Thesis (Master of Nursing)--Cape Peninsula University of Technology, 2019 / In the fight against the human immunodeficiency virus/acquired immune deficiency syndrome (HIV/AIDS), one of the aspects to be taken into consideration is the self-esteem of pregnant women. Professional nurses in maternity settings need to support pregnant women, with a focus on providing balanced care to meet all of the women’s needs and build their self-esteem. Self-esteem reflects one’s subjective emotional evaluation of one’s worth. A decrease in the self-esteem of the individual with HIV/AIDS infections is common and professional nurses should advise patients on the appropriate ways to deal with HIV/AIDS. A supportive environment for HIV/AIDS women could enhance their self-esteem. The researcher overheard HIV/AIDS positive patients in a maternity unit express their feelings of worthlessness and wondered how he could support them to have self-worth. The purpose of the study was to explore and describe the role of professional nurses in promoting a healthy self-esteem in hospitalised, pregnant women with HIV/AIDS in a maternity unit in a public hospital in Cape Town. The study was qualitative in nature, departing from assumptions of the theoretical framework of Eric Erikson. An exploratory, descriptive, contextual, qualitative design was followed when the semi-structured interviews were conducted. The accessible population comprised of 15 professional nurses working at the maternity unit. Purposive sampling was used to obtain a sample of 11 professional nurses (participants) working in a maternity unit who met the eligibility criteria. Individual interviews were conducted with eight participants as a starting point until data saturation was reached. After obtaining permission from the necessary authorities, the researcher visited the manager of the unit. Two pilot individual interviews were conducted to determine whether the research questions were understood. The researcher explained the purpose and information on the information sheet and obtained informed consent. Interviews lasted 45 minutes were conducted in a private room and recorded. The researcher used an interview schedule and made field notes while conducting the interviews. Data triangulation of the interviews and field notes ware done. Thematic analysis coding was applied to analyse data. Trustworthiness was ensured through credibility, transferability, dependability and conformability. The following ethical principles of privacy, the right to withdraw and anonymity were followed. The findings indicated HIV/AIDS-related stigma as the main cause of a poor self-esteem among pregnant women with HIV/AIDS. Participants furthermore felt that there is a need for training and skills development of professional nurses to enable them to understand how to support HIV/AIDS pregnant women and enhance their self-esteem. It was concluded that professional nurses should support pregnant women with HIV/AIDS places a socio-economic burden on societies and has set the world into spending millions on healthcare settings in an attempt to curb the disease.

This thesis deals with framing of homebirths in the Czech Republic. It is focused on the interpretation of homebirths in the Czech mass and alternative media. The goal of this paper is find out what kind of discourse dominate about homebirths in public discussion, against which attitude to childbirth it is in conflict and if this interpretation correspond with "real" practise of homebirths. I used discourse analysis for uncover discourses in Czech media and the in-depth interview with mothers for detecting the process, risks and experience of homebirth (was compared with the experience of childbirths in hospital). The secondary goal of the thesis is to discover how much are reflected the people involved in this issue. Theoretically, the paper is based on framing theory and the concept of human rights. The sources of analysis are composed of the Czech media articles (2014-2017) and the statements of mothers interviewed.

The topic of this thesis is woman's experience with natural childbirth and its potential for disruption of medical discourse, which is in the Czech Republic in obstetrics still dominating. Through the method of discoursive analysis I am trying to generate any behavior that may be in conflict with social expectations and may question norms and standards in the field of pregnancy and obstetrics. I am also trying to trace whether and how does the deepening and gaining of the birth knowledge lead to the transformation of woman's identity. Theoretically, the work is grounded in a post-structuralist paradigm and builds on the concepts of biopower, performative acting and authoritative knowledge. Data sources are stories written in support of a midwife Ivana Königsmarková and published on the internet (www.pribehyproivanu.cz).

