande i lärares undervisning är situationer som skulle kunna fungera som reflektionsstimulerande om de ges utrymme och reflektionen följs upp. Studiens resultat kan bidra till att påminna och göra lärare medvetna om vilka aktiviteter som stödjer reflektion samt förmedla vikten av att eleverna redan i grundskolans tidigare år undervisas om och utsättas för en undervisningspraktik som kontinuerligt kräver förekomsten av reflektion. / Research presented in the literature study show the significant value of reflection in the learning process. The overview also highlights activities that encourage and inhibit students’ reflection. The aim of this study is to examine whether and how students in Swedish school, grade 9, are stimulated to use reflection in mathematics education. This was conducted through a qualitative study, with essentially lesson observations as the main method and teacher interviews as supporting method. Teaching activities that may have a positive or negative effect on students’ ability to reflect have been identified in the process and analysis of the research material and are presented in the result chapter. The results show that although teachers express a positive view on metacognition and reflective approach, such situations occur to a limited extent. Common in teachers’ lessons are sequences that could stimulate reflection if appropriate actions as follow up had been taken. The result of the study could make teachers aware of what kind of activities that support reflection. It may also convey the importance of the fact that pupils need to be taught and subjected to a teaching practice that continually requires the presence of reflection.

In this essay I examine if socio cultural theory is present for teachers when pupils and students are using computers in class, especially when using blogs as a tool for learning. The aim of the essay is also to examine if blogs among pupils in class can promote peer support, co-operation and reflective dialogue, and in that case in what way. The essay consists of two studies, one small interview study and one literature study.  The interview study is made with the qualitative method phenomenographic analysis, presenting four Swedish teachers who have much experience using blogs in education. The aim of the literature study where some national and international research studies of relevance are presented, is to broaden the perspective. The result of the interview study shows that a socio cultural theory is highly present among the teachers who already use blogs in education. In addition, those teachers experience that the blog in the classroom supports dialogue and co-operation among the pupils.  In contrast, the literature study shows that most teachers in Sweden who made their pupils work with computers in classroom seem to let their student work alone, without guiding them and without creating co-operation or dialogue in the classroom. Furthermore the literature study shows that there are many things teachers can do to improve their student to co-operate and reflect critically on a blog. One example is teachers in Taiwan who used themselves as role models by reflecting on their own teaching when blogging openly in front of their students. This encouraged their students to reflect critically concerning their own development.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. / The purpose of the essay was to study students´ approaches to mathematics and the ways they go about when they solve mathematical problems of shifting difficulty. Our research consists of two parts; one part enquiries in the form of a mathematics test, and also semi structured interviews. The results led us to the following conclusions: motivation is central to students´ accomplishments in mathematics, and problem solving oriented mathematics education ought to be the key content of mathematics since it provides the opportunity to obtain a deeper and more thorough understanding of mathematics in general. This problem solving process should be without specific frames and methods in order to create a free and creative problem solver.

Under 2007-2008 har en grupp äldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lära sig läsa och hur det format deras liv. Att lära sig läsa är en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten där kropp och själ konstituerar en hel människa. Mänskliga möten består till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstår genom samtal, genom brevväxling, läsning av böcker och tidningar. Förmågan att uppleva med ord är viktig av två skäl. För det första är språket viktigt för att vi ska kunna leva oss in i andra människors känsloliv. För det andra är språket och orden en förutsättning för vår förmåga att uppleva ett eget inre liv. Intervjupersonerna har i samtal hjälpt varandra, genom att dela upplevelser från sin barndom och skolgång, att nå sitt eget inre. Levnadshistoria är inte i första hand en kronologi av erfarenheter utan en aggregering av de erfarenheter, känslor, uppfattningar och intuitiva processer, som skapat den person man är. Av sina samlade livserfarenheter utformas strategier för hur man förhåller sig till och reagerar på nya händelser och möten i livet. Syftet med denna uppsats är att förmedla åtta seniorers livsberättelser i relation till de fyra sociokulturella perspektiven; kulturarv, situerat lärande, diskurstillägnan och lärande genom artefakter. Ett delsyfte är att undersöka hur fenomenet Läsförmåga skapas och bidrar till individens personliga utveckling. Särskilt intresse ägnas åt den uppfattning om läsförmågan, som man bär med sig genom livet, hur den förändras och utvecklas. Sammanfattningsvis kan dessa seniorers utveckling av en livsvisdom beskrivas med nyckelorden; metakognition, närmaste utvecklingszonen, egen personlig utveckling, hög tillit till andra i miljön, utveckling av KASAM och förhöjd copingkapacitet samt tillgång till pedagogiska ledare med folkhögskolans unicitet i sin kompetensportfölj.

