Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån. När valda teoretiska perspektiv lades på de deskriptiva teman framträdde; individuell kompetens som förutsättning, organisatoriskt utrymme – individuellt eller kollektivt ansvar, patienters kön och ålder – betydelse för hur och av vem frågan tas upp och föreställningar om sjukdomsdiagnos och sexualitet. I studien framkom att intervjupersonerna uppfattar att sexualitet ska inkluderas i den holistiska omvårdnaden men möjligheten till sexologisk information för de cancerdrabbade kvinnorna påverkas av vårdpersonalens eget förhållningssätt till ämnet. En konsekvens av begränsat organisatoriska utrymmet är att den individuella kompetensen får liten betydelse. Hög ålder i kombination med sjukdom osynliggör sexualiteten. Vårdpersonal upplever svårigheter att prata om sexualitet i relation till sjukdom. Genom att synliggöra svårigheter på olika nivåer ges möjlighet till förändringar i att förmedla sexologisk information inom vården. / The aim of this paper is to highlight midwives and nurses' experiences and attitudes to discussing sexological information to women affected by gynecological cancer. In general, healthcare professionals find it a great challenge to convey sexual information to people affected by cancer. Previous research shows that many patients never receive any information of a sexual nature at all (Sheppard & Ely, 2008; Hughes, 2009 and Rasmusson et al, 2012). A qualitative method with an exploratory approach was chosen in the form of semi-structured interviews to gain a deeper understanding of what midwives and nurses themselves think and what they experience when talking about sexuality with their patients. Five midwives and four nurses, all with at least one year of experience caring for women affected by gynecological cancer participated in the study. During the analysis process the importance of competences arose frequently and three levels were identified; the individual level, the organisational level and the normative level. When the chosen theoretical perspective was applied to the descriptive themes emerged; individuals competences and knowledge, organisational environment - whether there is an individual or collective responsibility, the patient’s sex and age, how and by whom the question of sexuality is raised and beliefs about illness and sexuality. The study revealed that healthcare professionals see a need for sexuality to be included as part of the holistic nursing care process, but the possibility of sexological information for the affected women is affected by the nursing staff's own attitude to the subject. One consequence of limited organisational environments is that the individual competency may be of little importance. Both old age and illness can contribute to making sexuality invisible. Health professionals find it problematic to consider sexuality in relation to illness. By exposing these difficulties at various levels give us the opportunity to changes in the process of conveying sexological information as part of a comprehensive health care process.

Bakgrund: I kurslitteraturen för barnmorskeutbildningen beskrivs övergångsfasen som en fas under slutet av aktiv fas där kvinnan kan uppleva ökad smärtupplevelse, ökad oro och kontrollförlust. Värkarna beskrivs ändra karaktär och kan avta. Det saknas konsensus i litteraturen. Övergångsfasen är som eget begrepp ej beforskat. Barnmorskor ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och därför är det viktigt med en studie kring övergångsfasen. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och hantering av övergångsfasen under förlossning Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har valts och datainsamling skedde genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt elva deltagande barnmorskor, 3–4 deltagare i varje grupp. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; barnmorskans kliniska erfarenheter, avsaknad av vedertagen definition för övergångsfasen samt en otillåten fas. En del barnmorskor definierade övergångsfasen olika, de ansåg även att övergångsfasen är ett begrepp som det talades mer om förr och att riktlinjer och interventioner påverkar övergångsfasen. Slutsats: Övergångsfasen ett begrepp som saknar konsensus i klinisk verksamhet. Övergångsfasen är ett begrepp som behöver diskuteras mer för att främja normal förlossning och barnmorskekunskap.  Nyckelord: Barnmorska, barnmorskekunskap, erfarenhet, förlossning, övergångsfasen / Background: The course literature in midwifery education describes the transition phase as a phase during the late active phase where the women can experience more pain and a sense of panic or loss of control. The contractions can change and even subside. There is a lack of consensus in the literature. The transition phase, as its own concept, is not explored. Midwives must work according to science and proven experience, therefore it is important with a study about the transition phase.  Aim: To describe midwives' experiences and management of the transition phase during childbirth. Method: A qualitative inductive approach was chosen, and data collection was done through three focus group interviews with 11 midwives, with 3-4 participants per group. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; the midwife's clinical experiences, lack of an established definition for the transition phase and an disallowed phase. Some midwives defined the transition phase differently, and they also considered that the transition phase as a concept was talked about more in the past and that guidelines and interventions have an effect on the transitional phase. Conclusion: The transition phase is a concept that lacks consensus in clinical activity. The transition phase is a concept that needs to be discussed more in order to promote normal birth and midwifery knowledge.  Keywords: Experience, labour, midwife, midwifery, transition phase.

