Detta arbete är en kunskapsöversikt om hur lärare kan undervisa för att främja elevers vilja och mod att prata engelska i klassrummet. Syftet är med denna kunskapsöversikt att undersöka och redovisa undervisningsmetoder i engelska som andra språk med fokus på muntlig kommunikation. Syftet preciseras genom följande forskningsfråga – vilka metoder kan lärare använda sig av för att elever ska motiveras till att våga prata mer engelska i klassrummet? Det är sju artiklar från sök- och urvalsprocessen som ansågs vara relevanta för studien och som har granskats. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att det som främst påverkar undervisning och lärande är att skapa en miljö för kommunikation och vilja genom att motivera, att implementera engelska utanför klassrummet i lektionerna, estetiska undervisningsmetoder och användandet av teknik i lärande av engelska. Förslagsvis kan man vidare undersöka på vilka sätt dessa undervisningsmetoder kan användas. Hur mycket påverkar årskursen metodernas grundläggande utformning? Hur ska lärare implementera detta och på vilket sätt mäter vid om eleverna vågar prata mer engelska i klassrummet innan respektive efter implementeringen av undervisningsmetoderna? Detta är funderingar vi tar med oss.

I denna studie undersöks och jämförs fritidspersonalens beskrivningar av de arbetssätt som används för att inkludera nyanlända elever på fritidshem. För att inhämta material genomfördes intervjuer med fritidspersonal och lärare i svenska som andraspråk på åtta olika fritidshem respektive skolor. Resultatet visade att samtliga deltagare upplever fritidshemmets roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever som viktigt. Trots att majoriteten upplever bristande stöd från skolledningshåll samt tidsbrist för planering är personalens inställning till arbetet med nyanlända elever genomgående positivt. Däremot råder det olika meningar om hur fritidspersonalen på bästa sätt inkluderar nyanlända elever i arbetet. De intervjuade personerna upplever att det svenska språket är avgörande för inkludering och att inlärning av det nya språket sker i det sociala samspelet med andra. Slutsatsen är att fritidspersonalens arbetssätt ser olika ut men att arbetet är avgörande för att de nyanlända barnen ska känna sig som del av skolverksamheten och det svenska samhället.

Title.: Utilisation of molecular cytogenetic techniques in reproductive genetics Chromosomal abnormalities constitute one of the most important causes of birth defects, fertilization failure and/or human infertility. Approximately, 40-50% of human conceptuses are chromosomally abnormal, 6% of the abortions during the first trimester of gestation are directly linked to chromosomal abnormality, while at term 0.6% of livebirths present with such features. Most of these abnormalities originate from the gametogenesis and arise through disturbed meiotic processes. Each gamete is a final and original product of the meiosis carrying a unique chromosomal set. Therefore, cytogenetic examination of individual gametes represents an important scientific challenge for our undrstandidng of the formation, incidence and etiology of aforementioned chromosomal abnormalities. Nonetheless, it is very technically demanding to perform efficient chromosomal investigation on gametes, hence single cells. My Ph.D. thesis is focused on the development of new techniques for the detection of chromosomal abnormalities in gametes and embryos. We developed a PNA-based technique as an alternative to conventional FISH and PRINS-based methods for fast, efficient and robust in situ detection of chromosomal abnormalities in human...