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i åk 1–3 beskriver att de arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse. I denna kvantitativa studie har hundra lärare som undervisar i åk 1–3 runt om i Sverige fått svara på en webbenkät. För kunna besvara mina frågeställningar har jag även tagit del av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet. Studien innehåller därmed en genomgång av några undervisningsmodeller för läsförståelse, lärarrollens betydelse samt en sammanfattning om den senaste PIRLS-rapporten från 2016 och den nationella komptenssatsningen Läslyftet. Det framkommer i resultatet att lärarna tycks luta sig mot kända undervisningsmodeller inom läsförståelse, dels som stöd i hur undervisningen ska gå till och dels vad den ska innehålla. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som eleverna ska kunna använda vid läsning. Det är vanligt att läraren modellerar läsförståelsestrategier för sina elever. Samtidigt visar resultatet att det också finns andra aktiviteter i undervisningen som läraren använder sig för att stimulera läsutvecklingen t.ex. högläsning. Lärarna anser att det är viktigt att börja med läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. Målet är att lyckas att få elever som läser med god förståelse. / The purpose of this study is to examine how teachers in the 1st –3rd grade describe how they teach to develop the students’ reading comprehension. In this quantitative study one hundred teachers working in the 1st – 3rd grade have answered a web survey. To be able to answer my initial questions in the study I have been taking part of research done and literature in the subject. The study contains a review of some teaching models for reading comprehension and the significance of the teacher, together with a review of the latest PIRLS report from 2016 and the national competence campaign “Läslyftet”. The result shows that the teachers seem to lean on known teaching models within reading comprehension, partly as a support in the teaching practice and partly as a support of the teaching content. A teaching model contains a number of reading comprehension strategies which the students shall be able to use when reading. It is common that the teacher is modelling reading comprehension strategies for the students. The result also shows that the teachers use other teaching activities to stimulate the reading development, i.e. reading aloud. The teachers think that it is important to start the reading comprehension education as early as in the 1st grade. The goal is to make the students read with good comprehension.

Data obtained in laboratory settings is a valid but resource-demanding approach. Moreover, although aspects of both metacognition and metaemotion have been proposed to be important for socioemotional functioning, such associations have rarely been studied previously. This study aimed to examine the feasibility of a multimodal online-assessment of emotion recognition ability, and to investigate its associations with metacognition and metaemotion. The sample consisted of 106 students from three Swedish universities. The online-survey included a multimodal emotion recognition test (ERAM) with added trial-by-trial confidence judgments (to measure metacognition) and questionnaires related to metaemotion. Online-data showed great consistency with previous data collected in lab. Well-calibrated adults had higher emotion recognition accuracy than under-confident adults. Higher levels of negative metaemotions were associated with higher emotion recognition accuracy. In conclusion, online-assessments of emotional abilities may be a useful approach. Further research is required to understand relationships between metacognition, metaemotion, and emotion recognition ability more fully.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.   Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

The aim of this study is to examine what perception grade 2 students has of dialogue when focusing on the Swedish language. The study is supported by phenomenography, which focuses on the students’ own conclusions surrounding the importance of dialogue. The survey is also supported by a metacognitive perspective. To achieve the aim, the following three questions has been formulated: What perceptions do students in grade 2 have concerning dialogue? In what way does the students’ perceptions of dialogue differ? Do the students perceive dialogue as something of value? In summary, the results of this study are that in each student group it is agreed upon that dialogues are important but a majority of the students finds it difficult to keep up a dialogue. Therefore, it is important that teachers get all the help they need to be able to work with oracy, i.e. the ability to use oral tools such as speaking and listening. For them to succeed Mercer (2017) urges that oracy, as a tool, receives much more attention in schools.

Med det ständigt ökande informationsflödet som träffar den svenska medborgaren varje dag, är det av stor vikt att kritiskt kunna filtrera informationen. Det är därför betydelsefullt att denna kritiska förmåga tidigt blir en del av skolgången. I denna litteraturstudie presenteras den pedagogiska metoden critical literacy. En metod med marxistiska anor, utformad till att ge läsaren verktyg att exponera dominanta strukturer i såväl text, som tal och bild. Det övergripande syftet är att fostra kritiskt tänkande individer, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Empirin visar på utmaningar i att bryta mot tidigare pedagogik; att omfördela fokus från de nationella proven till kritisk reflektion, att flera lärare måste utbildas i critical literacy samt det faktum att kritisk granskning kan leda till insikter som upprör och skapar motstånd till de förändringar som följer. Möjligheterna och vinsten; nedbrytandet av förlegade, dominanta samhällsstrukturer och stärkandet av demokratin, talar för att utmaningarna är väl värda att möta.