Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.

Abstract/SammanfattningProblemområdeFår elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola?Syfte och preciserade frågeställningarDet övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: •Vilka strategier använder eleven för sitt lärande?•Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? •Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? •Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet?•Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?Teoretisk ramJag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. MetodJag har valt metodtriangulering: den kvalitativa forskningsintervjun och som komplement en fokusgruppsintervju, samt en intervju med rektor. Till den kvalitativa forskningsintervjun valdes åtta informanter från årskurs 6 – 9: två informanter från varje klass, varav fem är pojkar och tre är flickor. Urvalet till fokusgruppen bestod av fyra specialpedagoger, varav en specialpedagog hade meddelat förhinder, vilket medförde ett externt bortfall. Före intervjuernas genomförande fick samtliga deltagare ett missivbrev med de etiska riktlinjerna. Då avsikten är att beskriva, tolka och förstå upplevelser med utgångspunkt från analys av empirin är den fenomenologiska ansatsen mest lämplig för att finna den gemensamma innebörden.Resultat och analysEleverna upplever att lärarna har förståelse för dyslexi. Eleverna får det stöd som de behöver: snabb personlig hjälp, tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, egen dator och tillgång till olika program. Eleverna lär sig hur de ska komma ”runt” dyslexin. Specialpedagogernas erfarenheter är att eleven behöver hjälp med strukturen hur eleven tar sig an en uppgift, att tydligheten är viktig. Specialpedagogerna menar att forskningen är till för att reflektera över vilken betydelse den har i praktiken, vad som stämmer överens och vad som inte stämmer överens med forskningen. Rektors uppfattning är att eleverna ska ha all den hjälp som de behöver, både personlig hjälp och hjälpmedel. Under samtliga lektioner har eleverna tillgång till två lärare och en elevassistent och vid behov specialpedagog. KunskapsbidragResurstilldelningen har betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det måste vara hela skolans angelägenhet på alla nivåer: system-, organisations-, grupp- och individnivå att ha kunskaper om och förståelse för dyslexi. Skolans metoder är överförbara på andra ”vanliga” grund- och gymnasieskolor och bygger på beprövad erfarenhet. Det är den mottagande skolan som får avgöra om metoderna passar skolans villkor och förutsättningar. Specialpedagogiska implikationerI speciallärares profession ingår olika roller som att värna speciellt om de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialläraren har också en viktig roll i samverkan med skolledningen, elevhälsoteamet och vårdnadshavare samt rollen som skolutvecklare och handledare.Nyckelorddyslexi, metakognition, scaffolding, skola / Abstract Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaProblem areaMay pupils with dyslexia get the support they need and are entitled to at a dyslexia school?Purpose and specified issuesThe purpose is to explore teaching methods and environment at a school for pupils with dyslexia and if the school methods are transferable to others primary- and secondary schools. The purpose is to get an answer to what experiences that pupils, special educators and headmaster have. What benefits the pupil best in their learning.•What strategies do pupils for their learning?•How the pupil experiences learning environment at school?•What experiences have special educator of methods for pupils with dyslexia?•Experiencing special educators that their methods are based on tested experience?•Which view is headmaster of support for pupils with dyslexia?TheoryI chose to use three theories that affect the student´s terms and conditions for learning namely: systemstheory, special education and socio-cultural perspective.MethodI chose methods triangulation: interview of 8 students, grade 6-9, focusgroup interview – 4 special educators and an interview with the headmaster.Based on the analysis of empirical data is the phenomenological approach most appropriate.Results and analysisThe pupils feel that teachers have an understanding of dyslexia. The pupils get the support they need, fast personal support, access to compensatory aids, computers and access to the various programs. The pupils learn how to get “around” dyslexia.Knowledge grantsResource allocation is significant for student knowledge. It must be the whole school of awareness to have knowledge and understanding of dyslexia.Special educational implicationsSpecial teacher profession includes various roles as protecting especially for those pupils who are in need of special support. Special teacher has also an important role in cooperation with the school management, studenthealthteam, parents and as well as the role of school developers and tutors.keywords: dyslexia, metacognition, scaffolding, school ReferencesDavies, Michael & Smythe, Ian (2004). Welsh Dyslexia Project/Prosiect Dyslecsia Cymru. In: Ian, Smythe, John Everatt & Robin Salter (2004). International Book of Dyslexia - A guide to practice and resources (p.1-5). England: John Wiley & Sons Ltd.Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007.Riddick, Barbara (1998). Living with dyslexia – The social and Emotional Consequences of Specific Learning Difficulties. Great Britain: Mackays of Chatham PLC.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några gymnasielever som har Svenska som andraspråk reflekterar kring sin egen språkutveckling. Ett annat syfte är att få en inblick i hur samma elever ser på andraspråksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andraspråkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras språkutveckling har skett. De känner till olika inlärningsmetoder, även om de inte alltid aktivt använder sig av dem. De anser också att läsning är A och O för att kunna utvecklas i sitt andraspråk. Läsning är således, enligt deras åsikt, den mest effektiva språkutvecklande aktiviteten, vid sidan av att titta på tv, och att prata med sina kompisar. Dock läser de knappt någon litteratur. Vidare har informanterna ett stort intresse av att förändra andraspråksundervisningen, de vill individanpassa den och utöva elevdemokrati. Svenska som andraspråksläraren kan med fördel, lyssna på elevernas förslag till förändringar gällande undervisningen, för att kunna tillgodose deras behov och skapa en språkutvecklande miljö. Det är också lärarens uppgift att informera sina elever om hur språkinlärning sker. Informanterna i denna undersökning förespråkar i huvudsak en funktionaliserad undervisning, där t ex verklighetsbaserade kommunikationssituationer betonas.