Kvinnors känslor inför en graviditet och förlossning kan variera. Alltifrån glädje till ångest och rädsla kan upplevas . För vissa kvinnor kan känslor som ångest och rädsla vara så starka att förlossningsrädsla utvecklas. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. En primär förlossningsrädsla kan orsakas av förlossningsberättelser från omgivningen som bidrar till att en förstföderska utvecklar en rädsla. En sekundär förlossningsrädsla kan bero på tidigare negativa förlossningsupplevelser hos en omföderska. Förekomsten av förlossningsrädsla i Sverige är högre hos omföderskor, 15,2 procent svarar att de upplevt förlossningsrädsla. Detta kan jämföras med förstföderskor där 14,6 procent ger samma svar. En barnmorska bör tillgodose kvinnans behov, möjliggöra upplevelsen av kontroll samt skapa en förtroendeingivande relation med den förlossningsrädda kvinnan. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa förlossningsrädda kvinnors erfarenhet av barnmorskans stöd under graviditet och förlossning. Vald metod är en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Samtliga artiklar som inkluderats i resultatet var baserat på intervjuer med kvinnor som lider av förlossningsrädsla. Vidare analyserades samtliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån genomförd analys identifierades tre kategorier med tillhörande underkategorier. De tre kategorierna är ”Relationens betydelse vid förlossningsrädsla”, ”Att tillgodose kvinnans önskemål” och ”Att ge rätt stöd minskar förlossningsrädsla”. Kategorin ”Relationens betydelse vid förlossningsrädsla” beskriver vikten av barnmorskans tillgänglighet och närvaro under en förlossning som viktig för många kvinnor. Känslor som att känna sig säker, väl omhändertagen och bekräftad var exempel på positiva känslor som kvinnor upplevt genom att ha en närvarande barnmorska. Om en förtroendeingivande relation skapats mellan barnmorskan och kvinnan ökade möjligheten för en positiv förlossningsupplevelse. Underkategorin ”Att tillgodose kvinnans önskemål” berörde kvinnans önskemål om att få hantera sin rädsla i ett tidigt skede samt önskan om att få bli inkluderad i beslut. Den sista kategorin ”Att ge rätt stöd minskar förlossningsrädsla” berörde individuellt, psykiskt och fysiskt stöd som visade sig ha en positiv inverkan och minskade förlossningsrädslan. Slutsatsen av detta arbete är att barnmorskans stöd är av största vikt för att bemöta förlossningsrädsla. Om en barnmorska ger rätt stöd så som individanpassad rådgivning kan det leda till känslor av säkerhet, mindre önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation samt en ökad möjlighet att kvinnan får en positiv förlossningsupplevelse. Stöd från barnmorskan kan således ha en betydelse för hur kvinnan hanterar sin förlossningsrädsla. / Women's thoughts and emotions regarding pregnancy and childbirth may differ from pure joy to anxiety and fear. For some women, feelings like anxiety or fear can grow very strong and thus develop into a condition called fear of childbirth. This condition can be both primary and secondary. Primary fear of childbirth is often the result of stories from the woman ́s surroundings while secondary fear of childbirth can stem from earlier negative experiences with childbirth. The prevalence of fear of childbirth has been shown to be greater among women during their second pregnancy where 15,2 percent experienced this condition. Among women expecting their first child, the number is somewhat lower at 14,6 percent. A midwife should see the needs of the mother to be, impart a sense of control and create a relationship with the pregnant woman based on trust. The purpose of this literature review has been to illustrate how support from midwives affects pregnant women who suffer from fear of childbirth - both during the pregnancy and actual childbirth. Our chosen method has been a literature review with a qualitative approach. All articles included in the result of this study have been based on interviews with mothers who have first-hand experience of fear of childbirth. Furthermore, these same articles were analyzed with a content analysis using a qualitative approach. Based on this study - we identified three categories with subcategories pertaining to the result. These were: “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth”, ”To satisfy the woman's wishes” and “Correct support decreases the fear of childbirth”. The category “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth” showed that the presence - and accessibility - of the midwife were important factors for many women. These women expressed feelings of security, acknowledgment, and the sense that they were taken care of. In cases where a relationship based on trust and confidence formed between the woman and the midwife - the chances of having a positive experience of childbirth increased. The second category “ To satisfy the woman's wishes” investigates the effects of dealing with fear at an early stage and including the woman in the decision-making process. The last category “Correct support decreases the fear of childbirth” touched on individual, psychological and physical support that has been shown to have a positive impact on the fear of childbirth. This essay concludes that the support that midwives can give is of the utmost importance when dealing with the fear of childbirth. If a midwife is able to give support such as individual counseling - this can then lead to the woman feeling more secure and less prone to asking for a cesarean section without a purely medical reason. This - in turn - can lead to a more positive experience of childbirth. The support of midwives can thus have a significant effect on how women deal with fear of childbirth.

