I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt. För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?

Idag tänker och tar alla, från individen på lägsta nivå till organisationer på högsta nivå, hänsyn till miljön i större utsträckning än tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner från olika håll, vilket ställer nya krav på företag och deras strategier. Numera verkar varje företag på ett eller annat sätt för att ”tänka” och ”handla” ”grönt”. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som också anses stå för en stor del av klimatförändringen, är för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för konsumenters preferenser och hur de förhåller sig till ansvarsvarstagande, och då främst kring miljöarbete inom bilindustrin. För att uppnå målet med vårt syfte har vi använt oss av en kvantitativ metod i tillvägagångssättet. De data som använts i studien är dels sekundärdata i form av böcker och artiklar, och dels primärdata. Primärdata i uppsatsen grundas på svaren som gavs i enkätundersökningen. I vår studie framgår det att CSR är ett begrepp som känns till av de flesta högutbildade människor, och att de som är yngre än 26 år värderar miljöfrågan högst samt att det är av stor betydelse för företag att ha det som en del av sin långsiktiga strategi. Det framgår tydligt att människor är fästa vid ett varumärke som kan associeras till dem själva på ett personligt sätt. Trots att människor känner till problem om klimathot, anses det att miljöansvaret till största delen skall tillfalla företagen, men att stor del av konsumenter själva också är villiga att bidra till en grönare värld. Det bästa sättet att kommunicera ansvarstagande är på alla möjliga sätt och vis för att kunna nå ut till så många som möjligt, yngre menar att hjälpmedel som Internet är bra, medan äldre anser att tvåvägskommunikation lämpar sig bäst för förmedling.

This paper covers how a company must act to become “greener” and yet still increase profitability with the main emphasis on the inner structure of the company. The research is focused on the Swedish security systems company Niscayah AB, part of the multinational corporation Niscayah Group with approximately 6000 employees. A company can be assumed to consist of seven parts (strategy, systems, structure, super-ordinate goals, staff, skills and style) that have to cooperate for the firm to be able to become more environmentally friendly. Also, the economic performance is of importance and therefore that too is examined. Niscayah performs well in some of the parts, such as their systems and the green initiatives from the decision makers, and not as good in their structures and strategy. Furthermore we discovered another factor that is important and that affects all seven parts, communication. In this aspect, the company performs poorly and our suggestion is to spread more information about results and goals concerning the “green work”.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag. Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete. De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med. Respons framkommer som lättare och snabbare att utföra i en idrottshall än i ett klassrum. En slutsats, med bakgrund av resultatet, är möjligheten med att se begreppet flerstämmighet utifrån ett högre perspektiv än enbart utifrån en klassrumsmiljö för att skapa förutsättningar till flerstämmighet i alla ämnen i skolans värld.

Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av kritiska händelser. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor.   Frågeställningar: ·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar? ·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan? ·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan? ·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven?   Metod Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang.   Resultat Lärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning. Friluftsliv i skolorna består främst av diverse friluftsaktiviteter på friluftsdagarna, små inslag under undervisningen idrott och hälsa samt sparsamt i samarbete med andra ämnen.   Slutsats Friluftsliv förekommer sparsamt i undervisningen. Lärarna använder alla friluftsstilar men lärarnas önskan är att friluftslivet i skolan skulle gå mer åt den aktiva- och passiva anpassningsstilen vilket idag inte ryms inom den tid lärarna har till förfogande.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder. Slutsatsen av undersökningen var att kunskapen hos pedagoger om ADHD hade stor betydelse för bemötandet av elever med ADHD. Stora elevgrupper, dåligt anpassad miljö, och brist på smårum var faktorer som pedagogerna inte kunde påverka men som hade stor påverkan på elever med ADHD. Frågan är om det är pedagogernas brist på kunskap eller miljön som gör att många av eleverna med ADHD lämnar skolan utan att ha nått målen i LGR 11?