Bakgrund: Barnmorskor larmar världen över om en ohållbar och ansträngd arbetssituation. I Sverige är det brist på barnmorskor i 19 av 21 regioner. Forskning visar att arbetsmiljö och bristande bemanning är bidragande orsaker till att barnmorskor inte orkar arbeta kvar i förlossningsvården.  Motiv: Bemanningssituationen inom förlossningsvården har varit ett omdiskuterat ämne under lång tid. Barnmorskor uppskattar sitt yrke men arbetsvillkoren möter inte upp förväntningarna om ett hållbart yrkesliv.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors upplevelse av vad som bidrar till en hållbar arbetsplats inom svensk förlossningsvård.  Metod: En kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med tematisk analysmetod.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med tre respektive två underteman. Det första huvudtemat var ”Barnmorskeprofessionens Betydelse” med underteman ”Att trivas med sin yrkesroll som barnmorska” och “Att kollegor bidrar till teamkänsla och trygghet”. Det andra huvudtemat var ”Ledningens ansvar för en hållbar arbetsmiljö” med underteman ”Att chefer och organisation har ett stort ansvar för en hållbar arbetsmiljö”, ”Stabil bemanning gör skillnad i verksamheten” och ”vidareutveckling bidrar till en hållbar arbetsplats”.  Konklusion: Barnmorskor uppskattar sitt yrke och har en drivkraft att bidra till vidareutveckling vilket är gynnsamt både för verksamheten och för den enskilda barnmorskan. Om hållbara förutsättningar skulle finnas i verksamheten skulle barnmorskor stanna inom förlossningsvården i större omfattning än de gör idag. / Background: Midwives are raising the alarm worldwide about an unsustainable and strained work situation. In Sweden, there is a shortage of midwives in 19 out of 21 regions. Research shows that the work environment and lack of staffing are contributing factors to midwives not being able to continue working in delivery care.  Motive: The staffing situation in delivery care has been a topic of discussion for a long time. Midwives appreciate their profession, but the working conditions do not meet the expectations of a sustainable working life.  Aim: The aim of this study was to investigate midwives' experience of what contributes to a sustainable workplace within delivery care in Sweden.  Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews was conducted. The material was analyzed using the thematic analysis method.  Result: The analysis resulted in two main themes with five sub-themes. The first main theme was "The Significance of the Midwifery Profession" with the subthemes "Enjoying your professional role as a midwife" and “Colleagues contribute to teamspirit and safety”. The second main theme was "Management's responsibility for a sustainable work environment" with sub-themes "That managers and organization have a great responsibility for a sustainable work environment", "A trustable staffing makes a difference for the workplace” and "Development contributes to a sustainable workplace".  Conclusion: Midwives appreciate their profession and want to contribute to the development of their workplace, which is beneficial both for the organization and for the midwife as an individual. Prerequisite to achieve sustainable working conditions is required to make midwives continue working in delivery care to a greater extent than they do today.