Syftet med föreliggande studie är att studera hur flöjt- och oboelärare erfar fenomenet undervisningsmetodik. För att uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Hur ser oboelärare på undervisningsmetodik som redskap i sin instrumentalundervisning? Hur ser flöjtlärare på undervisningsmetodik som redskap i sin instrumentalundervisning? Vilka likheter- och/eller skillnader finns det inom undervisningsmetodiken som redskap för instrumentalundervisning på flöjt och oboe? Studien omfattar en kvalitativ intervjustudie på musik- eller kulturskolor i Sverige med tre flöjtlärare och tre oboelärare och tar avstamp i det teoretiska perspektivet fenomenologi. Forskningsmetoden för studien bottnar i semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och analyserats med tematisk analys. Resultatet bärs upp av fyra teman. Dessa fyra teman är: Allmän musikdidaktik, (trä)blåsmetodik, flöjtmetodik samt oboemetodik. Det första temat präglas av övergripande lektionsstrukturer, övningar men även förhållningssätt till undervisningsmetodik. Den sammantagna slutsatsen gällande fenomenet allmän musikdidaktik är innebörden av relationsarbetet med eleven men även yttre förutsättningar som färgar undervisningsmetodiken. Det andra temat belyser träblåsmusikers gemensamma beröringspunkter om vad det innebär att spela ett blåsinstrument. Lärarna erfar fenomenet andning som en gemensam och fundamental utgångspunkt men även en gemensam uppsättning repertoar. Det tredje och fjärde temat belyser flöjtens och oboens olikheter och förutsättningar för spel. Några exempel på skillnader instrumenten emellan är oboens dubbelrör vilket är något som flöjtspelet inte har. Även om flöjt och oboe är båda blåsinstrument visar resultatet på två skilda syner på blåsteknik. Flöjtspel handlar om förmågan att släppa iväg mycket luft medan oboespel handlar om att hålla igen med luft och att stå emot det höga trycket som bildas. I det påföljande diskussionskapitlet sätts resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine how flute and oboe teachers experience the phenomenon of methodology. To achieve this goal, the study is based on the following research questions: What are the oboe teachers view on methodology as tools in their instrumental education? What are the flute teachers view on methodology as a tool in their instrumental education? Which similarities and / or differences are there in the methodology as a tool for music instrument education on flute and oboe? The study is presented in a qualitative case study at music schools in Sweden with three flute teachers and three oboe teachers and is based on the theoretical perspective phenomenology. The research method for the study is based on semi structured interviews which have then been transcribed and analyzed with thematic analysis. The result is presented in four themes. These four themes are: General music didactics, (wood)wind methodology, flute methodology and oboe methodology. The first theme is characterized by general lesson structures, exercises but also the teachers approach to methodology. The overall conclusion regarding the phenomenon of general music didactics is the meaning of the relationship work with the student but also external conditions that color the methodology. The second theme highlights the common areas of woodwind musicians and what it means to play a wind instrument. The teachers experience the phenomenon of breathing as a common and fundamental starting point, but also a common set of repertoires. The third and fourth themes highlights the differences between the flute and the oboe and the conditions for play. Some examples of the differences between the instruments are the double reed of the oboe which is something that flute does not have. Although flute and oboe are both wind instruments the result shows two different visions on blowing techniques. Flute playing is about the ability to release a lot of air while oboe playing is about holding back with air and resisting the high pressure that is created. In the following discussion chapter, the result is set in relation to previous literature and research.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där man äter eller kontrollerar vikten på ett sätt som leder till att man får problem med sin fysiska och psykiska hälsa. Sjukdomen drabbar främst unga kvinnor i tonåren. Trots att forskning kring ämnet har ökat råder det begränsad kunskap om patienters upplevelser av sjukdomen. Det är därför viktigt att kunskap sprids och utvecklas, samt att sjuksköterskor har kunskap om hur man bäst erbjuder en god omvårdnad till patienterna.  Syfte: Syftet med studien var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med ätstörningen anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats har gjorts med hjälp av nio självbiografiska bloggar. Data analyserades utifrån Lundmans och Hällgren- Graneheims (2012) metod för kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och sex underkategorier.  Huvudkategorierna är Emotionellt lidande styrt av sjukdomen och tvångsmässiga behov styrt av sjukdomen. Slutsats: Informanterna upplevde att sjukdomen begränsade deras liv och påverkade deras livsvärld, välbefinnande och lidande. Genom ökad kunskap och stöd kan vården förbättras samt tillsätta snabba insatser för att bryta det annars troligen långvariga förloppet av sjukdomen.

Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

Barn med dövhet och hörselnedsättning får inte som normalhörande barn tillgång det talade språket automatiskt via hörseln. Ord och begrepp måste läras in på ett medvetet och systematiskt sätt för att denna elevgrupp inte ska komma efter i språkutvecklingen. En utvecklad hörselteknik har gett bättre förutsättningar att få tillgång till det talade språket än tidigare. På så sätt har utvecklingen av ordförrådet underlättats för denna elevgrupp, men trots det har de fortsatt stora brister i sin ord- och begreppsuppfattning. Beroende på den tekniska utvecklingen kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn oftast välja språk för sitt barn: teckenspråk, tal eller både och. Utifrån språkval hamnar barnen på olika skolor med eller utan teckenspråk. Syftet med denna studie är att belysa vilka möjligheter till utveckling av ordförråd och begrepp som evidensbaserad forskning beskriver i olika undervisningsmetoder för barn och elever med dövhet och hörselnedsättning i en talspråkig skolmiljö i förhållande till en tvåspråkig skolmiljö. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där elva artiklar sorterades fram och sedan analyserades för att få svar på våra forskningsfrågor. Sammanfattningsvis har metoderna vi tittat på lett till utveckling av ett förstorat och fördjupat ordförråd kopplat både till ordbild, tecken och i vissa fall tal. Metoderna har även gett möjlighet för elever att utöka sin morfologiska användning av nya ord samt att få ett utökat teckenförråd med korrekt teckenspråkig fonologi.

Anestesisjuksköterskan ska kunna värdera information om sjukdomar och medicinska faktorer som ska resultera i att korrekta omvårdnadsåtgärder och medicinska beslut tas i samarbete med anestesiologen för att öka patientsäkerheten. Begränsad mängd tidigare forskning finns om anestesisjuksköterskors känsla av trygghet och hur patientsäkerhet i den preoperativa fasen upplevs. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av trygghet och patientsäkerhet i det preoperativa omvårdnadsarbete. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Totalt intervjuades sex anestesisjuksköterskor, alla från olika sjukhus över hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier; Behov av tydliga rutiner och kontroller, Skapa en lugn miljö, Vikten av god kunskap och erfarenhet, Möjlighet till egen reflektion, Vikten av teamarbete, Organisationens inverkan på patientsäkerheten samt Informationsinhämtning och planering för att skapa rätt förutsättningar. Teamarbete och Organisationens inverkan på patientsäkerheten framkom som två områden där anestesisjuksköterskan inte känner trygghet och där tydliga brister inom patientsäkerheten identifieras. Anestesisjuksköterskan upplever att det finns en tveksamhet hur organisationen värderar patientsäkerheten och hur anestesisjuksköterskan skall förhålla sig till detta, vilket orsakar en minskad känsla av trygghet. Även vid problem i teamet med samarbetet, påverkades anestesisjuksköterskans trygghet vilket kunde ses påverka patientsäkerheten negativt. Förslag på fortsatt forskning är att vidare undersöka anestesisjuksköterskans upplevda trygghet utifrån organisation och teamarbete.

This paper deals with how different operators use Sami history, what kind of use of history they apply. The material I have analysed are lesson plans from Samiskt informationscentrum, The Sami – an Indigenous People in Sweden by Sametinget and the government, brochures by Gaaltije/Sydsamiskt kulturcentrum and the journal Samefolket the years 1969-2018. The study answers two main questions: - Which use of history is made by the actors claiming Sami history? How do they use Sami history? - In what way are global historical references used in the writing of history? I have used a hermeneutic method as a tool in my analysis to try to understand in what aim the use of Sami history is made. My main conclusions are that there often are deep historical arguments that are used, where the authors in my material are trying to legitimize the presence of the Sami people as far back in time as possible. A genealogical perspective is used in all the material, where the history that is important for them is shown, as well as that the actions of the Sami peoples ancestor is often raised. This is connected with an ideological use of history, because arguments like “the Sami have been here as long as anyone can remember” are used. This is linked with the existential use of history where I see it as an aim to legitimize the rights of land, fishing, hunting and reindeer husbandry. There is also a moral use of history that are shown in connection with an existential use of history, where I see it as strive for remembering the history of the Sami, but also a reconciliation and restoration with the past. Often the moral, ideological and existential use of history is used together to achieve the same thing – more rights for the Sami’s. There is a political dimension of history culture that I see in my material where the history is used to legitimize, in this case, the rights of the Sami people. The use of global historical references is partly showed in Samefolket, some of the brochures and in one of the lesson plans about colonialism; where there are comparisons with how the Jews, the indigenous Americans and aborigines were treated.