Förlossningskrisen beskrivs som en kris som eskalerat under 2021. Problematiken har däremot pågått under många år. Denna studie syftade till att undersöka barnmorskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården. Kvalitativ metod tillämpades. Studien genomfördes i Sverige. En respondent valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och resterande fem via ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades via videosamtal och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade delvis i linje med tidigare forskning, att respondenterna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande men meningsfull. Underbemanningen äventyrade patientsäkerheten och respondenternas möjlighet till att ge de stöd de önskade till patienterna begränsades. De främsta negativa faktorerna utöver underbemanningen var den höga graden av stress som respondenterna upplevde på arbetsplatsen, missnöjet kring att de tvingades arbeta treskift samt känslan av att de inte blev sedda. Stöd och gemenskap kollegorna emellan samt meningsfullheten i yrket beskrevs som bidragande faktorer till att respondenterna ville arbeta kvar inom förlossningsvården. / The maternity care crisis is described as a crisis that has escalated in 2021. Although the same issue has been ongoing for many years. This study aimed to examine midwives' experience of the psychosocial work environment within maternity care. Qualitative method was applied. The study was conducted in Sweden. The first respondent was selected through a convenience sample and the other five through a snowball sample. Semi-structured interviews were applied via video calls and the data were analysed using thematic analysis. The results showed partly in line with previous research, that midwives experienced their psychosocial work environment demanding but also meaningful. Understaffing compromised patient safety and limited respondents ability to provide the support they wanted to patients. In addition to understaffing, the main negative factors identified in the study were the high levels of stress experienced by respondents in the workplace, dissatisfaction with having to work three shifts and the feeling that they were not being seen. Support and community among colleagues and the meaningfulness of the profession were described as contributing factors to respondents' desire to remain working in maternity care

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio barnmorskor med erfarenhet av att vårda könsstympade kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer via Zoom. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet utvecklades fem kategorier och 12 subkategorier. Kunskapsnivån varierade efter antal år i yrket samt hur ofta barnmorskorna vårdade kvinnor som genomgått könsstympning. Det framkom avsaknad av kunskap om sociokulturell kontext och svårigheter att förstå kvinnor som valt att könsstympas. Användandet av tolk ansågs utmanande då samtal skedde via trepartskommunikation. Beroende på var barnmorskorna arbetade i Sverige uppmärksammades skillnader i hur strukturerat omhändertagandet av kvinnor var samt vilken typ av vård som kunde erbjudas. Slutsats: Barnmorskornas erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning var god. Det framkom att kunskapsnivån varierade utifrån antalet år i yrket. Samtidigt uttrycktes att det fanns kunskapsluckor och att det alltid gick att lära mer. Barnmorskeutbildningens undervisning om ämnet ansågs vara bristfällig. Patientgruppen ansågs som utmanande då det oftast fanns en språkbarriär. Det saknades tydliga riktlinjer på barnmorskornas arbetsplatser kring hur kvinnor som genomgått könsstympning skulle vårdas. / Aim: To describe midwives’ experiences of caring for women who have undergone genital mutilation. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Ten midwives were interviewed with semi-structured interviews via Zoom. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis. Results: Five categories and 12 subcategories were developed. Knowledge varied according to years in the profession and how often midwives met the patients. There was a lack of knowledge about the socio-cultural context and difficulties in understanding the women who chose to be mutilated. The use of an interpreter was challenging as conversations took place via tripartite communication. Depending on where midwives worked in Sweden it showed differences in how structured the care of the women was and the type of care that could be offered. Conclusion: Midwives’ experience was good. Knowledge varied based on the number of years in the profession. Knowledge gaps existed and it was possible to learn more. The teaching of midwifery education on the subject was considered deficient. The patient group was considered challenging as there was usually a language barrier. There were no clear guidelines in midwives’ workplaces on how women should be cared for.

Bakgrund: Forskning visar att den sexuella hälsan hos kvinnor minskar under barnafödandet och kvinnans relation till partnern förändras. Kvinnan har behov av närhet och intimitet men mindre fokus på sexuell aktivitet. Kvinnor upplever att barnmorskor saknar tid och intresse att fokusera på deras sexuella hälsa vid besöken på kvinnohälsovården. Barnmorskor upplever att de har en kunskapsbrist och känner osäkerhet kring hur frågorna ska ställas i mötet med kvinnorna. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnors sexuella hälsa under barnafödande. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuer med åtta barnmorskor från kvinnohälsovården. Resultat: Fyra kategorier framkom: Anpassa samtalet till situationen, Stödja den fysiska processen, Stärka parets relation och Hinder som försvårar. Barnmorskors erfarenhet är att deras professionella kunskap bidrar till öppna samtal och att de stödjer genom att informera om de psykiska och fysiska förändringar som sker hos kvinnan och genom att stärka parets relation. Hinder för stödjande kan vara tidsbrist, kunskapsbrist, kvinnans fokusering på förlossningen eller att kvinnor förväntas ta egenansvar att inhämta information. Konklusion: För att förbättra stödet av kvinnors sexuella hälsa behövs mer utbildning till barnmorskor och eventuellt omorganisering av besöken för att kunna fånga upp kvinnan en längre tid efter barnafödandet.