Bakgrund: Fler kvinnor efterfrågar planerad hemförlossning. Sverige saknar en verksamhet för detta inom den offentliga hälso- och sjukvården. Tidigare forskning indikerar att det kan vara lika säkert att föda hemma som på sjukhus vid normal graviditet och förväntad normal förlossning. Kvinnors förlossningsterritorium främjas av hemlik miljö och stödjer den fysiologiska processen. Europadomstolen stadgar att valet av födelseplats är en grundläggande mänsklig rättighet. Syfte: Att beskriva barnmorskors inställning till planerad hemförlossning. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Barnmorskorna framhöll flera förutsättningar för att planerade hemförlossningar skulle anses säkra, dels att kvinnorna fattade ett informerat val, dels att de var omföderskor med tidigare normal förlossning. Barnmorskorna ansåg att sjukhusmiljön kunde anpassas och efterlikna hemmiljön för att främja trygghet. Barnmorskorna ansåg att bistå kvinnor i hemmet var ansvarsbetungande men kunde överväga detta om planerade hemförlossningar integrerades i offentlig hälso- och sjukvård. Slutsats: Barnmorskornas inställning till planerad hemförlossning var mångbottnad och tudelad. De värnade om kvinnans rätt till val av födelseplats, samtidigt som de uttryckte oro och såg risker i samband med planerade hemförlossningar, på grund av bristande medicinska och kollegiala resurser jämfört med sjukhus. Denna delade syn speglar balansen mellan att stödja kvinnors valfrihet och samtidigt säkerställa en säker förlossning. / Background: An increasing number of women desire the option of a planned home birth. As of today, Sweden lacks guidelines and infrastructure to support this. Previous research indicates that birthing at home may be equally safe compared to hospital birth in cases of normal pregnancy and expected normal births. The statutes of the European Court of Human Rights affirm that the choice of birthplace is a fundamental human right. Aim: To describe midwives’ attitudes toward planned home birth. Method: A qualitative interview study using an inductive approach with eleven midwives' interviewed. Results: The midwives emphasized several prerequisites for planned home births to be considered safe, including women making informed decisions and being multiparous with a history of previous normal deliveries. They believed that hospital environments could be adjusted to promote security and emulate home settings. While the midwives considered assisting women at home to be demanding, they were open to reconsidering this if planned home births were integrated into public healthcare. Conclusion: The midwives’ attitude towards planned home births was multifaceted and conflicted. They advocated for women’s autonomy and choice of birthplace, while simultaneously expressing concerns and seeing risks associated with planned home births due to inadequate resources and security compared to hospitals. This split perspective reflects the balance between supporting women’s autonomy while ensuring a safe delivery.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Kontinuitet genom graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod har god evidens när de kommer till att främja okomplicerade förlossningar. Relationsbaserad vård är associerad med minskad morbiditet. Trots detta är vårdformen fortsatt ovanlig i Sverige.  Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors motivation att arbeta relationsbaserat och deras upplevelser och erfarenheter att följa kvinnan under graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats där fem barnmorskor intervjuades varav alla hade erfarenheter av att jobba relationsbaserat. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Två teman kunde utläsas av resultatet: “Vårdens organisation” och “Relationernas betydelse”. Barnmorskorna upplevde att beredskapen var slitsam men att arbetet i sig var givande. Flera barnmorskor nämnde den medikaliserade och hierarkiska vården som anledningar till att de sökt sig från förlossningsvården på sjukhus till den relationsbaserade vården. Relationerna som byggdes tack vare kontinuiteten ledde till en ökad upplevelse av trygghet för den födande samt dess partner.  Slutsats: Studiens resultat visar att barnmorskor som tidigare har, eller för närvarande, arbetar inom en kontinuitetsmodell upplevt ett flertal positiva aspekter i sitt arbete. Förutom att arbetet får dem att må bra och ger dem en känsla av tillfredsställelse, byggs även starka band till den födande, vilket verkar främja fysiologiska födslar. Relationen som byggs upp över tid ledde till en ökad trygghet för kvinnan och även hennes partner. Barnmorskans anledningar att jobba relationsbaserat berodde delvis på en upplevelse att förlossningsvården blivit medikaliserad och läkarstyrd samt att man inte hade möjlighet att utöva sitt barnmorskeri. / ABSTRACT  Background: Continuity throughout pregnancy, childbirth and the neonatal period has good evidence when it comes to promoting uncomplicated births. Relationship-based care is associated with reduced morbidity. Despite this, this form of care is still unusual in Sweden.  Aim: The aim of this study was to investigate midwives' reasons to work relationship-based and their experiences of following the woman during pregnancy, childbirth and the postnatal period.  Method: The study has a qualitative approach where five midwives were interviewed, all of whom had experience of working relationship-based. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: Two themes could be deduced from the results: "The organization of health care" and "The importance of relationships". The midwives felt that the on-call work was tiring but that the work itself was rewarding. Several midwives mentioned the medicalized and hierarchical care as reasons why they have moved from maternity wards in hospitals to relationship-based care. The relationships that were built thanks to the continuity led to an increased sense of security for the person giving birth and their partner.  Conclusion: The results of the study show that midwives who previously have, or currently, work within a continuity model experienced a number of positive aspects in their work. In addition to making them feel good and giving them a sense of satisfaction, the work also builds strong bonds with the birthing person, which seems to promote physiological births. The relationship that is built up over time led to an increased sense of security for the woman and also her partner. The midwife's reasons for working relationship-based were partly due to a perception that maternity care had become medicalized and controlled by doctors, and that they could not practice their midwifery.