Bakgrund: Gravida i Sverige är generellt sett nöjda med mödrahälsovården men önskar individanpassad vård, mer stöd från barnmorskan, ökad delaktighet och tillgänglighet. Behovet av insatser från mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor. Syfte: Undersöka om gravidas upplevelser av de tidiga besöken hos mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor i en region i Mellansverige. Metod: Retrospektiv tvärsnittsstudie av Sveriges Kommuner och Regioners graviditetsenkät. Resultat: Förstföderskor skattade generellt något lägre än omföderskor avseende upplevelserna av erhållen information, tillgänglighet, delaktighet, trygghet och stöd. Upplevelsen av mödrahälsovård påverkades av födelseland, utbildningsnivå samt tidigare behandling för psykisk ohälsa. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Insatser behövs för att möta förstföderskors behov inom mödrahälsovården då de generellt skattar sin upplevelse av mödrahälsovården lägre jämfört med omföderskor. Uppdaterad information om gravidas upplevelser av mödrahälsovården är viktig för att kunna utveckla verksamheter och vårdrutiner. Vården som erbjuds idag varierar mellan olika regioner och utvärderingar behövs för att bedöma behovet av verksamhetsutveckling på lokal nivå. / Background: Pregnant women in Sweden are generally satisfied with the maternal health care but wants more individualized care and more support from the midwife, an increased participation in care as well as better access to care. The needs for interventions from maternal health care differs between nulliparous and multiparous. Aim: To investigate whether pregnant women's experiences of the early visits to maternal health care differ between nulliparous and multiparous in a region in midcentral Sweden. Method: A retrospective cross-sectional study of Sveriges Kommuner och Regioners survey, Graviditetsenkäten. Results: Nulliparous generally rated lower than multiparous regarding their experience of obtained information, accessibility, participation, security, and support. The experience of maternal health care was affected by the country of birth, level of education and whether the pregnant woman was treated för mental illness or not. Conclusion and clinical implications: Efforts are needed to meet the needs of nulliparous women in maternity care, as they generally rate their experience of maternal health care lower compared with multiparous. Updated information about pregnant women's experiences of maternal health care is important to be able to develop care routines. The care offered today varies between different regions and evaluations are needed to assess the need for development at a local level.