Bakgrund: ​Förlossningsdepression är ett tillstånd som drabbar upp till 15 procent av kvinnor i              Sverige efter förlossning. Obehandlat kan tillståndet medföra negativa konsekvenser för både           kvinnans och barnets hälsa. Barnmorskan har en viktig roll i att tidigt fånga upp kvinnor som                utvecklat eller är i risk för att utveckla en förlossningsdepression. ​Syfte: ​Att beskriva kvinnors              upplevelser av att genomgå en förlossningsdepression. ​Metod: ​Kvalitativ metasyntes med en           metaetnografiskanalysmetod.Datainsamlinghargenomförtsitredatabaser;PubMed,CINAHLoch           PsycInfo. Totalt ingår 17 artiklar i metasyntesens resultat, där samtliga genomgått en            kvalitetsgranskning. ​Resultat:​Fyra teman identifierades;​En identitet i förändring, En ny roll som             moder, En förhindrad anknytning och En känslomässig storm. ​Slutsats: ​Under en           förlossningsdepression upplever kvinnor känslor av identitetsförlust, svårigheter att anpassa sig till           modersrollen, problem i anknytning med barnet samt en känslomässig berg- och dalbana.            Barnmorskan har en betydande roll i förebyggandet och tidig upptäckt av förlossningsdepression.            Klinisk tillämpbarhet:​Metasyntesen kan användas av barnmorskor inommödrahälsovården,som          utgångspunkt och stöd i förbättringsarbete av vård för kvinnor som utvecklat eller är i risk för att                 utveckla en förlossningsdepression. / Background: Postpartum depression is a condition that affects up to 15 percent of women in               Sweden after childbirth. Untreated, this condition can have a negative effect on the health of both                the woman and the child. Midwives have an important role in identifying women who have               developed or are at risk of developing postpartum depression. ​Aim: ​To describe women's             experiences of postpartum depression. ​Method: ​Qualitative metasynthesis with metaethnographic         analysis method. Data was collected through three databases; PubMed, CINAHL and PsycInfo. A             total of 17 articles are included in the result of this metasynthesis, of which all of them passed a                   thorough quality critique.​Results: Four themes were identified;Achangingidentity,Anewroleas               a mother, A hindered bondingandAnemotionalstorm.​Conclusion:​Duringpostpartumdepression             women experience feelingsoflosingtheiridentity,difficultiesadaptingtomotherhood,problemsin             bonding with the child as well as a rollercoaster of emotions.Themidwifehasanimportantrolein                  prevention and early identification of postpartum depression. ​Clinical implications: This          metasynthesis can be used by midwives working in maternity care, as atooltoimprovethequality                 of care for women who have developed or are at risk of developing postpartum depression.

Bakgrund: Antalet induktioner i Sverige ökar samtidigt som förlossningsklinikerna är restriktiva med igångsättning utan medicinska indikationer relaterat till ökad risk för komplikationer. Kvinnor som genomgår induktion har ökad risk för negativ förlossningsupplevelse. Delaktighet bidrar till känsla av kontroll och barnmorskan behöver stödja kvinnans unika behov. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av induktion som grundas på humanitära skäl. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling utfördes på internet och 11 bloggar inkluderades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i ett sammanfattande tema: Induktion upplevs som en känslomässig berg- och dalbana från början till slut. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Konklusion: Kvinnor har ett stort behov av stöd och bekräftelse från barnmorskan som behöver vara lyhörd för de unika behoven. Genomgående beskrivs misstron till kroppen och att hoppet läggs till vårdens interventioner. Förlossningsupplevelsen beskrivs positiv trots induktion om behov av stöd, delaktighet och trygghet har tillgodosetts. / Background: The amount of inductions in Sweden increases as the birth clinics are restrictive with inductions that isn’t related to medical indications in order to decrease risk for complications. Women that undergoes induction has increased risk for a negative birth experience. Participation helps to a feeling of control and the midwife needs to support women’s individual unique needs. Aim: To describe women’s experience of induction which is founded on humanitarian reasons. Method: A qualitative method with inductive approach was applied. Data was gathered on the Internet and 11 blogs was included and analysed with help of qualitative content analysis. Result: The analysis concluded in one theme: Induction feels like an emotional rollercoaster from start to beginning. The result is presented in four categories and ten subcategories. Conclusion: The women had a large need for acknowledgement and support from the midwife who needs to be responsive to the unique needs. A strong misbelief to their own body is described and the hope lays to the care’s interventions. Even though the induction can be long-spun and painful the woman can get a positive birth experience if she experienced support, participation and security.