Bakgrund: Det är känt att fysisk aktivitet är hälsofrämjande och minskar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar men det saknas specifika riktlinjer för kvinnor under graviditet. Det finns hittills inget vetenskapligt stöd för att ett överskridande av fysisk aktivitet kan leda till negativa konsekvenser för modern eller fostret. Syfte: Syftet med denna uppsats var att studera faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten hos gravida kvinnor samt vilken betydelse barnmorskan har i att främja den fysiska aktiviteten. Metod: Allmän litteraturöversikt med 23 originalartiklar från CINAHL och PudMed. Kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten hos gravida kvinnor och Barnmorskans betydelse i att främja den fysiska aktiviteten hos gravida kvinnor som vidare delades in i kategorierna Positiva faktorer och Barriärer för fysisk aktivitet. Underkategorierna blev Aktivitetsnivå under graviditet, Förlossningsutfall och hälsofördelar, Barriärer och hinder för fysisk aktivitet samt Barnmorskans rådgivning och rekommendationer. Slutsats: Fysisk aktivitet minskades eller avslutades under graviditet. Kvinnor rapporterade att aktivitet kunde minska graviditetsbesvär men många hade samtidigt en rädsla för att genomföra fysisk aktivitet. Gravida kvinnor hade även blivit tillsagda att undvika fysisk aktivitet eller sluta vara aktiva eftersom det kunde vara dåligt eller skadligt för fostret. Barnmorskor bortprioriterade fysisk aktivitet och resultatet visade att de behöver mer utbildning om fysisk aktivitets betydelse under graviditet. / Introduction: Physical activity enhances health and reduces the risk of physical and mental illnesses but specific guidelines for physical activity for women during pregnancy in Sweden are lacking. There is no evidence that an excess of physical activity can lead to negative consequences for neither the mother nor the fetus. Aim: The aim of this thesis was to study factors that affect physical activity in pregnant women and the role of midwives in promoting physical activity. Method: Literature review with 23 original articles from CINAHL and PubMed. Qualitative and quantitative approach. Result: Two main themes emerged; Factors affecting the physical activity of pregnant women and the importance of the Midwife in promoting physical activity to pregnant women which was further divided into Positive factors and Barriers to physical activity. The subcategories were Activity level during pregnancy, Childbirth outcomes and health benefits, Barriers and obstacles to physical activity and Midwifery’s advice and recommendations. Conclusion: Pregnant women reduced or stopped with physical activity during pregnancy. Women reported that physical activity could reduce pregnancy symptoms, however many women had a fear to be physically active. They were also told to avoid or stop physical activity because it could harm the fetus. The midwives did not prioritize physical activity and they need more education about the benefits of physical activity during pregnancy.

När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.

A quantitative, descriptive non-experimental design was used to identify the factors that influence clinical teaching of midwifery students in selected postnatal clinical settings in Tanzania. Structured questionnaires were used to collect data from midwifery tutors/preceptors. The major findings of the study showed that both the professional and educational qualification of tutors was low; tutors and preceptors were overworked due to shortage of staff; the school skills laboratory and postnatal wards lacked equipment and necessary supplies; there were no clinical accompaniment guidelines, and overcrowding of postnatal patients. Recommendations included developing the clinical teaching guidelines, employing more tutors, preceptors and clinical staff; improving the tutors'/ preceptors' educational and professional qualifications and updating the qualifications of ward supervisors and clinical facilitators. / Health Studies / M.A. (Health Studies)