Varje år sker 2,6 miljoner dödfödslar världen över. Av 1000 födda barn föds tre till fyra barn döda (en stilla födsel), i Sverige varje år. Att ett barn dör intrauterint eller under förlossningen kan ha många orsaker, ungefär 90 procent av alla dödfödda barn dör intrauterint i Sverige. Inom mödrahälsovården arbetar barnmorskor med att identifiera riskfaktorer som kan leda till negativt graviditetsutfall både för barnet och kvinnan. Frånvaro av fosterrörelser kan ge misstankar om att barnet har dött i livmodern, om hjärtljud hos fostret inte kan registreras konfirmeras misstanken. Ett barn som föds stilla är förenat med långvarig och djup sorg. Barnmorskors medverkan, attityder och förhållningssätt är viktiga och värdefulla vid en stilla födsel och det krävs stor kunskap och engagemang från barnmorskorna. Barnmorskorna ska se till alla människors lika värde och arbetar för att ge kvalitativ och respektfull vård. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa barnmorskors upplevelser av att bistå en stilla födsel. Med ökad kunskap och förståelse kunna ge barnmorskor vägledning att hantera dessa händelser i sin profession. En allmän litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i resultatet. En analys genomfördes av utvalda kvalitativa artiklar i sex steg. Tre kategorier identifierades: En svår situation, Känsla av otrygghet och I mötet med föräldrarna, med totalt åtta underkategorier. Underkategorierna som framkom var: Svårigheter med att bistå, Strategier, Emotionellt och mentalt påverkad, Bristande kunskap och kompetens, Kollegialt stöd, Ge stöd i sorg - attityder och förhållningssätt, Ärofullt och givande samt Behandla barnet med respekt. Barnmorskors upplevelser av att bistå en stilla födsel var individuellt och berodde till stor del av tidigare erfarenheter. En stilla födsel medförde många starka känslor vilket bidrog till att barnmorskor upplevde det svårt att stödja familjer i sorg. Tillgängligheten av stöd från kollegor var av stor betydelse för hur barnmorskor hanterade sina känslor och situationen. Behovet att tydliga riktlinjer i vården vid en stilla födsel upplevdes vara stort. / Every year 2,6 million stillbirths occur worldwide. Out of 1000 born children three to four children are stillborn (a still birth), in Sweden every year. The reason why a child dies intrauterine or during childbirth can depend on many different factors, about 90 percent of all stillborn children die intrauterine in Sweden. In maternal health care midwives work to identify risk factors that can lead to negative pregnancy outcomes in both the child and the pregnant woman. Absence of fetal movements may give rise to suspicions that the child has died in the womb, if the fetal heartbeat can not be registered, the suspicion is confirmed. A child who is born still iss associated with prolonged and deep grief. Midwives' involvement, attitudes and approach is important and valuable, and great knowledge and commitment is required from the midwife in a stillbirth. The midwives’ must ensure the equal value of all people and work to provide qualitative and respectful care. The aim of this literature review was to illuminate midwives' experience of assisting a stillbirth. With increased knowledge and understanding, be able to give midwives guidance to deal with these events in their profession. A general literature review where 16 scientific articles were quality reviewed and included in the result. An analysis was performed of selected qualitative articles in six steps. Three categories were identified: A difficult situation, A feeling of insecurity and In the meeting with the parents, with a total of eight subcategories. The subcategories that emerged were: Difficulties with assisting, Strategies, Emotionally and mentally affected, Lack of knowledge and competence, Collegial support, Giving support in grief - attitudes and approach, Honorable and rewarding and Treat the child with respect. Midwives' experiences of assisting a stillbirth were individual and were largely due to previous experiences. A stillbirth brought many strong emotions, which contributed to midwives finding it difficult to support families in grief. The availability of support from colleagues was of great importance for how midwives handled their emotions and situations. The need for clear guidelines in care during a stillbirth was perceived to be great.

Den normala förlossningen är barnmorskans ansvarsområde. Frisättning av oxytocin är en förutsättning för ett normalt förlossningsförlopp och vårdmiljön har betydelse för detta. Utfallen av hemförlossningar är goda, vid lågriskgraviditet har det inte framkommit några ökade risker vare sig för kvinnor eller barn. I Sverige erbjuds inte hemförlossningar via det generella vårdutbudet. Det finns ett fåtal privata hembarnmorskor samt programmet ”Min Barnmorska” som tillhandahåller assistans vid hemförlossningar. Forskning kring kvinnors erfarenheter av att föda hemma visar på positiva upplevelser. Det finns begränsad kunskap om barnmorskors upplevelser av att bistå hemförlossningar. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av att bistå planerade hemförlossningar. Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och innefattade 15 artiklar. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att arbeta i enlighet med sin ideologi, Med den födande i fokus och Baksidan med hemförlossning, med tillhörande subkategorier. Barnmorskorna hade en stark tilltro till den naturliga födelseprocessen och önskade arbeta med den födande i fokus. Det var viktigt att kvinnor tilläts göra informerade val gällande beslutet av födelseplats. Barnmorskorna uppskattade arbete i hemmiljö, det möjliggjorde för dem att arbeta utifrån sina sinnen och intuition. Hemmiljön främjande både de födande kvinnorna och barnmorskorna, då de tilläts arbeta i lugn och ro med en födande i taget. I hemmet tilläts förlossningsprocessen ta tid, det var viktigt att inte störa eller utföra onödiga interventioner. Relationen till familjen var en viktig del i att kunna ge adekvat stöd.Barnmorskorna önskade arbeta med kontinuerlig vård för att optimera relationen till familjen och de födandes förlossningsupplevelse. Att arbeta med hemförlossningar