Bakgrund: Det finns samband mellan den gravida kvinnans förväntningar inför förlossning och förlossningsupplevelsen. Trots tidigare förlossningserfarenhet tycks omföderskor förvånansvärt nog inte ha mer realistiska förväntningar inför förlossning än vad förstföderskor har. Syfte: Att synliggöra tvåföderskors förväntningar inför kommande förlossning. Metod: En kvalitativ metod med hermeneutisk textanalys inspirerad av Gadamer användes. Nio tvåföderskor i åldrarna 26-33 år intervjuades med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: De analyserade intervjutexterna mynnade ut i fyra huvudteman: Blandade känslor – förväntningar formas av första förlossningsupplevelsen, Partnern – en stöttepelare för vissa, Barnmorskan som vägledare genom förlossningen och ”Go with the flow” – förväntningar på kontroll under förlossning. I resultatet framgår att det finns en uppfattning hos kvinnorna om att den första förlossningsupplevelsen har stor inverkan på förväntningarna inför kommande förlossning, på gott och ont. Det finns en rädsla hos kvinnorna att det förväntas av dem att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”, vilket leder till oro. Konklusion: Tvåföderskorna har överlag positiva förväntningar inför sin kommande förlossning. Trots positiva förväntningar ges uttryck för en oro om att barnmorskan förväntar sig att de på grund av sin tidigare förlossningserfarenhet redan ”kan”. Tvåföderskor är således i behov av barnmorskans individuella och professionella stöd. / Background: There is a connection between the pregnant woman's expectations of childbirth and the actual childbirth experience. Aim: To illustrate multiparous women’s expectations of their forthcoming childbirth. Method: This study used a qualitative method with hermeneutic text analysis inspired by Gadamer. Nine multiparous women aged 26-33 years were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: Analysis of the interviews revealed four main themes: Mixed emotions – expectations are formed by the first childbirth experience, The partner – for some, an important source of support, The midwife as a guide through childbirth and “Go with the flow” - expectations of control during childbirth. Results showed that the women held the opinion that the first childbirth experience has a major impact on their expectations for future childbirth, both good and bad. There was a concern amongst the women that because of their previous childbirth experience, they would be expected to "know what to do". Conclusion: Women generally have positive expectations of childbirth. Given the concern of these multiparous women that they may be considered as experienced in childbirth, it is clear that the midwife should be prepared to offer professional support to multiparous women based on their individual needs.

Bakgrund: Inom förlossningsvården används en typ av bedövning kallad pudendusblockad (PDB). Denna bedövning kan administreras på två olika sätt; antingen genom så kallad inre eller yttre teknik. Den yttre tekniken introducerades 2015, dess praktiska för- och nackdelar är ännu inte utförligt dokumenterade i litteraturen.  Syfte: Att utforska barnmorskors erfarenheter av yttre pudendusblockad vid inspektion och suturering postpartum.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Insamlad data består av intervjuer från totalt tio barnmorskor från två sjukhus i södra Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultaten av studien indikerar bland annat att yttre PDB är en uppskattad bedövningsteknik i regionerna, de intervjuade barnmorskorna angav att de använde yttre PDB i majoriteten av alla förlossningar. Över lag var också samtliga deltagare positiva till bedövningen; den upplevs framför allt som en säker smärtlindring, lätt att administrera och kvinnorna ansågs väl bedövade inför suturering. Några väsentliga negativa aspekter kunde enligt deltagarna ej påvisas.  Slutsats: Yttre PDB är en uppskattad bedövningsform som används i stor utsträckning på båda sjukhusen. / Background: Pudendal nerve block (PNB) is a common anesthetic used in maternity care. This anesthesia can be administered in two different ways; either through the so-called inner or outer technique. The outer technique introduces 2015, its practical pros and cons have not yet been thoroughly described in literature.  Purpose: To explore midwives experiences of outer pudendal nerve block during inspection and suturing after delivery.  Method: The study is conducted with a qualitative design. Collected data consists of interviews from a total of ten midwives from two hospitals in southern Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The results of the study indicate for instance that outer PNB is an appreciated technique for anesthesia in the examined geographical region, the interviewees stated that they use outer PNB in the majority of all cases. Furthermore, every interviewee was positive towards the treatment; most importantly, it is viewed as a safe method, easy to administer and patients are well anaesthetized for suturing. No primary negative aspect could be concluded from the interviews.  Conclusion: Outer PNB is an appreciated technique that is used to a large extent at the hospitals surveyed in this study.