A descriptive quantitative study was undertaken in the Leribe and Butha-buthe northern districts of Lesotho. Thirty-six trained, twenty-four untrained TBAs and nine nurses involved in training TBAs were recruited. In line with research by Clarke and Lephoto (1989:3) the TBAs were elderly females who had children of their own. In contrast with the MOH (1993: 10) where TBAs were found to be illiterate, most (93%) of the TBAs in this study had at least a primary education. The art of primary midwifery was learned through assisting with a delivery and being taught by mothers or mothers-in-law. The public health nurses conduct formal training ofTBAs in Lesotho over a period of two weeks, where subjects like ante-natal care, delivery of the baby and post- natal care are addressed. The majority (78.8%) provide antenatal care at their homes or the home of the mother. This includes palpation, history taking, and abdominal massage and health education. An important role is identifying women at risk. During labour the progress of labour is monitored and care is given to the mother and baby post-natally. Trained TBAs could identify women at risk more readily than untrained TBAs. Cases referred most frequently were prolonged labour and retained placenta. Trained TBAs practiced hygiene more often and gave less herbs than untrained TBAs. The health care system is providing support to the TBAs through training and supervision, but was found to be inadequate. Community leaders are involved in the selection of TBAs for training. Regular meetings are held with the TB As to discuss problems. Communication is one of the problems the TB As have to face, because of the long distances from health care centres. A lack of infrastructure and supplies is also of concern. It can be concluded that TBAs play an important role in maternal health care in Lesotho and are supported to a lesser degree by the health care system, which causes problems for the TBAs in their practices. It is recommended that the ministry of health becomes more aware of the need for training TBAs and that a programme for training should be more appropriate, taking cultural practices into account. / Advanced Nursing Science / D.Lit. et Phil.

Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation. Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska. / Intrauterine Fetal Death (IUFD) - the clinical term for stillbirth - is defined as the premature termination of a fetus after more than 22 full weeks of pregnancy and occurs in Sweden over 400 times per year. Prior research indicates that midwives play an important role in assisting births and preparing new parents. Midwifery is often described as satisfying and joyful work, however certain occurrences also raise difficult and painful feelings. While stillbirths are known to have a traumatic impact on mothers, there is only a limited number of studies to better understand the impact of IUFD on midwives. As such, the purpose of the study is to illuminate the experience of midwives exposed to IUFD. The study pursues a qualitative method, aiming to draw inductive conclusions based on interview with eight midwives. The data were analyzed using content analysis, which lead to five categories and one overarching theme. The broad theme was Enriching encounters are created by daring to care in grief. The five categories were: Providing care with a deeper relationship, Providing care entails giving the best, Providing care with structure is supportive, Providing care with one’s own feelings, Feeling secure aids providing care. The midwives interviewed saw encountering IUFD and parents affected by it as a valuable and enriching experience, which leads to deep and meaningful relationships. Midwives interviewed wish to exercise their full potential and help ensure the best possible experience for parents. The central concern when encountering IUFD is to support the parents by creating an environment where the parents can feel safe, cared for, and validated. To provide consistent, continuous, and present care is highly significant according to the midwives. Among the results, it is apparent that the grief of parents is central and that the midwife’s own feelings are more closely tied to their ability to empathize.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

The thesis examines the importance of psychological support from a supplementary person provided to mothers during their pregnancy and mainly during the process of childbirth. Such person may be a partner, relative, midwife, doula, doctor, etc. The aim of this thesis is to find out why the mother chooses to give birth in the presence of the specific person, how important is the psychological (and sometimes also physical) support from an accompanying person for such woman during delivery, or what specific action the mother considers psychologically supportive during the pregnancy and childbirth. Theoretical part describes a psyche of the mum-to-be and her need for psychological support during the pregnancy and the delivery and names the types of support in relation to a person, who is supporting. Practical part will be based on qualitative research carried out as half-structured interviews with mothers, who delivered a baby with accompaniment. The interpretative content analysis will be used to evaluate the interviews. Key words: woman, mother, motherhood, pregnancy, delivery, childbirth, psychological support, partner, doula, midwife