resulterade i olika svårigheter, exempelvis fientligt bemötande från annan vårdpersonal, bristfälligt stöd i arbetetoch påverkan på privatlivet. Slutsatsen är att hemförlossningar kan gynna barnmorskor. En arbetsmodell där barnmorskor får tillhandahålla kontinuerlig vård och kombinera arbete i hem- och sjukhusmiljö kan vara alternativ för de barnmorskor som vill arbeta med hemförlossningar. Det krävs mer stöd och resurser men möjliggör att fler barnmorskor får arbeta i enlighet med sin ideologi. / The normal birth is the midwife's area of responsibility. Release of oxytocin is a prerequisite for a normally developed birth process and the care environment has proven to be important for this. Home births have good outcomes, there have been no increased risks for either women or children with low-risk pregnancies. In Sweden, home births are not offered via the general range of care. There are a few private home midwives and the “Min Barnmorska”program that offers assistance during home births. Research on women's experiences of giving birth at home shows positive experiences. There is limited knowledge about midwives' experiences of assisting home births. The aim of the study was to describe midwives' experiences of assisting planned home births. The method was a general literature review with a qualitative approach and included 15 articles. The results were compiled in three categories: Working in accordance with theirideology, With the woman in focus and Disadvantages of home birth, with associated subcategories. The midwives had a strong belief in the natural birth process and wanted to work with the woman in focus. It was important that women were allowed to make informed choices regarding the decision on place of birth. The midwives appreciated working in a home environment, it enabled them to base their work on their senses and intuition. The home environment fostered both the women giving birth and the midwives, as they were allowed to work in peace and quiet with one woman at a time. At home, the delivery process was allowed to take time, it was important not to disturb or perform unnecessary interventions. The relationship with the family was an important part in being able to provide adequate support. The midwives wanted to work with continuous care in order to optimize the relationship with the family and the birth experience of the women giving birth. Working with home births resulted in various difficulties such as hostile treatment from other healthcare staff, inadequate support at work and impact on private life. The conclusion is that home births can benefit midwives. A work model where midwives are allowed to provide continuous care and combine work in a home and hospital environment can be an alternative for those midwives who wish to work with home births. More support and resources are required but it enables more midwives to work in accordance with their ideology.

Bakgrund: Vid inskrivning på Mödrahälsovården har andelen gravida kvinnor som har obesitas ökat de senaste tre decennierna. Riskerna för komplikationer ökar om kvinnan har obesitas när hon blir gravid. Studier har visat att gravida kvinnor som har obesitas kan uppleva hälsosamtalet som kränkande och deras reaktion kan påverka barnmorskornas förmåga att ge stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med gravida kvinnor som har obesitas. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes för att besvara syftet. Enskilda intervjuer användes för datainsamling och kvalitativ innehållsanalysav det manifesta innehållet genomfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Innehållsanalysen frambringade tre kategorier; Försvårande faktorer i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas, Underlättande faktorer i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas och Barnmorskans professionella roll i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas, med totalt nio sub-kategorier. Det framkom att svårigheter i samtalet kan bero på kvinnans mottaglighet för samtalet och obesitas är sällan det enskilda problemet. Utbildning och erfarenhet visade sig underlätta vid hälsosamtalet. Barnmorskorna upplevde ett dilemma i förhållande till riktlinjerna när kvinnan saknar mottaglighet för hjälp. Slutsats: Obesitas upplevdes vara ett känsligt ämne för barnmorskorna att samtala om och upplevdes även vara så för kvinnorna, det gör hälsosamtalet svårgenomfört.Då det upplevs svårt att få kvinna att genomföra förändring av levnadsvanor under graviditet, därför torde det erfordras mer fokus på den prekonceptionella hälsan. / Background: For the last three decades, the number of pregnant women with obesity while attending antenatal care has increased. The risk of complications due to obesity during pregnancy is high. Research shows that women with obesity can find health conversations offensive, and their reactions can influence the midwives’ ability to offer support. Aim: This study aimed to describe midwives’ experiences of having health conversations with pregnant women with obesity.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Individual interviews were used for data collection, qualitative content analysis of the manifest content was conducted to analyze the collected data.  Result: The analysis resulted in three categories named Hindering factors in the work with pregnant women with obesity, Facilitating factors in the work withpregnant women with obesity, and The midwives professional role in the work with pregnant women with obesity, and a total of nine sub-categories. Difficulties in health conversations depend on the woman’s receptiveness to information and obesity is seldom the only problem. The midwives' education and experience had a positive effect on the health conversation. The midwives experienced a dilemma concerning the guidelines and women’s lack of receptiveness to help. Conclusion: It’s concluded that difficulties in having health conversations with pregnant women with obesity depends on the sensitivity of the subject, for both midwifes and pregnant women. Due to midwife's difficulties to assist women in making lifestyle changes during pregnancy, more focus on the preconception health is required.