Detta arbete gjorde jag för att få reda på hur elever reflekterar runt sitt eget lärande och vilka förslag till förbättring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda på detta genom att intervjua fem elever och även söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en välutvecklad metakognition och att de hade ett antal värdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag också att det är svårt att hitta undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan träna elevernas metakognitiva tänkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbättringar så kan man komma en bit på vägen mot den perfekta undervisningen. / I produced this thesis in order to find out how students reflect on their own learning and also which improvements, of the teaching, they want. I found this out thru interviews of five students and also by searching for information in research literature and the likes. The results I got is that the interviewed students, in general, had a well developed meta-cognitive awareness and that they had a number of valuable suggestions for teaching situations. I also concluded that it’s hard to find teaching methods that fits all students at the same time, however, if you are able to train the students’ meta-cognitive thinking and listen to their opinions and suggestions for improvements, then you can come at least part of the way towards the perfect teaching.

Syftet med denna studie är att analysera situationer av kunnande i matematik utifrån en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlärning. Den är upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematikläraren och sju elever i skolår sex analyseras i vilken mån den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stärker elevernas lärande. Huvudresultatet av studien pekar på att den undervisningskontext som utmärker detta fall, där bedömning till stora delar görs utifrån intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa läraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrån elevens synvinkel. När prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar på nödvändigheten av fortsatt forskning om vad läraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad på aktiva elever som själva får sätta sina mål.

Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse för lärares och elevers erfarenheter av, och syn på, elevens egen arbetsprocessdokumentation (portfoliometodik) igymnasieskolans bild- och formkurser. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex bildlärare på fem gymnasieskolor, och en kvantitativ enkätundersökning i tre klasserpå tre gymnasieskolor som besvarades av sammanlagt 50 elever. Empirin analyserades meden tematisk och induktiv analysmetod. Resultatet visar att såväl lärarrespondenterna som elevrespondenterna uppfattar arbetsprocessdokumentationen både som betygsunderlag och föratt synliggöra elevens arbetsprocess. Både lärare och elever upplevde att arbetet meddokumentationen upptog mycket tid och kunde medföra stress och eleverna såg dokumentationen mer som ett görandemål än ett lärandemål. För att få avsedd formativ effekt måste mer tid avsättas till arbetet med dokumentationen. Lärarna behöver också tydligare kommunicera om metodiken med eleverna.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att läsa i syfte att de ska vara en del av den samhälleliga gemenskapen samt att kunna läsa för att lära. Trots detta sjunker läsförståelsen hos elever i svensk skola och gapet mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Via vedertagna läsmodeller synliggörs att avkodningsförmåga och språkförståelse tillsammans utgör förutsättningar för att läsning med förståelse ska uppstå. På mellanstadiet förväntas eleverna kunna läsa för att ta till sig kunskaper i skolans alla ämnen. Forskning visar att det finns relativt stor andel elever som av olika anledningar inte kan läsa på en ändamålsenlig nivå. Hur tar skolan sig an dessa elever? Föreliggande studie fokuserar på de elever som trots god avkodningsförmåga har svag läsförståelse. Med stöd i teorier om läsutveckling, metakognition och känsla av sammanhang genomfördes en intervention, designad som en undersökande fallstudie. Syftet var att identifiera och undervisa elever i årskurs 2, med god avkodningsförmåga men med svag läsförståelse. Undervisningen fokuserade på ordförståelse och läsförståelsestrategier med avsikt att utveckla elevernas läsförståelse. Resultaten visar att det å ena sidan är lätt att identifiera elever som matchar profilen för studien. De visar å andra sidan att det är svårt att se mätbara resultat för utveckling av läsförståelse efter en intervention under en begränsad tid. Dock visar elevernas kommentarer att de själva uppskattar den undervisning de fått och anser att de utvecklat strategier för bättre läsförståelse. I överensstämmelse med tidigare forskning visar vår studie att ett rikt ordförråd och god ordförståelse, som gynnar elevernas förförståelse, tillsammans med effektiv användning av läsförståelsestrategier är viktiga aspekter för att elever ska kunna ta sig an texter på egen hand.

Problemlösning är både en förmåga eleverna ska utveckla genom matematikundervisningen och ett centralt innehåll inom matematiken. Problemlösningsuppgifter är utmanande och kräver ett strukturerat arbete. Många elever fastnar ofta i lösningen av uppgifterna utan att veta hur de ska gå tillväga. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse metakognitiva förmågor har för elevers prestationer inom matematisk problemlösning. Studien är en litteraturstudie där data samlats in genom databassökningar. Resultatet visade att metakognitiva förmågor är en viktig del inom matematisk problemlösning. Elever som visade goda metakognitiva förmågor visade bättre prestationer inom problemlösning. Användningen av metakognitiva förmågor varierade hos eleverna vid problemlösningsuppgifter. Resultatet visade också på att elever kan vara framgångsrika vid problemlösningsuppgifter utan metakognitiva förmågor.

Det övergripande syftet med studien har varit att beskriva och undersöka vilka läsförståelsestrategier som används i undervisningen samt elevers tillämpning av strategier, enligt speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare. Studien kommer att utgå från dessa frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier (explicit memorerings-, fördjupnings- och kontrollstrategier) undervisar speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare i årskurs 4–6 och hur ofta enligt dem själva? Hur ofta får eleverna tillämpa strategier i syfte att öva på läsförståelsestrategier enligt lärarna/pedagogerna själva? Den teoretiska ram vi använder i studien är Vygotskys (2011) sociokulturella teori där scaffolding ingår och teorin om metakognition. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, och gjort en enkätstudie. Det resultat som vi fått fram i studien är i de olika strategierna undervisas generellt 1 – 2 gånger i veckan till 1 någon gång i månaden. De slutsatser som vi drar är att lärare undervisar för lite i läsförståelsestrategier och att man på lärarutbildningen borde fokusera mer på läsförståelsestrategier samt att pedagogerna borde få återupprepande fortbildning i strategierna. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv och med anledning till vårt nya yrkesval så tycker vi att läsförståelsestrategier är mycket intressant, inte minst utifrån de sjunkande resultaten i flera studier i läsförståelse.