The initiation and duration of exclusive chest/breastfeeding are important health determinants and a key focus of existing public health policy and programs. Despite the demonstrated benefits of chest/breastfeeding and focus on interventions, overall rates of initiation and exclusivity in Ontario remain low. The purpose of this study was to describe how midwifery clients in Ontario - a population credited with high rates of exclusive chest/breastfeeding - access information to support infant feeding decisions. A descriptive, cross-sectional online electronic survey was conducted using the Midwifery Infant Feeding Information Survey questionnaire which was locally developed for this study. A total of 235 midwifery clients who were either in or recently discharged from midwifery care at the time of the survey completed the questionnaire. Data analysis was completed using descriptive statistics with total counts and content analysis for open-ended questions. This research contributes new knowledge about infant feeding information access including the reported usefulness and preferences of various information sources across the continuum of care; the importance of the midwife-client relationship and the online information environment; potential communication gaps in the delivery of comprehensive prenatal infant feeding information; and self-reported infant feeding patterns suggesting midwifery exclusive chest/breastfeeding rates may not be as high as previously thought. Further research to improve information access is needed in order to identify barriers midwives face in discussing infant feeding with clients; explore the effect of health literacy in an online information environment to support the potential development of evidence-based, midwifery-specific online/digital tools. The study findings are relevant for both the academic and clinical midwifery community in developing effective strategies to further support midwifery clients in meeting their infant feeding goals. This study will further inform researchers, public health practitioners, policy makers, and other stakeholders representing all childbearing families in Ontario. / Thesis / Master of Public Health (MPH) / The goal of this study was to examine how midwifery clients in Ontario access information about infant feeding throughout the pregnancy and postpartum period. An online survey of 235 current and former midwifery clients identified why some information sources were more useful than others, and how infant feeding information could become more accessible. The midwife-client relationship and use of online/digital media were identified as important information sources. However, a number of information gaps were identified that suggest not all clients benefit from comprehensive discussions with their midwife in preparation for infant feeding. Further research is needed to understand barriers midwives may face in discussing infant feeding with their clients, and the use of online/digital tools to support midwifery clients to meet their infant feeding goals. The results of this study may benefit all childbearing families in Ontario.

No description available.

Background: Perinatal depression disproportionately affects asylum seeking and refugee (AS&R) women, but they are less likely to receive support than other women. There is no published research which considers the assessment and support for symptoms of perinatal depression provided by midwives for AS&R women navigating England’s maternity services. Aim: To investigate how midwifery practice can be developed to support asylum seeking and refugee women with symptoms of perinatal depression. Methods: A post-colonial feminist inquiry consisting of a scoping survey (study one) and a qualitative research study (study two) using remote interviews with AS&R women and midwives. Qualitative data was analysed using reflexive thematic analysis. Findings: Study one demonstrated that midwives who care for AS&R women work within diverse roles and service structures across England. Study two identified that midwives lack the resources and support structures required to effectively recognise and support symptoms of perinatal depression in AS&R women. These factors were sometimes invisible to AS&R women, but still negatively affected their ability to effectively discuss perinatal depression with a midwife and access help for any symptoms. The lack of appropriate resources was harmful to both AS&R women and midwives. Conclusion: AS&R women and midwives who care for them navigate an inequitable maternity system in England. Midwives do not have the appropriate resources to provide a level of care which is equitable to women in the general maternity population. This leaves AS&R women’s perinatal mental health needs unrecognised and unmet, acting as a barrier to receiving effective support. / Mary Seacole research development scholarship